»Det räddade mig från konkurs«

Ett av de ordspråk jag gillar mest är: »Nittio procent av livet handlar om att dyka upp« (Ninety percent of life is just showing up). Att hitta modet att följa sin vision och starta ett nytt företag hänger oftast på om man klarar av att ta det allra första steget. Att man är där.

När du har hittat en affärsmöjlighet i en bransch, är det största problemet för en blivande entreprenör oftast att våga följa sin dröm och skrapa ihop det avgörande startkapitalet. De följande två frågorna påminde mig om hur det gick till när jag startade mina två första företag och vad jag skulle göra annorlunda om jag fick chansen.

Fråga: »Om du var 24 år i dag, och du fick en budget på 25 000 kronor för att starta ett företag, vilket typ av företag skulle det vara? Och skulle du välja annorlunda om du hade en budget på 200 000 kronor?«

Alex Bodislav, Bukarest, Rumänien

Richard Branson svarar: Det är inte svårt att svara på. Det skulle absolut vara någon form av webbaserat företag, och jag tror inte att det skulle göra någon skillnad om jag hade 20 000 eller 200 000 kronor.

Jag startade min karriär i slutet av 1960-talet med min första affärsidé. Det var en studenttidning och jag sålde ett nummer i taget. Efter ett tag startade jag en skivaffär som höll till i en telefonkiosk. Tidningsbranschen och musikindustrin har det tufft i dag på grund av förändringar som orsakats av internet – men där det finns kaos finns det också möjligheter.

Se bara på hur Apple har revolutionerat musikindustrin med hjälp av onlinebutiken iTunes och mediespelaren iPod. Apple är så duktiga på att skapa banbrytande design och få lojala kunder att de har tagit mobiltelefonmarknaden med storm med sin iPhone, som alla nu upplever att de »måste« ha. Efter iPhone gav man sig in i tidningsvärlden med iPad.

En hel industri har vuxit kring att designa applikationer till Apples produkter. Det handlar om spel, tidningar och bokningsfunktioner. Framgångsrika applikationsdesigneras och publicister har redan skapat en förmögenhet, precis som tidningsmakarna och musikjättarna gjorde på 1960- och 70-talen.
Jag har alltid varit fascinerad av alla former av innehåll – musik, böcker, tv och film. Virgin har investerat i alla dessa branscher, med varierande framgång. Om jag föddes igen som 24-åring, skulle jag nog studerat »app-branschen» och se var det finns en öppning i marknaden eller en möjlighet att konkurrera med de stora jättarna.
Jag skulle också tänka stort: I dag finns det inga geografiska hinder som begränsar en entreprenör. När jag startade Virgin, var våra satsningar begränsade till Storbritannien på grund av finansiella hinder och kulturella skillnader. Men med utvecklingen av internet har världen snabbt krympt och är nu mycket mer kosmopolitisk och sammanflätad.

Fråga: Vilka är det tre bästa sätten att hitta kapital för att starta ett nytt företag?
Pavlina Stoyanova, Canada

Richard Branson svarar: Det första och förmodligen det mest uppenbara sättet är att låna pengar av din familj eller dina vänner. Men det är förenat med hög risk. Om du misslyckas, så förlorar du inte bara ditt företag, utan kanske också en vän eller familjemedlem. Men för de flesta entreprenörer är detta det snabbaste och enda sättet att hitta startkapital.

Genom åren har jag haft sådan tur att min familj har kunnat lösa ut mig ur finansiella knipor. Jag har också haft kunnat låna pengar av mina släktingar.

1967 bodde jag på Edgware Road i London, i en källare som tillhörde min kompis Jonny Gems föräldrar. Vi var båda panka och kämpade för att få snurr på vår studenttidning. Men en dag fick jag 100 pund kontant av min mamma Eve. Hon hade hittat ett halsband vid vägkanten och gett det till polisen. Efter tre månader, när ingen hade kommit för att hämta ut det, sa polisen att hon kunde behålla det. Hon visste att vi hade ont om pengar, så hon sålde halsbandet och gav oss pengarna. Med de hundra punden klarade vi av att betala räkningarna och hålla oss flytande i flera månader. Företaget hade kollapsat utan de pengarna.

Det andra alternativet är att ansöka om ett banklån. I början försökte jag bygga upp mina företag med hjälp av egna resurser och ett litet lån. Det gav mig möjligheten att kontrollera den största delen av likviditeten och jag kunde bygga upp en stabil plattform innan jag tog in externa investerare. I början av Virgins historia var vi ibland farligt nära en konkurs eftersom vi var så ovilliga att ta in kapital från utomstående. Jag kände att vårt begränsade kapital gjorde att vi fortsatte att vara fokuserade på att hitta nästa stora artist, och i slutändan var det en bidragande faktor till vår framgång som skivbolag.

Ett tredje alternativ, om banken inte vill låna ut pengar bara baserat på din goda affärsidé, måste du ha övertygelsen och tryggheten att våga ta ett lån med dina tillgångar som säkerhet, som ditt hus. Eller, om du har sådan tur som jag hade, kan du låna mot dina vänners eller familjemedlemmars tillgångar.

I början av 1970-talet hade jag planer på att köpa »the Manor«, godset som senare skulle bli vår första inspelningsstudio, för 30 000 pund. Jag tog de sista 2 500 pund ägde som insats och övertygade banken att låna mig 20 000 pund. Men jag fattades fortfarande 7 500 pund. Då trädde min faster Joyce in och sa att jag kunde få låna summan av henne.

Det var en oerhört generös och riskfylld gest, och jag hade nog inte accepterat hennes erbjudande om jag hade vetat att hon hade belånat sitt hus för att få fram kapitalet. Jag tackade ja och köpte »the Manor«. Där spelade vi inom kort in vår första hit »Tubular Bells« med Mike Oldfield.

Virgin växte snabbt från att ha varit ett osäkert projekt till ett framgångsrikt företag. Jag såg till att betala tillbaka de 7 500 punden – med ränta – så snabbt jag kunde!
En annan risk som följer med att låna pengar av familj och vänner är att de kommer att vilja ha något i gengäld. Om hon verkligen hade velat det, så hade mitt flygbolag i dag kunnat heta »Aunty Joyce Airways«.

Fortsätt läsa kostnadsfritt!