Allbrights vd: ”Det är pinsamt, ett underbetyg”

Efter fyra år som vd för modegiganten H&M, meddelade Helena Helmersson på onsdagen att hon avgår.

Daniel Ervér, ansvarig för varumärket H&M tar över.

”Vd-rollen har under den här tiden stundtals varit väldigt krävande med allt det som hänt i vår omvärld och alla svåra beslut vi har varit tvungna att ta”, kommenterade Helena Helmersson i DI.

I och med detta, och efter flera tunga avhopp under hösten, så är andelen vd-kvinnor bland Stockholmsbörsens storbolag nu inte ens 10 procent.

Amanda Lundeteg, vd för stiftelsen Allbright som arbetar för jämställdhet och mångfald på ledande positioner, skräder inte orden när Chef ringer upp.

”Det är en pinsam siffra, ett underbetyg. Jag hade aldrig kunnat förställa mig att det skulle se ut såhär tio år efter att jag började jobba med de här frågorna”, säger Amanda Lundeteg.

Särskilt stor omsättning har det varit på vd:ar de senaste två åren. 2022 hade exempelvis var fjärde kvinna lämnat rollen som vd jämfört med 14 procent vd-män.

Samtliga avgående vd-kvinnor hade då ersatts av män, enligt siffror från Allbright.

Varför ser det ut så här – år efter år?

”Det är en fråga om makt. Det kan röra sig framåt i andra delar av samhället, att kvinnor får toppositioner inom media och politiken. Men just de här i särklass tyngsta positionerna i näringslivet, som vd och ordförande, så står det still. De går nästan bara till män. Det är obegripliga och oförsvarbara låga siffror”, svarar Amanda Lundeteg.

Vad får ni på Allbright höra från börs-vd:arna som är män om utvecklingen?

”När vi pratar med de yngre vd:arna, män runt 50 som är någorlunda moderna, så sipprar det fram att de måste stå tillbaka för äldre generationen mäns misstag. De är med på att jämställdhet är självklart, men när det väl drabbar dem och deras positioner, då börjar det knorras.”

”För varje generation som får känna på att det blir tuffare, för det blir det när man börjar konkurrera med fler, då träder ett nytt typ av motstånd fram. Jag är orolig, hur mycket ska vi slå i botten innan vi tar oss upp igen?!”

Varför lyckas inte styrelserna bättre i jämställdhetsarbetet när de tillsätter vd:ar?

”Det är styrelsernas främsta uppgift. Men det här signalerar tydligt: Man gör som man alltid har gjort. Jämställdhet är sällan en prioriterad fråga. Styrelserna måste rannsaka sig själva, höja kunskapsnivån och se bristerna i sina egna processer.”

Vad behöver göras för att ändra på den här balansen? Kvotering?

”Vi har alltid sagt nej till kvotering, eftersom näringslivet visat på viss handlingskraft i frågan. När kvoteringshotet sen försvann, och utvecklingen stannade av, övervägde vi att byta fot i frågan. Sedan kom kvoteringshotet tillbaka inom EU, vilket däremot inte har berört Sverige. Men vi ligger lägre än EU-kravet 40/60, med 4 procentenheter ifrån när det gäller jämställda styrelser. Det vore en triumf om vi lyckades nå målen utan kvotering.”

Kvinnor får inte vd-jobben, och när de väl får dem, så hoppar de av. Är det olika insatser som krävs – och vilka då?

”Insatser som kan göras är att ha ett fokuserat jämställdhets- och kulturarbete, dels på arbetsplatsen, men även som affärsstrategi. Även att styrelsen och bolaget stöttar vd:n i olika situationer, framförallt om det riktas mycket medial uppmärksamhet mot den personen.”

”Men det stora problemet i sig är inte att vd-kvinnor hoppar av eller byter jobb, utan att de nästan alltid ersätts av män. Där gäller det för styrelserna att höja blicken, se sina egna fördomar, och inte bara titta på vad man har mitt framför näsan. Om vi tittar på de senaste tunga avhoppen bland vd-kvinnor så har de i samtliga fall suttit längre än en genomsnittlig börsbolags-vd.”

Vad tänker du om delat vd-skap?

”Intressant! Vi vet att detta diskuteras i Tyskland, där delat vd-skap också existerar. Och i Sverige har flera kulturinstitutioner övergått till att ha både vd och konstnärlig ledare som rapporterar till styrelsen. Vd-rollen är omfattande, och pågår dygnet runt. Att ha två på posten skulle kunna öppna upp för ett mer hållbart ledarskap.” 

”Bilden av den omoderna vd-rollen är mannen som gör karriär och har en hemmafru. Unga idag vill vara en hel människa; att både kunna vara ledare och få ihop balansen i livet. Delat vd-skap skulle kunna vara en modell som får det att fungera.”

Är kraven på börs-vd:arna omänskliga?

”Det är en väldigt speciell position. Du bär ett enormt ansvar. Du får bära skulden och kan bli avsatt på dagen. Och du får också lön därefter. De vd:ar som har varit längst på börsen har ofta varit på ett och samma bolag väldigt länge. Men vad händer sedan? Orkar börs-vd:arna gå vidare till andra börsbolag? Eller till styrelser? Vi skulle behöva undersöka saken.”

Tror du att det är olika villkor för kvinnor och män i toppen?

”Ja, så är det. Vd-rollen är extremt krävande. Blir du avsatt som kvinna har du inte samma nätverk externt. Det får vi ständigt höra i dialogen med kvinnor. Som vd-kvinna blir du dessutom mer ifrågasatt internt, kunde en SNS-rapport visa häromåret. Och kvinnor blir hårdare granskade i medierna. Sedan är förväntningarna att kvinnan ska ha ansvar för hemmalivet. Kvinnor har mycket mer att förhålla sig till i vd-rollen än män.”