Inte ens 40 år – då valdes han bort från chefsjobbet

Det var i början av 2000-talet som Michael Strauss sökte det lediga chefsjobbet inom bemanningsbranschen. Han kallades till intervju, som dock avbröts innan den ens hunnit börja.

”Min profil inte var inte den rätta, fick jag veta av företagets representant. Jag fattade ingenting. Men det vara bara att resa sig upp och gå”, berättar Michael Strauss.

Händelsen tärde på honom. Så pass att han någon vecka senare ringde tillbaka för att få större klarhet i vad som låg bakom avfärdandet. Själv kunde Michael Strauss inte se annat än att hans ”profil” mycket väl överensstämde med företagets krav för tjänsten. Vad var det alltså som pågick?

”Vid samtalet kröp det fram, som en freudiansk felsägning, att man valt att gå vidare med en yngre sökande. Jag förstod att det var min ålder som var problemet, trots att jag då inte ens fyllt 40. Det här var ett ungt gäng, med den senaste tekniken, som väl hellre tänkt sig en 31-åring.”

Hur reagerade du?

”Jag blev jätteförvånad, bestört – och förbannad. Dittills hade jag inte alls tänkt i de här banorna. Att jag kunde drabbas av ålderism. Det var en icke-fråga för mig. Jag kände mig ju fortfarande ganska ung. Hade små barn hemma, sprang Lidingö-loppet … men enligt det här företaget var jag tydligen redan för gammal”, säger Michael Strauss.

När han hörde sig för i bekantskapskretsen, visade det sig att fler råkat ut för ungefär samma sak. Ingen ville emellertid göra något större väsen kring saken. Vem vill bli stämplad som bråkmakare?

För Michel Strauss blev historien en ögonöppnare – som faktiskt ledde till en ny karriär. I dag är han vd för det egna företaget Go veteran, ett rekryterings- och bemanningsföretag som underlättar för äldre på arbetsmarknaden. Han ser en attitydförändring till det bättre.

”I dag är det fint och bra om du kan ha en lång karriär. För alla vet att man mår bra av att ha utmaningar i livet.”