Trendbrott – chefer nöjda med sin lön

Hör och häpna! De svenska cheferna är nöjda med sina löner. Två av tre chefer är mycket eller ganska nöjda. Lika många kvinnor som män.

Och då pratar vi inte om några astronomiska löner, utan om en genomsnittslön på 46 939 kronor i månaden. Det visar en undersökning som Novus gjort tillsammans med Chef bland 325 högre chefer och mellanchefer.

Det är med andra ord dags att avliva myten om att chefslönerna är för låga för att attrahera nya duktiga chefer på arbetsmarknaden.

”Det är väldigt bra att så många är nöjda med sin lön. Min upplevelse är att många uttrycker missnöje, men jag möter ju främst dessa i min roll som löneexpert så jag kan ha fel världsbild. Samtidigt är min erfarenhet att många som är missnöjda med lönen i själva verket är missnöjda med andra faktorer i arbetet, men att det är enklare att klaga på lönenivån”, säger AnnCharlotte Bretan, löneexpert på Ledarna, tillika Chefs löneexpert.

”De missnöjda hörs mer och får ofta mer medieutrymme”, bekräftar Peter Blid, senior konsult på Novus och an–svarig för undersökningen.

”Den lilla klicken av missnöje blir ofta uppförstorad, och då den stora klicken inte gör sig gällande, gör man ofta det felslutet att alla chefer skulle vara missnöjda. Men undersökningen visar en generellt hög nöjdhet, förvånansvärt få är missnöjda”, säger Peter Blid.

Marie Hallander Larsson, som de senaste 25 åren arbetat som hr-direktör på Swedbank, Posten, Försäkringskassan och nu på Akademiska Hus, är inte förvånad.

”Det stämmer med min erfarenhet. Det har skett en stor förändring. En kombination av flera saker som var och en för sig bidragit till en högre medvetenhet om hur lön fungerar.”

En av dessa är att transparensen har ökat. Det är betydligt lättare att få reda på vad människor tjänar i dag. Offentliga lönelistor, fackliga redovisningar, SCB–statistik, tidningarnas rapporterande, allt samverkar så att lönefrågan inte längre är hysch-hysch.

Marie Hallander Larsson pekar också på att cheferna i dag har en annan typ av organisationsstruktur, som inte längre bygger på att chefen ska ha ett respektavstånd till medarbetarna. I dag kan en medarbetare ha mer betalt än chefen.

”Cheferna är också mer involverade i lönesättningen, där man alltmer kalibrerar lön mot andra funktioner, så att man har fått en högre grad av medvetenhet kring löner än tidigare. Cheferna inser att de inte kommer undan med löner som är oproportionerligt mycket högre än medarbetarnas. Den intensiva mediebevakningen bidrar också till att man inte vill ståta som den som har högst lön. Inte heller låter de lönerna skena rent generellt.”

Att företagen arbetar mer aktivt med att hitta alternativa lösningar som flextider, förmåner, sjukförsäkringar och friskvårdsbidrag värderas också högt, enligt Marie Hallander Larsson, som också menar att hr har blivit mer aktiva vad gäller strategisk lönesättning för att få en schysst struktur och tydlighet i vad som krävs för att öka sin lön.

Men en del av förklaringen finns säkert även i de goda tiderna. Vi har haft en mycket gynnsam konjunktur sedan 2010 och en stabil arbetsmarknad.

”Om man tänker på människors privatliv har de låga räntorna gjort att man får mer pengar kvar. Jag gissar att det kan påverka att man upplever att pengarna räcker”, säger AnnCharlotte Bretan.