Gröna omställningen i norr – en enorm chefsutmaning

gröna omställningen En gigantisk utmaning. För hela samhället, och för cheferna som ska ro det hela i land. Det handlar om den industriella revolutionen i övre Norrland, som ska förvandla Sverige till en ledande kraft i den globala klimatomställningen. Sannolikt kommer även du att påverkas av det storskaliga industriexperimentet.

Hållbarhet
Publicerad

De närmaste åren ska uppåt 1 100 miljarder kronor pumpas in i vindkraftparker, batterifabriker, gruvor, stålverk och hela industriprocesser i Norr- och Västerbotten. Investeringar som ska pressa ner koldioxidutsläppen till ett minimum och styra om hela samhället i grön, hållbar och fossilfri riktning.

Ytterst handlar det om ingenting mindre än att rädda världen och mänskligheten från en hotande klimatkatastrof.

Storleken och kraften i den nordliga samhällsomvandlingen får världen att häpna. Satsningarna är så enorma att de är svåra att greppa. Men de kommer att skrivas in i historieböckerna, och vänder redan upp och ner på hela städer (bokstavligen, Kiruna och Malmberget får flytta på sig).

Platser som Luleå och Skellefteå får nytt liv och i hela regionen sjuder det av aktivitet. På några få år har tunga industriprojekt som Northvolt, H2 Green Steel, Fertiberia och Hybrit etablerat sig, samtidigt som gruv- och stålbjässarna LKAB och SSAB ställer om hela sin verksamhet. 

Från stagnation till kraftig expansion: 40 000 nya jobb väntas i och kring de nya industriprojekten.

Ytterligare 10 000 jobb uppstår inom sektorer som skola, omsorg, handel, restaurang och kultur. En ökning av sysselsättningen i regionen med hela 20 procent, och en förväntad befolkningstillväxt på uppåt 100 000 personer.

Allt i en landsända som länge kämpat i motvind.

Samtidigt befinner vi oss fortfarande bara ”i slutet av början” av den gröna industriomställningen, säger regeringens tidigare samordnare för expansionerna i norr, Peter Larsson. Många problem återstår, och ödesfrågorna tornar upp sig i en värld som ter sig alltmer osäker. 

Hur klara kompetensförsörjningen och få fler att flytta till norr? Kommer elen och råvarorna att räcka? Hur ska den ”vanliga” kommunala chefen få ihop det med bostäder, skolor och all annan samhällsservice som krävs, när konjunkturen samtidigt pekar ner?

Den senaste tidens dödsfall på batteritillverkaren Northvolt i Skellefteå reser ytterligare frågetecken om säkerheten i och kring de gigantiska industrisatsningarna och arbetsvillkoren för de många utländska gästarbetarna.

”Samhällsomvandlingen i norra Sverige måste lyckas”, skriver Peter Larsson i en rapport till regeringen, i ordalag som närmast liknar en besvärjelse.

De närmaste fem åren blir avgörande för hur det ska gå. Kommer de högt uppskruvade förväntningarna att infrias? Eller är det en grön bubbla i väntan på att brista?

Chef riktar blicken norrut för att söka svar på de mest brännande frågorna.

Nästan alla är kopplade till ledarskap.

Ett urval av jätteprojekt i Norrland

Kiruna

LKAB 

Vd Jan Moström 

Fyra till fem så kallade järnsvampverk, för framställning av koldioxidfri järnråvara med hjälp av vätgas. En utökning från tidigare planer på enbart tre. Planerad byggstart kring 2030. Norr om centrala staden finns Europas sannolikt största fyndighet av sällsynta jordartsmetaller, nödvändiga i bland annat elbilar och vindkraftverk. LKAB har ansökt om bearbetningskoncession. 

Copperstone 

Vd Jörgen Olsson 

Svenskt gruvbolag som vill väcka den nedlagda Viscariagruvan till liv, för brytning av bristmetallen koppar som är av central vikt för den gröna omställningen. Projektet är omdiskuterat, företrädare för samerna har sagt att en samexistens är omöjlig. 

Vittangi

Talga 

Vd Mark Thompson 

Australiskt gruvbolag som planerar en gruva för utvinning av grafit, men även dessa planer är omstridda och miljötillståndet överklagat. 

Gällivare

LKAB 

Vd Jan Moström 

Utökning av gruvjättens befintliga gruvverksamhet, för framställning av järnsvamp och utvinning av strategiska och kritiska råvaror ur restmaterial som i dag läggs på deponi. Om ansökan beviljas, blir det ett betydande europeiskt tillskott av de sällsynta jordartsmetaller som i dag till 98 procent importeras från Kina. 

Boliden 

Vd Mikael Staffas 

Utökning av kopparbrytningen genom nytt dagbrott i Liikavaara. Planerad driftsstart i maj. 

Pajala

Kaunis Iron 

Vd Klas Dagertun 

Planerad utökning av befintlig järnmalmsbrytning i form av två nya dagbrott. Miljötillståndet har överklagats.  

Skellefteå

Boliden 

Utbyggnad av smältverket Rönnskär, där metall från elskrot återvinns. 

Northvolt 

Vd Peter Carlsson 

Produktion av elbilsbatterier har inletts, samtidigt som utbyggnad av jättefabriken fortsätter. Under hösten anställdes upp till 150 personer per månad. Parallellt pågår arbetet med återvinning av batterier inom projektet Revolt. 

Messaure

Svenska Kraftnät 

Generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe 

Aurora Line, en ny elledning från Messaure i Jokkmokks kommun till Pyhänselkä i Finland. Totalt 38 mil, varav 18 i Sverige.  

Bottenviken

Nordion Energy mfl 

Vd Hans Kreisel 

Nordic Hydrogen Route, en 100 mil lång vätgaspipeline mellan längs Bottenviken från Umeå till Brahestad i Finland. Förstudier pågår. 

Boden

H 2 Green Steel 

Vd Henrik Henriksson 

Stålproduktion med fossilfri el och vätgas. Start 2024, full drift 2030. Vätgasfabriken i anslutning till stålverket ska bli stört i världen. 

Luleå

Hybrit 

Vd Ulf Spolander 

Pilotanläggning för tillverkning av järnsvamp, samt pilotanläggning för lagring av vätgas. Hybrit är ett samriskföretag ägt av LKAB, Vattenfall och SSAB som utvecklar ny produktionsteknik. 

Talga 

Europas första pilotfabrik för tillverkning av batterianoder. Fullskalig tillverkning planeras, men det bygger på att bolagets brytning av grafit i Vittangi blir verklighet. 

Fertiberia 

Vd Javier Goñi 

Spanska gödseljättens planerade fabrik för ”grön” ammoniak och konstgödsel. Produktionsstart 2027. 

SSAB 

Vd Martin Lindqvist 

Ny anläggning med elektrifierade ljusbågsugnar och fossilfri stålproduktion i så kallade mini mills. Koksverket avvecklas och koldioxidutsläppen i Luleå minskas med 90 procent. 

LKAB 

Vd Jan Moström 

Cirkulär industripark för framställning av sällsynta jordartsmetaller ur gruvavfall, samt även fosfor och mineralgödsel. Planerad start 2027. 

Piteå

Markbygdens vindkraftpark 

Europas största vindkraftspark som står för upp till sju procent av Sveriges energiproduktion. Bolaget som driver delar av området och till 75 procent ägs av kinesiska staten, Markbygden Ett, ansökte nyligen om rekonstruktion. Totalt planeras över 1100 vindkraftverk. 

Läs webbartiklar kostnadsfritt

0:-

  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!

Skapa ditt gratiskonto

Se alla våra erbjudanden