Cheftest: Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör Svenska kraftnät

Ett verk som under tidigare ledning varit partiellt kortslutet och plågat av anklagelser om vänskapskorruption, jäv och svikna förtroenden. Ändrade politiska förutsättningar och uppdrag. En elmarknad i gungning. Oeniga experter. Kritik från höger och vänster. Ett ryskt anfallskrig mot Ukraina med strypta gasleveranser. Avställda kärnkraftverk i Frankrike. Sprängda gasledningar. Historiskt väder. Och med ett öde som mångt och mycket ligger i andras händer.

Den som ska leda affärsverket Svenska kraftnät måste gilla tuffa prövningar. Det gör Lotta Medelius-Bredhe. Om det är alla källor överens. 

”Hon har alla verktyg som behövs för att klara denna resa”, säger en av de chefer Chef talat med.

Ett av dessa är lite oväntat, men mycket energigivande ska det visa sig. 

Onsdagen den 4 december 2019. Det är tre plusgrader, över Svenska kraftnäts huvudkontor på Sturegatan 1 i Sundbyberg lyser en allt starkare sol och det blåser rejält. Ett nästan metaforiskt väder med tanke på allt som hänt och ska hända på verket. 

I ett vitt och luftigt atrium i anslutning till den stora personalmatsalen börjar medarbetarna samlas inför det offentliga tillkännagivandet av vem som ska bli Svenska kraftnäts nästa generaldirektör. Det har varit en ryktesturbulent tid sedan den förra verkschefen Ulla Sandborgh fick sparken efter Dagens Nyheters avslöjanden om vänskapskorruption, vital mejltrafik som raderats och stora brister i Svenska kraftnäts interna säkerhetsarbete. 

På plats för att presentera den nya generaldirektören är statssekreteraren och S-politikern Sebastian de Toro. Atriumgolvet och våningsplanen ovanför har nu fyllts av förväntansfulla och lätt nervösa medarbetare. Sebastian de Toro inleder, men hinner knappt läsa upp förnamnet förrän applådåskorna bryter loss och vill aldrig ta slut, berättas det. 

”Det var en blandning av lättnad och glädje. Lotta var ju tillförordnad gd, men vi var många som kände oro över att regeringen skulle utse en okunnig politruk eller en superbyråkrat”, berättar en hög chef på Svenska kraftnät. 

Kanske hade Lotta Medelius-Bredhe på känn att just relevant kompetens och sakkunskap var något som skulle gå hem. Hon började sitt första tal till personalen med att berätta att hon var bergsingenjör och minsann hade repa­rerat gasturbiner på Vattenfall.

”Det säger rätt mycket om henne och hennes ledarskap. Hon har fingertopps­känsla, är inkännande, lyssnande och extremt kunnig. Det är närmast obegripligt hur hon hinner med att sätta sig in i alla de komplexa frågor som vi har att brottas med. Man undrar när hon sover”, säger en initierad källa till Chef.

I likhet med decembervindarna avtog också, enligt källor, den interna orosstormen rätt omgående efter Lotta Medelius-­Bredhes tillträde. Ett jämtländskt lugn la sig som balsam över sår som misstrogenhet, tvivel och besvikelse rivit upp.

Hennes karriär från Vattenfalls turbiner är spikrak med ett cv fyllt av befattningar som bland annat finansråd, departementsråd och enhetschef på Finansdepartementet. Och även här i maktens inre korridorer verkar hennes ledarstil ha gått hem.

”Hon var mjukkorrekt”, berättar en tidigare departementskollega och fortsätter:

”Hon ville ha ordning och reda och såg till att hon fick det. Men utan stora gester och bokstäver. Hon var en naturlig ledare, hon behövde sällan höja rösten eller slå näven i bordet. Folk förstod ändå liksom.”

Den egenskapen har Lotta Medelius-­Bredhe ytterligare utvecklat på SvK, menar många av hennes medarbetare. Omdömen som ”kompetent”, ”inkluderande”, ”saklig” och ”modig” återkommer ofta när kolleger ska beskriva hennes ledarskap.

Många tycker också att hon är ”tydlig”, men långt ifrån alla. Det råder dock enighet om att det inte är helt lätt att vara tydlig eftersom energipolitiska mål, marknadspremisser och yttre förutsättningar ständigt ändras. Att det svenska transmissionsnätet med alla sina flaskhalsar är svårt underdimensionerat har ju länge varit en känd och bucklig sanning. Elen produceras minst där den konsumeras mest och skarvsladdarna räcker inte till. 

”Visst borde SvK ha insett detta tidigare, men samtidigt får vi ofta klä skott för andras tillkortakommanden. Vi producerar ju inte elen, vi transporterar och styr den. Men nu under Lottas ledning känns vi betydligt mer offensiva”, säger en chef med stor insyn i Svenska kraftnät. 

Den otydlighet i uppdraget som en del ändå upplever ökar ju längre från kärnverksamheten man kommer.

