Chefs undersökning: Tre av fyra nöjda med sin chef
drömchefen Chefen, du är bra. Det är budskapet i en stor undersökning från Chef och Novus. Hela tre av fyra svenskar har ett positivt helhetsintryck av sin chef.
Vad
Den överväldigande majoriteten beskriver sin chef som ganska (37 procent) eller mycket (37 procent) bra. Svenska chefer kan med andra ord känna sig rätt nöjda med sitt jobb.Nytta
Förklaringar till varför svenskarna i så hög grad fått smak för det inkännande, informella och icke-konfrontativa ledarskapet hittas i historien och det lite luddiga begreppet ’den svenska modellen’.Lyhörd, kunnig, omtänksam, snäll och engagerad. Sådan är den svenska chefen, enligt den bild som tonar fram i en stor undersökning som Chef låtit göra bland nära 1 300 förvärvsarbetande, i samarbete med Novus.
Omdömena är i högsta grad menade som beröm, då de till stor del sammanfaller med hur svenskarna föreställer sig ”drömchefen”.
Den överväldigande majoriteten beskriver sin chef som ganska (37 procent) eller mycket (37 procent) bra. Svenska chefer kan med andra ord känna sig rätt nöjda med sitt jobb: Det hela kokar ner till att nära tre av fyra svenskar har ett positivt helhetsintryck av sin närmaste chef.
Att det till stor del är mjuka, inkännande chefsegenskaper som hyllas i undersökningen understryker Sveriges särart, och i vilken grad det ”mänskliga” ledarskapet fått genomslag här hos oss. Det säger Torbjörn Sjöström, vd för Novus.
”Ja, det lyser verkligen igenom. Det är ju påtagligt i vilken grad svenska förvärvsarbetande lyfter fram just lyhördhet, ärlighet och omtanke. Det är vad som uppskattas i Sverige, den här svenska, mänskliga ledarstilen. Som jag tror är ganska unik i världen, och kanske uppfattas som osäker och velig på andra håll”, menar han.
Torbjörn Sjöström fortsätter:
”En liknande undersökning i de anglosaxiska länderna, eller för all del Danmark, hade sannolikt givit ett annat resultat, och i högre grad värdesatt mer traditionella ledaregenskaper som styrka. Något som hamnar rejält långt ner på den svenska listan”, menar han.
Förklaringar till varför svenskarna i så hög grad fått smak för det inkännande, informella och icke-konfrontativa ledarskapet hittar Torbjörn Sjöström i historien och det lite luddiga begreppet ’den svenska modellen’.
Som bekant gör den svenska arbetsmarknadens parter sedan länge upp om lönesättningen centralt, i sann svensk samförståndsanda. Svenska chefer ”slipper” därmed vara lika auktoritära som annorstädes, då lönekonflikter på lokal nivå mer sällan blossar upp, resonerar han.
Att Sverige under århundraden förskonats från krig och revolution kan även det ha bidragit att konfliktlinjerna mellan olika samhällsgrupper, inklusive dem mellan chefer och underställda, inte cementerats som på andra håll utan snarare suddats ut.
Torbjörn Sjöström kan med hjälp av tidigare undersökningar konstatera att svenskarnas lojalitet med sina arbetsgivare är påfallande stor.
”Sverige är numera också ett tjänsteinriktat land, alltså i hög grad beroende av exporten från tjänstesektorn. Det innebär att det i allmänhet inte är fabriker med enkla, manuella jobb man är chef över i Sverige, utan snarare grupper av experter och individer med någon typ av tjänstefunktion. Människor som behöver trivas och känna sig trygga på sina jobb för att vara tillräckligt kreativa. Vilket i sin tur ofta förutsätter en närvarande och lyhörd chef.”
Tips till chefen – röster ur undersökningen
”Ta tid att lyssna på medarbetarnas förslag och idéer. Lyssna på hur medarbetarna mår.”
”En chef måste förstå andra människor, vad som driver dem och hur de reagerar.”
”Arbeta på att ta obekväma beslut.”
”Var mer konkret!”
”Sluta vara så ängslig.”
”Mindre pushning, mer positiv feedback.”
