Jesus 10 största ledarskapsfloppar

Han var en kommunikatör av Guds nåde som botade sjuka och återuppväckte döda så fort han kom åt. Tillsammans med sin mentor lade han fast strategin för de blott tre år han skulle verka på sin post. Vi talar naturligtvis om Jesus. En man vars ledaregenskaper är oomtvistliga, men som inte heller han var mer än människa och hade sina svagheter som chef.

Här är tio av de värsta misstagen han begick i sitt ledarskap.

Ledarflopp 1: Judas var en felrekrytering.
Redan när Jesus rekryterade Judas förstod han att det skulle bli problem i framtiden. En klar felrekrytering, mänskligt att döma.

Ändå tog Jesus in Judas i den innersta kretsen. Judas kompetens som controller behövdes för att hålla ordning på ekonomin. Men när det kom till kritan brast han i lojalitet och Jesus fick betala ett högt pris för sin felrekrytering.

Judas orkade dock inte leva med skulden. Han betalade tillbaka de 30 silverpenningarna han hade fått för att förråda Jesus och gick sedan och hängde sig.

Han tog således konsekvenserna av sitt brott till skillnad från den fege Petrus som förnekade Jesus tre gånger samma natt.

Tillvaron är ju knappast full av ledare som tar konsekvenserna av sina synder. Men de japanska direktörerna som grät av skam när fondkommissionärsfirman Yamaichi gick omkull har etsat sig fast på näthinnan.

Ledarflopp 2: Jobbet slukade all hans tid.
I likhet med sentida ledare jobbade Jesus för mycket.

Han drev sin ledningsgrupp bestående av de tolv apostlarna hårt, men sig själv ännu hårdare.

UllaBritt Berglund, domkyrkolektor och präst i Stockholms domkyrkoförsamling, är övertygad om att Jesus var utmattad när han gjorde sitt bejublade intåg i Jerusalem på Palmsöndagen i det som skulle bli den sista veckan i hans liv.

”Efter Palmsöndagen spårade han fullständigt ur. Han var hungrig. Blodsockernivån var i botten och omdömet sviktade. Det är enda förklaringen till att han letade efter frukt på ett fikonträd mitt i påskveckan, trots att han visste att det var fel årstid”, säger Ulla-Britt Berglund.

När Jesus inte hittade någon frukt brast det för honom. Han förbannade fikonträdet, något som väckte stor förundran hos lärjungarna som inte visste vad de skulle tro om hans sinnestillstånd.

”Moderna ledare skryter ofta om att de kan jobba 12 till 15 timmar i sträck på en kaviarmacka. Hur kloka blir beslut som tas på fastande mage? I stället borde de lära sig sköta om sig bättre och hushålla med krafterna.”

Försommaren 2003 utlyste tidningen Dagens Industri skämtsamt tävlingen: Kortast semester vinner. Segrare blev Lars Westerberg, vd på Autoliv.

På en lika lite smickrande andraplats hamnade Ericssons vd Carl-Henric Svanberg som bara ansåg sig behöva två veckors semester för att återhämta sig från sina 70 timmars arbetsveckor. Mobilen var naturligtvis på hela tiden.

Ett hedersomnämnande gick till Volvochefen Leif Johansson som inte tog ut någon semester alls.

Ledarflopp 3: Ledningsgruppen var enkönad.
Försvarare av Jesu kvinnosyn brukar framhålla hur han räddade äktenskapsbryterskan från att stenas och inte höll sig för god för att umgås med prostituerade. Men det hjälps inte – ledningsgruppen bestod av tolv män.

Några misstänker att Maria Magdalena fick spela rollen som kvinnligt alibi i styrelsen.

Hennes reella inflytande var svagt och lärjungarna var ibland avundsjuka på hennes särställning hos Jesus. Inget hon gjorde var bra i deras ögon.

