Ung ledare prisas av kungen: ”Att leda har alltid varit naturligt för mig”

KONUNGENS Stiftelse Ungt Ledarskap delar för 17:e året i rad ut Kompassrosen – stipendiet som ges till unga ledare som visat prov på mod, tanke och handlingskraft.

I år får 5 stipendiater utmärkelsen. Diplom- och stipendieceremonin hölls i Bernadottebiblioteket på Kungliga slottet i Stockholm den 15 maj 2023.

En av stipendiaterna är Hilda Silvergran, som tilldelas utmärkelsen för att hon: “Genom idogt arbete och med omtanke som hörnsten visar på varje människas möjlighet att bidra till ett större ändamål.”

Grattis till stipendiet Hilda! Hur känns det?

”Jag känner mig alldeles varm av stolthet! Det här är ett fantastiskt kvitto på att några verkligen har uppmärksammat det jag har gjort. En fin utmärkelse för mig personligen, men också i det större sammanhanget att få representera gott värdebaserat ledarskap inom totalförsvaret.”

Du har engagerat dig i Svenska Lottakåren från att du var 16 år genom uppdrag som handledare, instruktör och kurschef. Hur kommer det sig att du har dragits till ledarskap?

”Att leda har alltid varit naturligt för mig. Jag har sedan jag var liten dragits till situationer och positioner där jag kan pusha andra människor, och jag har alltid gillar att lära ut och utveckla andra. Bland annat började jag jobba som simlärare redan som 12–13-åring.”

”Jag minns en simgrupp som var extra krävande, där jag verkligen vände och vred på pedagogiska verktyg för att nå fram till eleverna. I tidningen blev jag sedan dedikerad Dagens ros, från föräldrar till gruppen som lyfte mig som ledare. Kanske kan man till och med säga att denna Dagens ros gav lika mycket styrka då till mitt unga jag, som Kompassrosen från kungen har gett till mig idag.”

Och nyligen tjänstgjorde du på militärövning Aurora. Hur var det?

”Det var ju den största militära övningen i Sverige på 30 år. Jag reste tillsammans mitt hemvärnskompani, där jag är sjukvårdsgruppchef. Mitt ansvar var att agera vårdcentral för våra egna soldater och hantera traumatiska skador.”

”Det var utmanande på många sätt, du måste dels jobba hårt med att ligga steget före och alltid vara förberedd för kommande sjukvårdslarm. Du går runt på beredskap. Jag kan bli anropad i vilken stund som helst, och får släppa det jag har i händerna och samordna kartor och personal för att snabbt kunna lösa uppgiften.”

”I grunden krävs mycket samarbete för att sjukvårdskedjan ska gå ihop. Det ger ofta ett adrenalinpåslag trots att skador är konstruerade, med rätt skadesmink och övningsblod känns skadan riktigt verklig. Enda skillnaden är att övningsblod är mycket svårare att tvätta ur kläderna.”

Hur får man fler unga att lockas av ledarskap?

”Om vi kan nå ut med budskapet att varje enskild person påverkar allt som händer, så har vi kommit en bra bit på vägen. När en gymnasieelev pratar med sin klasskompis och visar på empati och stöttande beteende, så är det en form av ledarskap. Så bygger man också en starkare grupp. Det försöker jag förmedla när jag möter unga tjejer i mitt uppdrag som instruktör på Svenska Lottakåren.”

Vad gör du annars till vardags?

”Jag pluggar till läkare och är inne på mitt femte år nu. Den här terminen har jag jobbat halvtid som underläkare. Det gäller verkligen att vara strukturerad, och det är jag.”

Hur hinner du med allt?

”Det är min stora utmaning. Jag har svårt att säga nej för att jag vill så mycket. Just nu har det visserligen varit ovanligt mycket med stora militärövningen, jobba halvtid som läkare, få uppsats opponerad och med resan till Stockholm och stipendieceremonin. Senaste månaden har mina vänner och familj inte sett så mycket av mig.”

Hur tänker du kring återhämtning? Något som ju också är viktigt för chefer och ledare.

”Efter den här perioden har jag lagt in mycket obokad tid. Just för att återhämta mig. Jag planerar att åka till stugan, läsa böcker och vila.”