Läs också: Ny studie: Digital oro hos 3 av 4 svenska chefer
”Jobbar du på bank räcker det inte med att uppdatera befintlig kunskap. Din roll kommer kanske inte ens att finnas kvar om två år. Du måste därför utbilda dig till ett helt nytt arbete.”
Men det är inte bara individen utan hela företaget som måste jobba med reskilling, menar Pär Lager.
”När krav på ny kunskap växer fram har vi tidigare anställt den kompetensen. Men nu finns det ytterst få med denna nya kunskap att tillgå och då är man tvungen att ta befintlig personal och reskilla dem.”
En tredjedel av cheferna i Chefs undersökning uppger att de inte har avsatt någon tid alls åt kompetensutveckling och nyinlärning för sina medarbetare. 18 procent avsätter dock fyra dagar om året per medarbetare, och elva procent upp till elva dagar per år.
Det är fortfarande långt till de drygt 20 dagar som World Economic Forum anser krävs. Pär Lager drar två övergripande slutsatser: För det första att vi behöver bli bättre på lärande för att medarbetarna ska utvecklas, för att vi ska finnas kvar som organisationer och för att vårt land ska hänga med i utvecklingen och kunna bevara vårt välstånd.
Läs också: Visst funkar sex timmars arbetsdag
För det andra finns det ingen organisation som kan komma i närheten av World Economic Forums stipulerade tid. Vi måste helt enkelt lära oss på ett nytt sätt.
Den gamla modellen att man lär sig 70 procent på arbetsplatsen, 20 procent på interna utbildningar och 10 procent på externa gäller inte när det handlar om ny kunskap. Den behöver hämtas utifrån. Pär Lager menar att på vissa områden, som till exempel det digitala, är utbildningskost-cirkeln snarare det omvända, 10/20/70.
Pär Lager förvånas över att endast en av tio i Chefs undersökning använder sig av möjligheten att gå nätkurser på universitetsnivå, som MOOC (Massive Open Online Course).
”I stället för att gå en utbildning på till exempel Harvard löser man det på ett annat sätt som både kostar mer och är radikalt sämre.”
Läs också: Därför ska du alltid vara beredd att byta jobb
Coursera, Udemy och Lynda, tidigare Linkedin Learning, är alla digitala källor till strukturerat lärande. Ett annat exempel är Elements of AI-kursen, som skapades efter att finska staten bestämde att AI är så samhällsomdanande att alla medborgare borde gå en grundkurs. De tog fram en nätkurs som översatts till flera andra språk, däribland svenska och nu har knappt 200 000 personer gått den.
Men att bara skicka medarbetarna på kurs har inte så stor effekt.
”Effekt får det först när vi tänker till ordentligt kring vilken utbildning man ska välja, vad den enskilda medarbetaren behöver lära sig, vilka som är företagets övergripande mål, för att efter utbildningen reflektera, boka in möte med chefen och berätta vad man har lärt sig och hur man ska genomföra nya idéer utifrån den nya kunskapen”, säger Pär Lager.
Han betonar vikten av reflektion, att få ner det nya kunnandet i organisationen och att lära av varandra. Och det kan starta i det lilla.
”Man får inte igång en diskussion om man inte har en struktur. Ett sätt kan vara att be alla att regelbundet lämna en reflektion kring en aktuell fråga, i ett system som Slack, och att man dessutom ska kommentera två andra personers inlägg. När man får kommentarer bejakar det den andra personens lärande och tar det ett steg vidare. Det är då det börjar hända!”
Läs också: 3 ångestpuckar vid karriärbytet – och hur du tacklar dem
