Svensken som styr Eurovision: ”Det gäller att släppa kontrollen”

Mellan genrepet av andra semifinalen och sefinalens sändning under Eurovision Song Contest 2023 i Liverpool får vi äntligen tag på ESC-bossen Martin Österdahl.

För många repetitioner blir det, när 67:e upplagan av Eurovision tar plats. Tolv shower genomförs under en vecka, varav nio med full publik.

”Jag sitter i repetitionerna och tittar på varenda sekund. Jag är totalt radiostyrd. Sen ser jag till att jag också äter och sover lite. Och att jag vet vad jag ska göra när jag är i sändning”, säger Martin Österdahl till Chef över telefon.

Du kanske har sett honom, när presentatörerna frågar om allt har gått rätt till, precis innan poängen tillkännages i världens största musiktävling?

Annars verkar han mest i kulisserna. Precis som han gjorde under åren på SVT, som projektledare, producent och Eurovision-general.

Hur leder man ett sådant jätteprojekt med hundratals anställda och som direktsänds för hundratals miljoner människor? Några viktiga lärdomar du har fått med dig?

”Den viktigaste chefslärdomen är att släppa kontrollen. Det är för stort, och så många människor inblandade. Man har också extremt kort tid att arrangera Eurovision med tanke på hur omfattande det är. Bara ett år, att jämföra med världsmästerskap i fotboll där du som värdland vet om det 4–5 år i förväg.”

”Jag jobbar med idéburet ledarskap där värdegrunden och värderingarna är allt. Självledarskap är viktig. Att du själv förstår vad du ska göra i olika situationer och fatta egna beslut. Det är också på många sätt ett känslomässigt ledarskap.”

Hur ser du till att alla på jobbet har samma vision och arbetar mot samma mål?

”Det handlar om att vara tydlig och kommunicera väldigt mycket. Upprepa samma budskap om och om igen. När vi genomförde Eurovision i Malmö och i Stockholm så jobbade jag med storytelling i mitt ledarskap. Att ta kontrollen över berättelsen om sitt projekt, berätta storyn hela tiden, och göra det från början. Berättelsen ska ha en start, mitten och ett slut.”

”Under Sveriges värdskap såg jag till att alla människor fick den dragningen på ett eller annat sätt. Alla, från Petra Mede som stod längst fram på scenen till volontärerna som hämtade upp delegationerna, behövde få samma brief och samma berättelse, och den skulle levereras på ett mänskligt sätt. Det är otroligt viktigt att få med sig människor.”

Vilken har varit den största Eurovision-krisen hittills under dina år som högsta chef?

”Varje år har haft sina utmaningar, men jag skulle ändå säga att den största krisen var pandemin. 2020 är också enda året under Eurovisions historia som evenemanget ställdes in.”

”Vi försökte få till Eurovision året efter, 2021. Det gick, men det var väldigt, väldigt, svårt. Du kan ju tänka dig hur det var att bolla med 40 olika europeiska länder med sina respektive restriktioner och infektionstakt och vaccinpolicy, och att artisterna skulle stå på samma scen och dela utrymmet bakom. Vi fick bygga testcenter utanför arenan. Vi genomförde 37 000 tester på vårt crew, och testade alla varannan dag. Första tanken som jag hade varje morgon var: vem ska drabbas idag?”

Hur löste du krisen?

”9 av 10 möten det året handlade om covid. Hur ska vi hålla våra delegationer så säkra som möjligt, vad har vi för avvikelseplaner för alla tänkbara scenarios? Som tv-producent för live-tv har man alltid en avvikelseplanering. Vad som helst kan hända i direktsändning. Vi visste inte ens förrän ett par veckor innan om vi skulle få sälja biljetter. Det blev ett världsmästerskap i avvikelsehantering och i att ha backup-planer.”

”En stor del av framgången var att vi lyckades kommunicera till våra intressenter, det vill säga våra 40 medlemsländer, och att de fick ställa upp på en massa nya krav som vi inte hade haft innan. Som färre delegater i varje delegation, strikta regler kring närvaro på arenan, de fick inte vara ute på stan, gå på restaurang, eller vara ute och handla.”

”Alla ställde upp. Målet var att Eurovision skulle komma tillbaka. Det var det första stora internationella evenemanget som blev av det året.”

Vilken är din största framgång hittills som Eurovision-chef?

”Ett betydande ögonblick för ESC var att vi lyckades komma tillbaka i Rotterdam 2021. Det var inte självklart. Det var också viktigt för Rotterdam att de fick stå värdar för evenemanget, även om det inte var som ett vanligt Eurovision-år.”

”Jag är också väldigt stolt över det som händer i Liverpool i år. Efter att Ukraina vann förra året i Turin förstod vi ganska snabbt att Ukraina inte skulle kunna genomföra evenemanget. Jag är glad över att vi fick till lösningen med tvåan England som med BBC:s hjälp fick stå som värdland för Ukrainas räkning, och att värdskapet delas mellan länderna.”

Du är också deckar- och thrillerförfattare vid sidan av Eurovision-chefandet. Har du någonsin funderat på att skriva en bok som utspelar sig under Eurovision?

”Jag har några sådana tankar på att skriva thrillerböcker eller kanske en kul deckargåta i Eurovision-miljö. Eller en bok om hur det funkar bakom kulisserna. Men det får jag ta tag i när jag inte längre har det här chefsjobbet.”