Därför är ”quiet quitting” – att smygsluta – den senaste arbetstrenden

En ny arbetslivsrelaterad trend kopplad till efterspelet av pandemin får det att koka på Tik Tok, sociala medier och överallt där det pratas karriär: ”quiet quitting”, eller på svenska tyst nedtrappning.

Till skillnad från den stora avhoppsvågen efter pandemin, då miljontals medarbetare av ibland svårfunnen anledning sade upp sig i inte minst USA, går den nya trenden ut på att stanna på arbetsplatsen ­– men ändå inte.

Tyst utcheckning från jobb

I tyst nedtrappning ingår att mentalt checka ut sitt jobb och enbart utföra det absoluta minimum av uppgifter som arbetsgivaren kräver, ta avstånd från en karriärinriktad företagskultur och aldrig jobba över eller på andra sätt utmärka sig utöver det vanliga, enligt de förklaringar som florerar i amerikansk och europeisk press.

En Tik Tok-video som propagerar för tyst nedtrappning och lades upp av signaturen @zaidleppelin i juli blev viral och har i skrivande stund närmare en halv miljon ”gilla”-markeringar.

”Ditt arbete är inte ditt liv. Ditt värde definieras inte av ditt produktiva resultat”, heter det i videon som fått uppåt en halv miljon ”gilla”-markeringar.

”Jag älskar det. Att göra mer än vad som krävs i företagsvärlden gör dig varken lyckligare eller mer framgångsrik, det insåg jag för flera år sedan”, lyder en av tusentals uppskattande kommentarer.

Sund reaktion på stress

Den negativa, passivt-aggressiva klangen till trots, menar HR-experter att tyst nedtrappning kan vara en sund reaktion bland stressade eller på gränsen till utbrända medarbetare som i covid-pandemins kölvatten insett vad som är verkligt viktigt i livet.

Enligt en sådan tolkning är tyst nedtrappning snarast ett välbehövligt stridsrop för en rimligare tillvaro och bättre balans.

”Jag skulle föredra om människor sa rationellt levnadssätt, i stället för tyst nedtrappning”, säger Paula Allen, global forskningschef inom HR-företaget Life Works till Euronews Next.

Hur relevant är då trenden med tyst nedtrappning i det jämförelsevis arbetstagarvänliga Sverige, och i vilken mån bör svenska chefer intressera eller oroa sig?

”Tomt arbete” halva tiden

Faktum är att svenska sociologen Roland Paulsen kunnat studera fenomenet på svensk mark sedan många år, om än under andra förtecken. I sin avhandling från 2013 analyserar han hur ett 40-tal anställda inom olika branscher ägnar omkring hälften av sin arbetstid åt ”tomt arbete”, alltså saker som inte har med jobbet att göra.

”Jag pratade med en svensk banktjänsteman som sa att han bara utförde sammanlagt 15 minuters arbete per dag”, har Palusen berättat i The Atlantic.  

Medan vissa maskar av rent egoistiska skäl, för att de upplever att jobbet eller vissa arbetsuppgifter inte angår dem eller är meningslösa, gör andra det för att hämnas på företaget eller chefen, menar Roland Paulsen.

Medarbetare drabbas av ”boreout”

Ytterligare några har mer ideologiska skäl som att de inte ville bidra till ett samhällssystem som de känner sig utnyttjade av. Hans studier visar också att tomt arbete – eller tyst nedtrappning om man så vill – kan uppkomma mot den anställdas vilja.

Det handlar då om att få längre tid på sig än nödvändigt för att utföra en arbetsuppgift, något som i längden upplevs som allt mer själsdödande: medarbetaren drabbas av ”boreout”.

”För många chefer är det nog så att den tekniska kompetensen inte räcker till för att avgöra exakt hur mycket tid en medarbetare behöver för att klara en viss uppgift”, har han tidigare sagt till Chef.