”Det hemska blev det bästa som kunde hända”

Petra Goude, nordisk vd för IBM:s globala teknologiservice, växte upp på landet utanför Skara. Ridning och hästhoppning var livet, att hon en dag skulle jobba med it fanns inte på kartan. Dagen efter studentexamen flyttade hon som 19-åring till Tyskland för att ingå i ett professionellt ryttarstall. Siktet var inställt på OS.

”Mitt jobb var dels att träna upp till femton hästar per dag, dels att placera mig så bra som möjligt i de tävlingar som pågick alla årets helger utom julafton. Det var tufft, med jobb säkert 17 timmar om dagen, men jag älskade livet som ryttare”, säger Petra Goude.

Efter ett år skadade hon knäet så allvarligt att planerna gick i stöpet. Petra Goude fick sluta rida.

”Det var hemskt, såklart. En stor sorg. Men förmodligen det bästa som kunde hända mig. Skadan tvingade mig till ett annat liv, och blev början till något nytt och väldigt spännande. En aspekt som jag just då hade rätt svårt att ta in.”

Petra Goudes första ”vanliga” jobb blev som fältsäljare av hästprylar åt en före detta sponsor. Hon kunde allt om produkterna, men visste ingenting om försäljning.

”Nej, jag kastades rakt in i yrket. Fick en bil, en dator, en telefon och ett distrikt som sträckte sig från sydspetsen av Sverige, upp till Åmål och inkluderade Gotland. De sa: ’Petra, här är listan på dina butiker – kör!’”

Fyra dagar per vecka var den 20-åriga Petra ute på vägarna. Övernattning skedde på hotell. Jobbet var jätteroligt. Men också jätteensamt. Och knepigt på andra sätt också för en ung tjej. Att käka middag på hotellrestaurangerna var svårt på grund av all oönskad uppmärksamhet från äldre män ute på motsvarande typer av säljuppdrag. Hon hoppas att den kulturen försvunnit.

”Jag lärde mig att undvika vissa situationer. Om metoo funnits på den tiden, hade jag nog funderat mer kring detta.”

En stor karriärförändring var steget till it-sektorn och ett säljarjobb hos Framfab. Det hajpade teknikbolaget vars kurvor börjat vända spikrakt neråt just när Petra Goude skrev på.

”Jag blev idiotförklarad av familjen, men tänkte ’hur illa kan det bli?’ Jag var 24, singel och hade inga lån. Jobbet verkade ju kul. Jag var med hela dippen ner, utvecklade en oerhörd passion för bolaget, och märkte att vi gjorde rätt saker. Och så sakteliga började det ticka uppåt igen.”

Även i det betydligt större IBM klev Petra Goude in som säljare, och stöttades av sin organisation när hon efter några år kände sig mogen att ta steget till chef. Svårast med rollbytet? Den plötsliga särställningen‚ att fortfarande ingå i gruppen men från en dag till nästa uppleva ett avstånd till medarbetarna.

”I början kändes det konstigt. Jag var ju samma person som förut. Det tog ett tag innan jag insåg att mitt nya team, det är ju mina chefskolleger. Som chef är det dem man får ty sig till och fråga om råd.”

Petra Goudes nästan tre år som IBM-chef i Singapore, först lokalt och sedan med ansvar för kunder i hela Stillahavsområdet, blev en lärorik och ”galen” period i hennes karriär. Största kulturchocken var de strikta hierarkierna.

”Att hoppa över ett chefsled, och ringa någon högre upp i kedjan för att stämma av eller be om hjälp, var helt otänkbart där borta. Men det misstaget gjorde jag flera gångar i början. Med följd att folk blev stötta och stressade. Jag jobbade enbart med singaporianer, och insåg att jag måste sätta mig in i deras perspektiv och tankevärld för att få dem med mig. De lärdomarna har jag fortfarande nytta av som chef.”

Att som kvinna göra karriär i den mansdominerade it-sektorn, hur är det?

”Fantastiskt. Det finns nämligen ett värde i att vara annorlunda. Du syns mer, och behöver kanske inte hävda dig lika starkt av den anledningen. Med det sagt tror jag att kvinnor behöver bli lite bättre på att framhålla sig själva. Jag brinner starkt för att stötta andra kvinnor som vill ta sig fram i den här världen.”