”Jag inser att detta är en konsekvens av att SvK just nu växer så det knakar, att vårt uppdrag vidgats från att bara underhålla kraftnät till att också bygga dem, men samtidigt blir det lite oklart vad som förväntas av en. Att vi måste växa vet ju alla, men inte hur. Ansvar delegeras, men när det gäller mandat och befogenheter är det mer diffust och luddigt – även om vi har ambitiösa kriterier för ledarskapet”, säger en chef i första linjen.

Hens uppfattning delas av flera, men också respekten för att generaldirektören och hennes ledningsgrupp måste prio­ritera den elförsörjningssituation som blivit så akut och som framgent kommer att behöva så mycket större resurser och kompetens. 2019 hade SvK 600 anställda, i dag 1 100 och om tre år 1 800. I SvK:s investeringsplan ligger projekt värda cirka 100 miljarder kronor de kommande tio åren …

En mångårig chef minns de lugnare åren och kallar i dag Svenska kraftnät för ett – växtverk.

Att rekrytera så många nya ingenjörer, it-tekniker och annan välutbildad personal blir en svår nöt att knäcka. Inte minst som Vattenfall och andra aktörer drar i samma kompetenser. Därtill måste SvK följa allt mer rigorösa säkerhetsbestämmelser med ytterst noggranna bakgrundskontroller i den säkerhetspolitiskt osäkra värld som vi lever i.

”Men Lotta inser förstås den monumentala uppgift som väntar. Hon är aktiv i rekryteringsfrågorna och försöker verkligen underlätta processen. Bland mycket annat har hon tillsatt en särskild tillväxtkoordinator”, berättar en av Chefs källor.

I likhet med andra myndigheter och affärsverk har SvK svårt att konkurrera med höga löner. Det gör ju inte rekryteringsjobbet lättare precis.

”Men de som ändå väljer att komma till SvK är besjälade av det allt viktigare samhällsuppdrag som vi har. Man kan leva med en lite lägre lön och kompensera detta med högre värden. Som att möjliggöra energiomställning och nå klimatmål. Man blir en del i ett större sammanhang och om någon är en bra representant för detta så är det Lotta. Hon lyckas verkligen förmedla denna känsla”, säger en imponerad kollega.

Här kommer ett ständigt återkommande ord in: Stolthet. I en medarbetarenkät svarade 80 procent att de ”helt eller i hög grad” skulle rekommendera Svenska kraftnät som arbetsgivare. 

”Och det är viktigt för vårt varumärke och möjlighet att lyckas. Och för den interna arbetsglädjen”, säger en av dessa nöjda medarbetare.

Flera av Chefs källor tar upp de aktiviteter som SvK:s ledning gjort för att locka fler till kraftbranschen. Bland annat nämns ett samarbete med stiftelsen Teach for Sweden som arbetar för att väcka teknikintresset hos ungdomar i socio­ekonomiskt utsatta områden. 

”Det har hänt något på SvK under Lottas ledning. Andelen kvinnor och kvinnliga chefer har ökat och snart når vi målet på 50–50”, säger en SvK-medarbetare högt upp i verkshierarkin.

Hen nämner som exempel på detta ett engagemang, där SvK medverkade i ”Introduce a Girl to Engineering Day”. Den arrangeras av organisationen Womengineer och syftet är förstås att få fler tjejer att välja tekniska yrken. Eller som Womengineer formulerar saken: ”Världen kommer att bli en bättre plats med fler kvinnliga ingenjörer.”

Vid sidan av rekryteringsarbetet har Lotta Medelius-Bredhe i mångas ögon en annan viktig organisatorisk uppgift: att montera ner alla stuprör. En medarbetare liknar SvK vid en ”skärgård med vackra öar men med dåliga förbindelser”. 

”Vi måste bli bättre på att samarbeta över divisionsgränserna och komma bort från silotänket. Men mycket sitter i väggarna, därför är det bra att Lotta nu dragit igång ett omfattande chefsutvecklingsprogram”, berättar en annan av Chefs uppgiftslämnare.

För Lotta Medelius-Bredhe är en beslutsfähig generaldirektör, en ”doer” som en del kallar henne. Visserligen rätt konsensusdriven, men det är sällan ärenden blir liggande på hennes bord, enligt samstämmiga källor. 

En utmaning som emellertid ofta kommer upp är projektens långa ledtider. Samhällsutvecklingen och verkligheten ligger ständigt i omkörningsfilen. 

Ett talande exempel som aktualiserades nyligen av Sveriges Radio Ekot är den så kallade Sydvästlänken, en nätförbindelse från Hallsberg i Närke till skånska Hurva. När detta projekt beslutades 2011 fanns tio kärnreaktorer i drift. När det togs i bruk i fjol hade fyra av dessa reaktorer i Ringhals och Oskarshamn stängts ner och flödena i det redan ansträngda nätet ökat vilket orsakade nya flaskhalsar, nya proppar i systemet. Nu varnar Svenska kraftnät för att sjumiljarderssatsningen kanske inte får tänkt effekt.

