”Få personal till offentlig sektor det absolut svåraste”

Specialbutiken för kinesiska livsmedel i Skellefteå har fått ett plötsligt uppsving.

Kundkretsen har utökats med hela busslaster av kinesiska gästarbetare, samtidigt som Sveriges största så kallade modulby med 1 200 tillfälliga bostäder vuxit fram i andra änden av stan. 

En märklig syn: Rader av tätt sammanpackade minibostäder, i en avröjd skogsbacke strax bakom Biltema.

Och detta är bara början – enligt statsmakterna krävs ett tillskott av hela 100 000 människor i arbetsför ålder i den nordligaste regionen om kompetensförsörjningen ska klaras i den gröna industriomställningens spår.

Ida Rönnblom är chef för Arbetsförmedlingens särskilda satsning på att lösa kompetensförsörjningen i de nordliga länen. En verksamhet som präglas av nybyggaranda även den.

Finns det ens så mycket folk att få tag på?

”Över tid, ja. Men Sverige och Europa räcker inte som rekryteringsbas. Vi behöver flyttströmmar från många olika håll.”

När hon tillträdde som chef för kansliet i Skellefteå förra sommaren fanns varken medarbetare eller skrivbord – Ida Rönnblom fick börja med att skaffa fram kontorsutrustning ur ett förråd.

Sedan dess har kansliet växt till totalt sex medarbetare, men många utmaningar återstår.

Hur bråttom är det?

”Här i Skellefteå är det inte ovanligt att lunchrestauranger tvingas pausa verksamheten i brist på personal. Behovet är reellt, akut, och något vi upplever dagligen. På andra håll, som i Luleå och Boden, är det inte lika panikartat än. Men behoven växer där också, i takt med att de stora industrisatsningarna tar fart. Helhetsperspektivet ligger på tio, femton år.”

Vad är svårast?

”Att få till tajmingen och hela paketlösningen kring en flytt. Människor byter sällan bostadsort enbart på grund av ett jobb. Även en partner behöver ett passande arbete. Det ska funka med skolor för barnen och livssituationen för hela ens familj.”

Skellefteå, där den nordliga industriboomen kommit längst, växte med drygt tusen personer 2022. Kommentar?

”Det är fantastiskt, en seger. Och siffrorna för 2023 kommer att vara ännu bättre. Det går åt rätt håll, men kanske lite för sakta.”

Samtidigt minskade befolkningen i Norrbotten?

”Den trenden har pågått i många år och tar tid att vända. Förhoppningsvis sker det när de stora industrisatsningarna tar ordentlig fart där också. Många insatser görs, men det finns inga snabba lösningar.”

Ganska få svenskar flyttar längre än 50 mil, bara 30 000 per år enligt SCB? 

”Det är en stor utmaning, att vi inte har som tradition att flytta långt. Vi är också vana vid att flyttströmmarna gått i motsatt riktning, söderut. Men industriinvesteringarna som nu sker här i norr saknar motstycke. De är nyckeln till Sveriges klimatomställning och de största i modern europeisk historia. Så det är en rätt häftig resa. Det är klart att många kommer att vilja vara med på den.”

Vad är din största oro?

”Personalförsörjningen inom offentlig sektor, det är det absolut svåraste. Hur motiverar man en barnskötare att flytta 150 mil norrut om arbetsmöjligheterna, arbetsuppgifterna och lönen ändå är desamma? Det vi hoppas och tror, är att många ska komma som medflyttare och ta jobb inom det offentliga. För om inte kompetensförsörjningen till barnomsorgen fungerar, kommer inte heller industrin att göra det. Färre kommer då att vilja flytta och jobba inom industrin. Det är en prekär balans.”

Varför inte höja lönerna avsevärt?

”Lönen är en fråga som ofta dyker upp, och som arbetsgivarna själva måste svara på. Lönerna måste också jämföras med bostads- och levnadskostnaderna, som kan vara lägre här än i storstäderna.”

I ett projekt erbjöds sörmlänningar betald resa norröver, ordnat boende plus en sommarbonus på 10 000 kronor. Ändå fick de inblandade kommunerna bara tag på åtta sommarvikarier, varav blott tre stannade efter sommaren. Vad säger du om det?

”För någon föll det på boendet, någon annan skulle hem och slutföra en utbildning. Vissa som sommarjobbade är fortfarande intresserade av att återvända, men förutsättningarna fanns inte just då. Samtidigt lärde vi oss mycket av testet. Till nästa gång kan vi behöva bredda målgruppen och även antalet jobberbjudanden. Och grunda med mer information.”

Många är rädda för fly in fly out. Vad är problemet med det?

”Att samhället går förlorat. Att det inte kan växa på grund av uteblivna skatteintäkter, om många enbart pendlar in på veckobasis. Då blir det svårt att dimensionera vården och samhällsservicen.”

Vilken roll har Sveriges chefer i allt det här?

”Oerhört stor. När konkurrensen om kompetensen ökar, inte bara i norr, gäller det för alla att se på situationen med nya ögon. Utmana gamla föreställningar om rekrytering, tillvarata den kompetens som redan finns. Kompetensutveckla och specialisera befintliga medarbetare i högre grad, utveckla deras potential och förmågor och rucka på kravspecifikationerna. Och framför allt inte göra som man alltid gjort tidigare.”