Workcation kan sudda ut gränserna mellan arbete och fritid varnar experten.

Experten: Workcation suddar ut gränser mellan jobb och fritid

Modeordet ”workcation”, eller ”jobbmester” på svenska, är på frammarsch. Men är det en välsignelse eller förbannelse att jobba från poolkanten? Experten svarar.

Att uppleva ett spännande resmål utan att göra av med en enda semesterdag låter kanske som en dröm – som för de vars arbete tillåter det kan bli sann. Tack vare tekniken finns möjligheten att jobba från så gott som vilken plats i världen som helst.

Workcation kommer som många andra arbetsrelaterade modeord från USA, där antalet betalda semesterdagar generellt sett är få. Efter ett år på jobbet kan den anställde i snitt räkna dem på båda händernas fingrar. I den yngre delen av arbetskraften – som ofta klumpas ihop under beteckningen ”millennials” – har det därför blivit lockande att arbeta på resande fot.

8 regler: Så låter du bli att stressa på semestern

Läs också: 8 regler: Så låter du bli att stressa på semestern

Vanity Fair noterar att även om det inte finns någon statistik som visar på att denna typ av distansarbete kombinerat med en air av semester är på uppåtgående, så minskar uttaget av betalda semesterdagar i USA – en möjlig konsekvens av att fler kan arbeta där de vill. Även i Sverige har trenden att maximera sina semesterdagar genom att ”vara på jobbet” samtidigt som man utforskar världen börjat skymtas.

Och visst låter det bra att utöver den verkliga semestern kunna fylla på med inspirerande miljöombyte, ljumma kvällar längs strandpromenaden efter arbetsdagens slut och exotiska upplevelser tillsammans med familjen. Men är jobbmestern bara av godo? Chef frågade Nanna Gillberg vid Göteborgs universitet, som forskat om digitalisering, arbetsmiljö och nya organisationsmodellers betydelse för hälsan, bland annat för Arbetsmiljöverkets räkning.

Experten: Nanna Gillberg

Nanna Gillberg

Nanna Gillberg är forskare på GNC och på Gothenburg Research Institute (GRI) vid Handelshögskolan i Göteborg. Hennes forskning fokuserar på samspelet mellan kulturella värden och värderingar och ekonomiskt värdeskapande.

Gemensamt för hennes olika forskningsspår är inriktningen på hur normer och föreställningar relaterar till praktik, beslutsfattande och organisering samt teoretiskt relationen mellan perception, legitimitet och effektivitet.

Hon har bland annat publicerat skrifterna ”Flexibilitet, tillgänglighet och synlighet i det digitaliserade arbetslivets organisering” (2018) och ”Nya sätt att organisera arbete – betydelsen för arbetsmiljö och hälsa” (2018).

(Text: GNC, foto: Anna Spyrou)

”Att fler har möjlighet till flexibilitet när det gäller att jobba var som helst tycker jag är positivt. Däremot är inte alltid konsekvenserna av denna möjlighet det, till exempel att den praktiska innebörden blir att vi jobbar, åtminstone lågintenstivt, mest hela tiden och därmed aldrig helt stänger av jobbet. Jobbet är alltid mentalt närvarande”, säger Nanna Gillberg.

”Och att workcation etableras som företeelse ser jag som ett uttryck för en normalisering och idealisering av gränslöshet mellan arbete och fritid. En konsekvens skulle i förlängningen kunna bli att det blev svårare att hävda rätten till fullständig semester”.

Går det att se några orsaker till att arbete och fritid flyter samman i allt högre grad?

”Digitaliseringen har varit en stark motor i uppluckringen av gränser mellan arbete och fritid – både när det gäller att skapa tekniska möjligheter för att arbeta var och när som helst och för att utveckla normer där flexibilitet betonas och ses på som något mycket positivt”.

”Att arbeta utan sammanhängande perioder av ledighet eller tydliga gränser mellan arbete och fritid bär tydliga drag av amerikanskt arbetsliv och även här spelar digitaliseringen, och den med denna åtföljande globaliseringen, roll för att etablera amerikanska influenser i det svenska arbetslivet på ett mer effektivt sätt än tidigare”.

3 av 4 småföretagare jobbar över

Läs också: Studie: 3 av 4 småföretagare jobbar under helger och semester

Har det blivit en fråga för den enskilde medarbetaren att dra gränser och säga ifrån när denne inte vill bli störd av arbete under ledigheten?

