4 sätt att skapa oreda och bli mer kreativ

Hur ofta dukar vi inte under när vi försöker skapa ordning och kontroll? Vi vet att vi inte kan förutse framtiden, men ändå gör vi planer, strategier och detaljrika budgetar. Vår längtan efter struktur och förutsägbarhet är bra. Den skapar lugn. Ordning och rutiner sparar också energi för hjärnan som kan gå på autopilot.

Motsatsen, oförutsägbarhet, otydlighet och saker vi inte kan påverka, stressar oss lätt. Att gå utanför sin komfortzon är obekvämt. Medvetet och omedvetet försöker vi därför få kontroll över världen, oss själva och andra. Risken är att vi blir rigida och stela, att vi skapar strukturer som inte tillåter det oväntade och slumpmässiga och som stänger ute kreativitet.

Det menar Tim Harford, amerikansk journalist och författare, i sin nya bok Messy: The power of disorder to transform our lives, där han hyllar oredan i våra liv. Tim Harford har tidigare skrivit boken The undercover economist.

I sin nya bok lyfter han fram alla fördelar som oordning har i våra liv och berättar varför den är viktig. Han använder en mängd olika forskning, från neurovetenskap till psykologi och samhällsvetenskap, för att visa att kvaliteter som vi värderar, som kreativitet, lyhördhet och motståndskraft, alla kommer ur oordning, förvirring och oreda.

Han visar också på olika områden där oreda och det obekväma är bra för oss.

Här är några exempel:

1 Rörighet ökar kreativiteten

Människor med ”röriga” cv:n, hoppjerkor, som gjort många olika saker, är mer kreativa än de som gjort samma sak länge, visar forskning som Tim Harford hänvisar till i boken. Exempelvis blir forskare som ofta byter ämne mer framgångsrika än de som fördjupar sig i ett ämne.

Kreativitetsforskarna Keith Sawyer och Mihaly Csikszentmihalyi har studerat nära hundra extremt kreativa personer och upptäckt att samtliga hade mängder av olika projekt på gång samtidigt.

Kreativitet uppstår i det slumpartade, oväntade och oplanerade. Den ökar när vi slår ihop olika ämnen och idéer eller när människor som tänker olika och har olika bakgrund möts. Många framgångsrika idéer har uppkommit av misstag eller av en slump, menar Tim Harford.

Hans slutsats i boken är: Vill du bli mer kreativ, skapa mental oreda runt omkring dig, gör olika saker som kan korsbefrukta varandra, ändra dig ofta och utsätt dig för slumpen och oordning, ta dig utanför din hemtama arena.

”De flesta gillar inte att få en mental smäll på käften. Men det är möjligt att ta den och göra den till något bra”, säger han.

2 Bättre resultat utanför komfortzonen

Du kan säkert känna igen dig i att någon gång ha gått på ett event med det uttalade syftet att möta nya människor. Ändå landar det oftast i att du samtalar med dem som du redan känner eller som påminner om dig själv. I boken hänvisar Tim Harford till forskning av psykologerna Paul Ingram och Michael Morris, som har studerat just det här fenomenet.

”I teorin ger den moderna världen oss fler möjligheter än någonsin att skapa relationer med människor som inte ser ut, tänker eller agerar som vi. Men vad gör vi med dessa möjligheter? Vi håller våra nätverk trevliga och städade genom att söka oss till människor som är precis som vi”, skriver Tim Harford.

Undermedvetet söker vi oss till vår flock. Människor som är annorlunda tycker vi är ofta lite besvärliga, särskilt när vi måste samarbeta med dem. Men grupper med mångfald och olikheter når bäst resultat, poängterar han, och tillägger:

”Grupper som är överens om och engagerade i målet, snarare än i teamet, får bättre resultat. Målet måste alltså vara så pass stimulerande och roligt att du står ut med det besvärliga i att jobba med människor som inte är eller tycker som du.”