”Jobba i verksamheten regelbundet så du inte glömmer bort vad som händer på golvet.”
”Ta mer plats.”
”Våga röra om i grytan.”
”Slutför det som påbörjats.”
”Sluta pilla i detaljer.”
”Våga peka med hela handen.”
Men det är inte bara rosor som den yrkesarbetande befolkningen strör över sina chefer. I Chefs och Novus undersökning finns också en önskelista, där cheferna påminns om att det alltid finns en förbättringspotential när det kommer till ledarskap.
Tydlighet, bättre planering och större mod i beslutsfattandet hör till de chefsegenskaper som svenskarna efterlyser allra mest. ”Ta för dig och våga ta beslut” och ”var tydlig, våga leda” är typiska uppmaningar som intervjupersonerna vill rikta till sina chefer.
Är svenska chefer för ängsliga?
”Det finns väl en risk att önskemålen om ett inkännande ledarskap i viss mån hämmar beslutsviljan. Samtidigt har vi alltså den svenska modellen, som gör den enskilda chefen relativt bakbunden när det kommer till större, genomgripande beslut. Svenska chefers eventuella ängslighet kanske lika gärna kan ses som en anpassning till den svenska partsmodellen, och fackförbundens ovanligt starka ställning på arbetsmarknaden”, säger Torbjörn Sjöström.
Sverige brukar lite slentrianmässigt beskrivas som ett ingenjörsland, men när det kommer till förväntningarna på svenska chefer lyser de mer verkstadsbetonade egenskaperna med sin frånvaro.
Bara två procent av de yrkesverksamma tycker att ”rationell” är den viktigaste chefsegenskapen, medan ”resultatdriven” och ”strategisk” skattas på samma blygsamma vis.
”Lyhördhet, ärlighet och omtanke. Det är vad som uppskattas i Sverige, den här svenska, mänskliga ledarstilen.”
Finns det en risk att svenska medarbetare – och chefer – underskattar vikten av rationalitet och ”styrka” i ledarskapet?
”Det är inte omöjligt. Det kan i vissa fall krävas en obekväm ledare för att saker och ting ska hända. Här kan den inkännande chefen hamna i en konflikt, om individernas väl och ve framstår som viktigare än organisationens. Samtidigt, om vi utgår från produkten, är det kanske främst medarbetarna som behöver vara innovativa och rationella. Medan chefens uppgift i första hand inte är att producera, utan snarare leda och skapa den rätta, konstruktiva andan för sina rationella medarbetare.”
Fyra av tio svenskar kan tänka sig att bli chefer i framtiden, framgår av undersökningen. Om det är mycket eller lite vill Torbjörn Sjöström inte uttala sig om, men konstaterar att det i synnerhet är unga människor som är sugna på att sätta sig på chefsstolen.
Medan 50- och 60-talisterna i överväldigande grad skulle avstå från ett sådant erbjudande. Exempelvis skulle 62 procent av 18 – 34-åringarna tacka ja till en chefskarriär medan ett rungande nej däremot hörs från hela 87 procent av ”boomer”-generationen av årgång 1964 och tidigare.
”Chef låter fint, och är ofta den enda väg som står öppen för den som vill få till en löneutveckling och göra karriär. Men sett till själva uppgiften är chefsrollen kanske inte alltid så jätteglamourös. En insikt som nog kommer med åren”, kommenterar Torbjörn Sjöström.
Om undersökningen: Webb-baserad intervjuundersökning utförd i februari 2023, av Novus på uppdrag av Chef. Totalt intervjuades 1 288 yrkesarbetande svenskar från 18 till 84 år i Novus slumpmässigt rekryterade så kallade Sverigepanel. Detta innebär att resultaten är generaliserbara för hela den aktuella målgruppen. Av respondenterna är 55 procent män och 45 procent kvinnor. 30 procent är 18–34 år, 36 procent 35–49 år, 30 procent 50–64 år och 3 procent 65 år och äldre.
Grafik och illustrationer (ej toppkollage): Anna Harvard
Fortsätt läsa kostnadsfritt!
Vi behöver bara en minut…
Så roligt att du vill fortsätta läsa! Det får du strax göra, utan att betala något.
- Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!
Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.