Så vill läraren Frida Monsén förbättra arbetslivet – med TV-spel

Vad är gamification?

”Det handlar om att använda mekanismer och drivkrafter från datorspel och applicera på andra områden som inte har med spel att göra”, säger Frida Monsén.

Det första konkreta exemplet på vad det kan innebära hämtar hon från sitt tidigare arbete som lärare:

”Som många andra klassrum hade vi en utmaning kring digitala distraktioner. Spel i mobiltelefoner, notifieringar från sociala medier och slökollande på Youtube var några exempel. Eleverna fick själva identifiera vad som inte bidrog till fokus, och vad som hjälpte dem att fokusera”.

Det som störde klassades som ”monster”, det som främjade koncentration var ”blixtar”. Monster och blixtar kopplades sedan till informella kompetenser som kreativitet, samarbete och förmågan att hålla fokus.

”Sen samarbetade vi i klassrummet för att tillsammans nå nästa nivå. Inte var och en, utan som grupp”.

Varje fångad blixt var ett kliv framåt, varje monster ett bakåt. När klassen uppnått en viss nivå gjorde det något tillsammans.

Det här arbetssättet går att generalisera, menar Frida Monsén.
”Identifiera vilka beteenden som gör gruppens arbete mer effektivt, utifrån de mål man vill uppnå. Men hitta ett sätt att mäta beteendet, inte måluppfyllnaden. På det sättet blir gamification ett sätt att synliggöra färdigheter som man normalt sett inte ser eller mäter”, säger Frida Monsén.

Ett konkret exempel på vad det kan innebära är de säljtävlingar som finns på många säljavdelningar.
”I datorspelens värld pratar man om olika spelartyper, vilka karaktärsdrag de som spelar har. En del är dem som kallas för players, spelarna som vill samla poäng, bli bäst. Men de som är socializers eller free spirits är personer som har helt andra drivkrafter, som meningsfullhet eller att hjälpa andra människor”.

Det här spelar roll när man utformar bonussystemen på en arbetsplats. Bonussystemen är ofta utformade för att attrahera och aktivera dem som är players. En fråga att ställa sig är hur man kan utforma system som tilltalar större grupper?

”Med en traditionell säljtävling når man dem som redan är bra på att sälja. Men om man istället börjar mäta och belöna de saker som krävs för att bli en bra säljare, antalet inbokade kundmöten, antalet uppföljande telefonsamtal och så vidare, då har man en chans att nå många fler av medarbetarna. Belöna inte de som säljer mest, belöna istället de beteenden som leder till framgång. Den stora vinsten med att belöna beteenden kopplat till en säljtävling är att du då når den stora majoriteten, att alla kan lyckas genom att förändra sitt beteende”.

Hur kan en organisation närma sig gamification?

”Rekrytering är ett område som många börjar med. Med utmaningar och tävlingar får man en möjlighet att testa förmågor som inte syns på cv:t. Men det är också ett sätt att bygga en rekryteringsprocess som innebär att kandidaterna också får ut något av den. Gärna med feedback på sin insats, med förslag på förbättringar för att ha chans på ett jobb i framtiden”.

”Nästa steg är gamification för onboarding och lärande, exempelvis kring företagskultur. ”Vi skickar ut memo efter memo, men det är ingen som tittar på det.” Det finns exempel på företag som börjat kommunicera den typen av innehåll som frågesport och fått bra resultat på det”.

Men även om gamification kan vara ett verktyg för att först identifiera förbättringsområden och sen med hjälp av spelmekanismerna bygga nya vanor som leder mot det mål man vill ha handlar det inte om några permanenta lösningar.

”Med gamification går det att ändra användarmönster och att driva effekt på kort sikt. Sen är målet att man ska ha implementerat de här resultaten i sig själv, som att bli en mer självledande individ som vet vad man störs av och välja bort det, att bygga hållbara vanor. Men en arbetsplats som är permanent gamifierad inom många olika områden tror jag inte att någon skulle orka med”.

/Anders Thoresson