3 Rörig arbetsplats mer effektiv

Psykologerna Alex Haslam och Craig Knight har studerat hur vår förmåga påverkas av hur det ser ut på arbetsplatsen. Det som spelade störst roll visade sig vara om medarbetarna fick vara med och påverka sin arbetsmiljö eller inte. På de arbetsplatser som exempelvis tillät fotografier och blommor på skrivborden och där de anställda kunde vara med och bestämma hur det såg ut, fick medarbetarna 30 procent mer gjort, enligt deras studier.

De som jobbade i ett snyggt designat, rent och städat kontor, där de inte fått påverka miljön, vantrivdes oftare. De började ibland till och med tycka illa om företaget och sina egna arbetsuppgifter efter ett tag.

Psykologen Craig Knight citeras i boken och säger att de arbetsmiljöer som de anställda själva påverkar förvisso kan upplevas som ganska fula – men de är desto mer effektiva.

En rörig arbetsplats handlar inte så mycket om det fysiska, utan mer om det psykologiska. Arbetsplatser där du kan påverka din egen miljö, där du möter olika människor och idéer och där utrymme för flexibilitet finns, gör dig mer effektiv och nöjd.

”Det är lätt att falla i en logisk fälla här och tro att detta betyder att vi måste ha leksaker på jobbet. Men Google blev inte lönsamma för att de byggde det lekfulla huvudkontoret Googleplex. De var redan framgångsrika när de skapade det”, menar Tim Harford.

Innan det första genombrottet hade de inget kontor alls. Sedan hyrde de olika rum och var i ett garage fullt med servrar och annat. Arbetsplatsen var flexibel, rörig och de som jobbade där kunde ändra den när det passade. Där frodades idéer, engagemang och slumpartade möten.

4 Improvisation skapar trygghet

När vi pratar om improvisation tänker vi ofta på musiker eller skådespelare. Men även de som inte är artister har nytta av att kunna improvisera.

De flesta blir vettskrämda av idén att göra något utan manus eller planer.

Att improvisera är att släppa kontrollen. Samtidigt vet vi att företag och chefer behöver vara flexibla, snabba och anpassningsbara – sådant du lär dig när du improviserar.

”Om du ska prata inför dina medarbetare och tappar bort dig eller förlorar manuset blir du lätt nervös och kommer av dig. Du blir fixerad vad som stod och skulle ha sagts. Improviserar du kan du förhålla dig fritt till vad du ska säga och kan vara lugnare. Du kan känna av stämningen i rummet och anpassa dina ord efter situationen”, skriver Harford.

Neuroforskaren Charles Limb har bland annat sett att jazzimprovisatörer stänger av den delen av hjärnan som skapar kontroll för att kunna spela mer fritt.

”Improvisatörer släpper taget. De flesta av oss andra tar oss igenom dagarna genom att censurera hjärnan. Vi respekterar regler och normer. Vi försöker vara artiga. Normalt svär vi inte åt folk eller slår dem. Allt detta kräver en viss självkontroll, ibland vill vi ju faktiskt slå till någon. Så visst är filtret bra i många fall”, säger Tim Harford.

Improvisatörer däremot stänger av den inre kritikern. De slutar att filtrera tankar och tillåter röran av nya idéer att flöda.

För att kunna improvisera behöver du träna, framför allt för att vänja hjärnan vid det obekväma i situationen. Du ska vilja stå ut med oförutsägbara situationer. Du behöver kunna lyssna på riktigt och du måste våga ta risker och släppa kontrollen, allt sådant som vår hjärna tycker är extremt besvärligt och jobbigt. Men en ledare med de förmågorna har större förutsättningar att lyckas bättre än den som alltid håller sig till rigida planer och manus.

”Jag står upp för oreda, inte för att det är svaret på alla problem, utan för att röran har för få försvarare. Jag är övertygad om att det kan finnas en viss magi i oreda”, som Tim Harford uttrycker det.