Självutveckling har blivit chefens eget ansvar

Det stod klart formulerat redan i internets födelseannons: ”Ett massivt utbud av information bara några knapptryck bort.” Sett till kvalitativ kunskap har det aldrig varit mer sant. Sedan några år kan såväl boende i svenska småstäder som invånare i länder med tillväxtekonomi ta del digitalt av de bästa kurserna från toppuniversiteten Stanford, MIT och Harvard, inspireras av världskända talare i ett TED talk eller lära sig professionella program med hjälp av tutorials (videoinstruktioner).

Digital utveckling har på många sätt demokratiserat lärandet och gjort det mer tillgängligt – men det enorma utbudet kan också verka ångestskapande. Hur väljer man bland alla kunskapens frukter – vilka är ruttna? Vilka källor kan man lita på?

Relaterat: Så blir du chef över ditt lärande – 3 tips

En dryg tredjedel av de 1 006 deltagarna i Chefs undersökning om kompetensutveckling medger viss ångest över att inte hänga med. Kanske hänger det ihop med att både behovet av och möjligheterna till kompetensutveckling har förändrats en hel del genom digitaliseringen.

Chef erbjuder: Vässa ditt ledarskap i Chefs nätverk 

Inte minst kommer det att påverka den traditionella synen på yrkesroller, enligt Claudia Olsson, vd för företaget Exponential som utbildar inom digitalt ledarskap och hyllad entreprenör med en bakgrund på bland annat Singularity University. I dag föreläser hon regelbundet på NASA Ames i Silicon Valley.

”Vi börjar redan värdesätta lärande på ett annat vis, i takt med att ekonomin och arbetsmarknaden förändras. När fler jobb automatiseras tror jag att fler kommer att vara sysselsatta med lärande roller i yrkeslivet. Lärande kommer att få högre status”, säger hon.

Som hon ser det har digitaliseringen hittills gjort rollerna på arbetsplatsen alltmer gränsöverskridande.

Läs också: Lista: 6 saker du aldrig ska ha med på att göra–listan

 ”Vi behöver lära oss färdigheter utöver de som tidigare rymts inom specifika yrkesroller. Man behöver hela tiden hitta vägar och metoder för att läsa in sig på nya områden, ta till sig kunskaper och förstå mönster och kopplingar. Det gäller inte bara ledare, utan medarbetare på alla nivåer, som aktivt måste arbeta med lärande varje dag.”

Men även om kompetensutveckling är viktigt för alla, gör du som chef extra klokt i att hålla koll på metodik för lärande och kunskapsinhämtning. Att bli bra på att lära sig, veta var och hur man ska söka information, blir allt viktigare.

”Framtida chefen kommer att ha en coachande roll – snarare än att peka på vad man behöver lära sig.”

Läs också: Så får du bästa lönen

Om kompetensutveckling enligt den gamla skolan var att arbetsgivaren skickade iväg chefen på kurs upplever en majoritet (73 procent) av deltagarna i Chefs undersökning att de sedan fem år själva tar alltmer ansvar för eget lärande. Men hinner de med? Nej – 65 procent i undersökningen tycker inte att de har tillräckligt med tid för den egna kompetensutvecklingen.

”Trenden med eget ansvar och självledarskap tror jag bara kommer att öka. Utvecklingen med digitaliseringen gör att kunskap oftare behövs uppdateras – många teknologier vi jobbar med i dag fanns inte för fem eller tio år sedan. Ska man ta till sig kunskap löpande tar det för lång tid att vänta på tillåtelse från arbetsgivaren – man måste ta initiativet själv. Samtidigt behöver fler arbetsgivare sätta upp strukturer som i högre grad möjliggör för kontinuerligt lärande”, säger Claudia Olsson

Claudia Olsson. Foto: Beatrice Graalheim

Hon tycker dock att det borde ligga i arbetsgivarens intresse att avsätta tillräckligt med tid för utveckling.

Läs också: Frågan Linkedins rekryterare aldrig missar att ställa

”Vill man vara konkurrenskraftig och attraktiv som arbetsgivare måste man skapa det utrymmet. Kanske genom att säga att vi avsätter tio procent av arbetstiden varje vecka där vi kan fokusera på lärande. Det tror jag är viktigt för att attrahera talang framöver.”

Men det går åt båda håll, på samma sätt måste den som letar jobb kunna visa på sin förmåga att utvecklas under en anställningsprocess.

”Anställer du någon som jobbar med digital marknadsföring räcker det inte att den personen har kunskap om de verktyg som används i dag. Man söker ju någon med rätt mentalitet, där förmågan att se till att man är riktigt duktig på det man gör även om tre år, ingår. Då måste man ha lärandet inbyggt.”

Det är dock inte bara utbudet av kunskap som förändrats i och med digitaliseringen. Sättet att lära sig saker är också nytt. På Claudia Olssons egna företag har medarbetarna individuella läroplaner och identifierar vilka kunskaper de behöver för sin roll om tre år – kunskaper som kanske inte alltid finns i det vanliga kursutbudet.

Läs också: 7 bästa metoderna för feedback

”Det kan vara saker man behöver plocka in från olika håll, en kombination av kurs, online-utbildning, eller lärande genom mentorskap.”

Peer-to-peer-lärande mellan kolleger i nätverk och spelifiering är andra former av lärande som hon tror mycket på, liksom individanpassning. En blandad form av lärande helt enkelt.

”Det är nog mest givande att varva olika medier i olika utbildningar, träffas ansikte mot ansikte för att problemlösa i grupp och så vidare. Det kommer såklart vr-lösningar för det också – men när man ska ge sig in i diskussioner och medskapa kan det vara positivt att göra det både digitalt och fysiskt. Det viktiga är att arbeta utifrån sin personliga lärostil för att få största möjliga förutsättning att tillgodogöra sig ny kunskap löpande.”

Det finns höga förväntningar på att materialet ska vara interaktivt och på att anpassa formatet till egna lärandet, menar hon.

Läs också: 5 saker innovativa ledare har gemensamt