”Ja, ansvaret för att sätta och kommunicera gränser har i växande grad förflyttats till individen. Men det är inte okomplicerat att som enskild sätta sina egna gränser. Det bygger dels på att gränserna faktiskt godtas och respekteras av omgivningen. Dessutom kan det vara svårt att signalera att man inte tänker vara tillgänglig för jobbet på semestern om många andra är det. Alla är måna om att verka hängivna jobbet. Hur man än gör kan således de utsuddade gränserna och behovet av att själv sätta gränser vara en stressfaktor”.

”Män och kvinnor påverkas olika i den mån att flexibiliteten som efterfrågas av både arbetstagare och arbetsgivare tenderar att användas på olika sätt beroende på kön, där flexibiliteten för kvinnor kan användas till att få ihop åtaganden i det obetalda arbetslivet, till exempel att ta hand om familj och hem”.

Hur firar du själv semester i år? Lyckas du hålla gränserna mellan arbete och fritid? 

”Jag firar med en traditionell sammanhängande semester utomlands med försök till tydliga gränser mellan arbete och fritid. Bestämde mig månader i förväg för att jag denna sommar, för första gången på flera år, inte skulle arbeta på semestern. Min trovärdighet gentemot mig själv och min omgivning hänger på att jag lyckas med detta mål!”

seminarium-personlig-effektivitet-petra-brask
Seminarium 22 nov & 4 dec

Få mer gjort – utan att jobba mer

Succéseminariet Personlig effektivitet är tillbaka! Den omåttligt populära effektivitetsexperten Petra Brask hjälper dig att ta makten över din tid och ger dig verktygen för en mer strukturerad och energifylld vardag. Nu även i Göteborg!

Relaterade artiklar

Lugn kvinna till vänster, två datorer till höger
Arbetsmiljö

4-dagarsvecka ökade Microsofts produktivitet

Microsofts Japan-kontor gav personalen ledigt varje fredag under augusti med bibehållen lön. Resultatet? Lyckligare medarbetare, effektivare möten och högre produktivitet.
Lena Ahlin lyfter fram respekt och ärlighet som viktigt för lyckade rekryteringar. Foto: Pavel Koubek
Annonssamarbete Chef + Consensus

Landa nya stjärnor med respektfull rekrytering

97 procent av de som rekryteras jobbar kvar efter tre år.   En viktig förklaring till den succén stavas respekt, menar rekryteringsföretaget Consensus. ”Ytterst handlar det om människor och deras framtid. Då är det väldigt viktigt att vara noggrann”, säger Lena Ahlin.
depp
Arbetsmiljö

Det avgör om chefen arbetar förebyggande mot psykisk ohälsa

Arbetsmiljölagen är glasklar: Förebyggande arbete mot psykisk ohälsa är en del av chefens ansvar. Så vad krävs för att chefen ska kunna ta det ansvaret?
positivledare
Arbetsmiljö

Byt strategi – och bli en mer positiv ledare

Sluta drömma om en problemfri arbetsplats. Lägg inte all energi på att försöka motivera dina medarbetare. Här får du tre tips på hur du ska tänka för att bli en mer positiv ledare.
stress-2-2
Arbetsmiljö

Undersökning: Stresshantering på jobbet får underkänt

Fler än var tionde svensk har varit sjukskriven för stress under de senaste tre åren, enligt en ny undersökning.

hungrigmedarbetare1
Arbetsmiljö

”Hur hanterar jag medarbetare som går på diet?”

Mina medarbetare blir omotiverade och gnälliga när de är hungriga - vad kan jag göra?, frågar en läsare. Chefs expert Leif E Andersson, leg psykolog och ledarskapsutvecklare, svarar.
Viktoria Lindhé på &frankly berättar om frågorna som ger varningar om farlig stress. Foto: Martina Huber
Annonssamarbete Chef + &frankly

5 frågor som kan vända jobbstressen

En av tre har ingen ork kvar för att göra något alls efter jobbet. Något som chefen ofta inte vet om. En ”välmåendepuls” med några snabba frågor gör det enklare att få koll – och agera i tid.
Cheferna på France Télécom står åtalade för medarbetares självmord.
Arbetsmiljö

Chefer kan fängslas för våg av självmord

Rättegången kring den självmordsvåg som skakade det franska telekombolaget France Télécom för dryga tio år sedan går mot sitt slut. Höga böter och fängelse krävs av åklagaren.