Tänk, om Jesus hade gjort slag i saken och utnämnt Maria Magdalena till formell lärjunge i stället för bara hangaround. Då hade kanske den nya påven hetat Magdalena XVI.

Än i dag smutskastas starka och framgångsrika kvinnor. Premiärminister Margaret Thatcher fick öknamnet Järnladyn, och Hillary Clinton retar gallfeber på USA:s ultrahöger bara genom att finnas till.

I Sverige har vi inte heller mycket att yvas över. När Marianne Nivert blev vd för Telia hände det att hon kallades Madam Saddam i spalterna, ända tills hon själv röt till.

”Fast Jesus var mer radikal i sin kvinnosyn än de flesta ledare i vår tid”, hävdar UllaBritt Berglund.

I Bibeln är det ofta kvinnorna som han först vänder sig till. När han återuppstår är det kvinnorna som kommit för att se graven som han först visar sig för.

Ledarflopp 4: Han var otydlig.
Tänk så många århundrades religiösa konflikter som hade kunnat undvikas om Jesus rakt på sak hade sagt vad han menade i stället för att ägna sig åt liknelser.

Å andra sidan var han en smart ledare som använde sig av den nu så upphaussade kommunikations-metoden storytelling, det vill säga att tala i bilder.

Få moderna ledare kan mäta sig med Jesus som kommunikatör. Han nådde ut till sina anhängare, trots att han varken hade mikrofon, egen hemsida eller en power point-presentation av affärsidén gömd i manteln.

”Säkerligen hade han hjälp av sin humor”, tror UllaBritt Berglund.

Så varför kunde han inte vara tydligare?

Svaret är: För att då skulle inte lika många ha lyssnat på honom.

Jesus sätt att tala och berätta var spännande. Kom ihåg att på den här tiden fanns inga tv-såpor. Ändå använde sig Jesus av en berättarteknik som vår tids tv-producenter skulle offra halva royaltyn för att behärska lika bra.

Reefat el-Sayed var på sin tid känd för sitt blomstrande språk. Han förvandlade språksvårigheter till språkliga innovationer och ligger bakom det klassiska uttrycket ”här ligger en gravad hund”.

Dessvärre var den bakomliggande verksamheten också den full av gravade hundar.

Ledarflopp 5: Han var lynnig.
Kanske berodde det på hög arbetsbelastning, men faktum är att Jesus var en av de mest temperamentsfulla ledare historien känner. När något väckte hans vrede var det inte roligt att stå i vägen.

Fråga näringsidkarna i Jerusalems tempel, där Jesus gick bärsärkagång och välte bord och stolar för att kasta ut dem.

Det var förmodligen rena turen att ingen skadades.

Det finns avsnitt i Bibeln som visar att lärjungarna ibland faktiskt var rädda för sin ledare. På ett ställe i Lukasevangeliet berättas att de inte förstod vad Jesus menade när han förutsåg sin undergång. Men eftersom det inte var första gången, vågade de inte fråga vad han menade.

Lynniga ledare är inte bra för arbetsmoralen. Då inriktas med-arbetarnas energi på att hålla chefen på gott humör i stället för att utveckla verksamheten.

Ledarflopp 6: Avgången var inte förberedd.
Tro inte att lärjungarna var en grupp fromma män som bara okritiskt svalde allt deras ledare sa. Ånej,

Det här var en ganska karriär-sugen samling som väntade på ett stort politiskt genombrott för Jesus.

De förstod inte vad han menade när han sa att hans rike icke var av denna världen.

I stället för att lyssna på det Jesus sa, lyssnade de på vad de trodde att han sa. De ville inte förstå. Sent omsider gick sanningen upp för dem, men då var det så dags.

Inga liknelser i övrigt, men det finns en svensk ledare som med jämna mellanrum återkommer till sin egen avgång – Göran Persson.

Inte heller hans medarbetare uppskattar förvarningarna.

