Cissi Elwin: Pappa, där hade du fel

”Nu när jag har fått tänka igenom det här i lite drygt 40 år tror jag faktiskt att pappa hade fel och att jag var någonting på spåren”, skriver Cissi Elwin i sin senaste krönika.

Krönikor
Text: Cissi Elwin
Publicerad

Ända sen jag var sex år har bristen på tålamod varit min största fiende när jag ska lära mig nya saker. Min pappa skulle lära mig åka skridskor på den lilla rinken i Kungsträdgården. Det var kallt och mina tår blev snabbt stela av köld.

Pappa tog i med bästa söndagsutflyktshumöret och gjorde långa utläggningar om teknik och hur man skulle tänka. Jag minns fortfarande hur rastlös jag blev. Jag vet redan, avbröt jag hela tiden i ett försök att snabbspola pappas malande. Jag ville pröva. Jag var både otålig och nervös. Småknubbig och lite fumlig anade jag att jag inte precis skulle komma ut som någon isprinsessa där i Kungsan.

Min ambition var att säkerställa att jag överhuvudtaget skulle kunna stå på skridskorna och ta ett par tag och komma åtminstone en liten bit framåt. Jag orkade inte lyssna mer – jag måste få testa. Jag tog mig ut på isen och ramlade direkt. Pappa kom fram, också han otålig nu: Men du måste lyssna när jag förklarar.

Han satte igång igen, men nu var mitt tålamod ännu kortare. Nytt utbrytningsförsök. Slog mig igen. Gråt. Pappa nu irriterad. Folk började titta lite. Efter att jag skrikit till pappa att jag vet och jag kan vid varje försök att ge instruktioner brast det till sist för pappa och han skrek att nej, du kan inte åka skridskor och du kommer aldrig att lära dig om du inte först lär dig att lyssna. Och nu stannande folk upp och blängde. Det var tyst mellan oss i bussen hem.

Nu när jag har fått tänka igenom det här i lite drygt 40 år tror jag faktiskt att pappa hade fel och att jag var någonting på spåren.

Det ÄR tråkigt när någon drar en massa teori innan man fått pröva. Man vill inte läsa hela manualen till sin nya telefon. Man vill leka sig fram med den och kolla upp funktionerna allt eftersom. Och man vill hitta svaret på ett specifikt problem och inte nödvändigtvis allt runt omkring. Små bitar av ny kunskap ofta.

Synen på lärande håller på att förändras i grunden. Företag i dag, även specialiserade teknikjättar som Google, rekryterar hellre personer med rätt driv och nyfikenhet och vilja att lära nytt, än med tunga akademiska meriter. När utvecklingen går snabbt blir kunskap allt mer en färskvara, vi måste lära nytt, hela tiden, hela livet. Och när utbildning inte längre nödvändigtvis är något man klarat av innan man går ut i yrkeslivet, utan som man skaffar sig under tiden, har området lärande i arbetslivet blivit glödhett.

Vi på Chef utvecklar just nu nya verktyg för att du ska kunna utvecklas i din chefsroll på ett smart, lustfyllt och enkelt sätt. Konkret hjälp och snabb validering när du behöver det, var du än befinner dig. I det utvecklingsarbetet behöver vi hjälp av er läsare. Hör av er till mig om ni vill ingå i vår fokusgrupp.

Och pappa – du var inte världens bästa skridskolärare (jag kan fortfarande inte åka skridskor), men jag lärde mig så otroligt mycket annat av dig.

Snusk-vissla.

Nu har jag och min kompis Karin tröttnat på vissa äckliga grejer som killar/män/gubbar får för sig är okej att göra ute på gator och i parker, som att kissa eller hålla för ena näsborren och snora rakt ut. Vi funderar på att skaffa en visselpipa och blåsa i den så fort det händer.  (Självklart kommer vi även att vissla om en kvinna skulle göra samma sak, men ännu har vi aldrig upplevt det.)

Fortsätt läsa kostnadsfritt!

Vi behöver bara en minut…

Så roligt att du vill fortsätta läsa! Det får du strax göra, utan att betala något.

Skapa ditt gratiskonto
  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!

Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.