Cissi Elwin: ”Det jäser, det ruttnar. Något är väldigt fel”

När jag skriver detta har temperaturen letat sig upp till 29 grader igen. Det är augusti nu, månaden då grönskan börjar kännas överblommad och på väg att ruttna.

Rötmånaden. Då ska man akta sig, sa mamma alltid. Det är då mjölken kan surna om du har den framme bara en liten, liten stund. Vi fick ställa oss vid kylskåpsdörren och snabbt hälla lite mjölk i teet och kolla att den inte blev grynig.

Hela denna onaturligt varma sommar, när åkrar, fält och gräsmattor stått uttorkade och gula och de brända tonerna har påmint om Sydeuropa, har känts som en dröm.

På dagarna en nästan skamfylld glädje över de många timmarna på stranden och långa, långa simturer i ett vatten som till sist inte längre svalkade. Tropiska sommarkvällar när man inte en enda gång har behövt ens den tunnaste kofta. Och dynorna har legat ute dag efter dag. Men om nätterna har jag vaknat genomsvettig och då har tankarna på att något inte längre är som vanligt krupit på.

Något är väldigt fel. Det jäser, det ruttnar. Naturens hämnd hette en film av Stefan Jarl för många år sen. Nu. Nu händer allt det vi så längre hört forskare varna om. Det går fort nu! Undergångstankarna frodas i de svettiga, trassliga lakanen.

Jag längtar efter septembers klara höga luft. Den friska doften av jord. Jag längtar efter att kunna tänka igen och att inte bli sjöblöt av svett så fort jag ska göra något.

För nu måste vi vara skärpta. Vi går mot ett val där utgången är helt oklar och möjligheten för regeringsbildning ser svårare ut än på många år.

Den mest dramatiska förändringen är det ökade stödet för Sverigedemokraterna. Alla de traditionella partierna säger sig inte vilja samarbeta med dem, men i alla prognoser ser det ut som att de kommer att bli vårt näst största parti.

Länge var berättelsen om Sverigedemokraternas väljare den om människorna i marginalen. De med lägst utbildning och högst arbetslöshet. Arga män i småstäder och glesbygd.

Men så är det inte längre. I dag finns SD i alla läger.

Vi lät Novus undersöka hur det ser ut bland landets chefer. Vi tog bort första linjen och koncentrerade oss på mellanchefer och chefer på toppnivå. Makthavare.

Resultatet kan du läsa om i senaste numret av Chef. Förra gången vi kollade hur svenska chefer röstar var det 5 procent som sa att de skulle rösta på SD. 2018, sex år senare, har siffran stigit till 20,1. Då, 2012, var integration och invandring en fråga som hade mycket låg prioritet hos svenska chefer. I dag är det en av valrörelsens hetaste.

Jag ställer mig vid kylskåpsdörren och häller lite mjölk i kaffet. Det blir grynigt och några klumpar. Det jäser. Det ruttnar. Det är rötmånad.

 /Cissi Elwin