”Det är nya bud och valda sanningar hela tiden känns det som. Därför är det nu ännu viktigare att vi kan skapa klarhet vad gäller våra långsiktiga mål, våra investeringar och vårt uppdrag. Och då känns det skönt att ha en ordningskvinna vid rodret som kan lyfta blicken”, säger en av Svenska kraftnäts veteraner.

Med dramatiskt stigande priser och frågor om elförsörjning på allas läppar har Svenska kraftnät åter hamnat i nationellt fokus. När detta skrivs är trycket hårt på verket att komma fram till hur det omdiskuterade stödet till elanvändare ska utformas och när de 55 miljarderna ska betalas ut. En regering, ett statligt verk, två myndigheter och 160 nätbolag ska samverka.  

Enligt regeringsuppdraget ska de så ka­llade kapacitetsavgifterna betalas tillbaka till kunder i södra och mellersta Sverige. Det är dessa som kallas flaskhalsavgifter och som är ett slags skuld till elkunderna. De emanerar ur de stora prisskillnaderna mellan de norra och södra elområdena i Sverige. När en kilowattimme säljs för 20 öre i norr och köps för 2 kronor i söder tillfaller 1:80 kronor Svenska kraftnät som äger kapaciteten att transportera elen.

”Detta är rätt svår materia att förstå och här gör Lotta en lysande pedagogisk insats. Med sitt lugn och sin stora kunskap kan hon förklara så att både politiker och vanligt folk förstår”, säger en nära kollega.

Lotta Medelius-Bredhe är inte de stora gesternas kommunikatör. Men som gammal elev på Poppius Journalistskola i Stockholm har hon insett kommunikationens betydelse. 

”Hon har tagit initiativet till digitala månadsmöten för hela personalen, hon driver Generaldirektörsbloggen med inlägg varje vecka, hon skickar nyhetsbrev till kunder och tackar sällan nej till intervjuer”, berättar en av hennes mottagare och tillägger:

”Även under Lottas ledning har vi ju haft några rejäla uppkok i media, men hon har varit öppen och transparent, ställt upp med bibehållet lugn och erkänt att saker kunde ha gjorts bättre och annorlunda. Denna trygga ödmjukhet har skapat lugn på verket trots ibland rätt svarta rubriker.”

De ”uppkok” som åsyftas har viss koppling till varandra. I fjol avslöjade Dagens Nyheter att dåvarande energiministern och stockholmaren Anders Ygeman fått SvK att satsa nationella beredskapspengar i miljardklassen i ett delvis privat bolag för att lösa elproblemen i huvudstaden. Det ledde till kritik om ministerstyre och till och med vänskapskorruption. SvK:s ledning har dock hela tiden hävdat att Ygeman inte hade något med beslutet att göra.

Affären granskades av KU och en extern revisor som båda kom fram till att inga formella fel begåtts. Samtidigt hade SvK några år tidigare avstått från att investera 110 miljoner kronor i Öresundsverket som enligt vissa bedömare skulle ha förbättrat Malmös energiförsörjning. 

”Stockholmsaffären skapade stor irritation internt, men en extern revisionsbyrå kom fram till att inga formella fel hade begåtts. När det gäller Öresundsverket fanns vid tidpunkten för beslutet alltför stor ekonomisk osäkerhet. Mycket kan man kräva av Lotta, men inte att hon ska vara klärvoajant och förutse det oförutsedda. Däremot vill hon få oss alla att tro på framtiden och det är hon på god väg att lyckas med”, säger en mycket initierad källa. 

Och så nämner även denna källa det oväntade verktyget: Sången. Senast det användes var i somras när SvK firade sitt 30-årsjubileum på Quality Hotel Friends i Solna.

Till ledmotivet i filmen Att angöra en brygga framförde Svenska kraftnäts generaldirektör en egenskriven sång till personalen.

Här är slutstrofen:   

”Tack du fantastiska nät, som stått många fler år än 30

Finns det nån skönare konst för oss alla i kväll

Än bygga vårt svenska kraftnät”

Det skulle säkert även Hasseåtage hålla med om där uppe i sina himlar.

Så gör vi Cheftestet. Cheftestet bygger på gedigen research och intervjuer med en mängd personer – alltid minst 20 – som arbetar och har arbetat med den berörda chefen. Vi talar med personer på olika nivåer och från olika sammanhang där de samarbetat nära med chefen, allt för att förmedla en så bred och rättvis bild som möjligt. Utifrån detta analyserar Chef ledarskapet hos chefen i fråga och sätter betyg enligt de kriterier som vi anser känne­tecknar ett gott ledarskap. Den testade chefen får alltid läsa artikeln innan testet publiceras och erbjuds möjlighet att ge sin kommentar.