Ledarflopp 7: Han var inkonsekvent.
Från början var Jesus övertygad om att hans kallelse bara omfattade människor av den judiska tron. Men så mötte han sin överman, som lite otippat var en kvinna. Hon hade en annan religion, men det hindrade henne inte från att känna igen en helbrägdagörare när hon stötte på en.

Hon gick fram till Jesus och krävde att han botade hennes sjuka dotter, men Jesus vägrade och avvisade henne. Han hade minsann nog att göra med Israels folk.

Men kvinnan gav sig inte. Till slut gav han sig och ”hennes dotter var frisk från den stunden”.

Detta var inte bara en seger för den kananeiska kvinnan, utan också startskottet för globaliseringen av Jesu budskap. Kvinnan fick Jesus att inse att hans uppdrag var gränslöst och därmed ändrade han sin affärsidé.

Jesus kunde alltså säga en sak, men göra en annan. Fast för UllaBritt Berglund kan det också tolkas som en styrka.

”Han växte i ålder och vishet ju fler människor han träffade. Fler ledare borde visa att de kan ändra sig”, säger hon.

Att kunna byta fot och ändå behålla respekten är inte det lättaste för en ledare. Men det finns lyckade exempel. Tänk bara på den tyske utrikesministern Joschka Ficher som gick från revoltör till fredlig grön politiker.

Ledarflopp 8: Han slarvade med skatten.
Jesus och lärjungarna levde så gott som uteslutande på allmosor. Till skillnad från dagens koncernchefer hade han varken resultatbonus (antal frälsta själar) eller andra incitamentsprogram.

Ändå kom han efter med skatten.

Avslöjandet kom under en vistelse i Kapernaum. Petrus fick påhälsning av skatteindrivarna som hävdade att Jesus inte betalat någon tempelskatt. Det må vara Petrus förlåtet att han drog till med en vit lögn.

”Jo, den är visst betald”, sa Petrus och skyndade hem för att ställa Jesus till svars.

När det gick upp för Jesus att han hade ett underskott på sitt skattekonto uppmanade han Petrus att gå till sjön och kasta ut en fiskekrok. Den första fisk som nappade skulle ha ett silvermynt i munnen. Det räckte precis till fyllnadsinbetalningen.

Att slarva med allmänna medel har fällt många andra i förtroendeställning. Gudrun Schymans skatteavdrag blev för mycket för vänstern som sa tack och adjö till henne.

Mona Sahlins svårigheter att skilja på dina och mina Eurocard kostade henne posten som statsminister.

Listan kan bli hur lång som helst. Tyvärr.

Ledarflopp 9: Familjen blev försummad.
Jesus förhållande till släkten var med all säkerhet ganska spänt. Han övergav familjen för att gå ut och predika och överlät ansvaret för sina gamla föräldrar på syskonen.

I Matteusevangeliet berättas att Jesus mor Maria tillsammans med hans bröder vid ett tillfälle sökte kontakt med honom.

Men Jesus avvisade dem. ”Och han visade med handen på sina lärjungar och sa: Det här är min mor och mina bröder. Den som gör min himmelske faders vilja är min bror och syster och mor.”

”Jag tycker att Jesus visar prov på dåligt ledarskap där”, säger UllaBritt Berglund.

Jesus är inte ensam om att ha svårt att förena karriär och familj. Och att han offentligt avvisade sin mor är knappast något att ta efter.

Ledarflopp 10: Framtidsstrategi saknades.
Jesus lämnade sina medarbetare i chock och förvirring och det tog 50 dagar för dem att hitta strategin för att driva verksamheten vidare. Han lämnade dem också utan vägledning för hur den internationella expansionen skulle genomdrivas.

Hans oväntade återkomst skrämde dessutom nästan livet ur hans lärjungar – låt vara att det berodde på att de hade lyssnat dåligt under hans jordevandring. Metoden är därför inte att rekommendera för moderna ledare.

Text: Annika Rosell
Illustration: Jonas Burman