Hon får 3,2 miljoner – för att stoppa ilskna chefer

Sedan tidigare har forskare slagit fast att chefers humör kan påverka medarbetares hälsa. Det handlar om kraftiga negativa känsloutbrott – men även åtgärder som bestraffning samt alltför passiva chefer kan vara rent hälsofarliga. Det enligt Susanne Tafvelin, docent i psykologi vid Umeå universitet.

Hon har nu fått 3,2 miljoner av Afa försäkring för att forska om hur vanligt den typen av ledarskap är på svenska arbetsplatser och varför det uppstår.

Susanne Tafvelin hoppas att man när man vet det också ska kunna utveckla åtgärder som kan användas för att förebygga den typen av destruktivt ledarskap, som hon för tidningen Fastighetsfolket definierar så här: ”När chefen agerar fientligt eller hindrande i relation till de anställda. Till exempel får starka känsloutbrott, förlöjligar sina medarbetare eller tar åt sig äran för deras prestationer. Det kan också vara en chef som alltför passiv.”

Men, menar hon, det måste inte bero på chefen som person – även arbetsmiljön och medarbetarna spelar roll.

Och det finns fler typer av dåligt chefskap. Chef skrev nyligen om boken Destruktivt ledarskap, där författarna och forskarna Maria Fors Brandebo, Sofia Nilsson och Gerry Larsson pekar ut det passiva ledarskapet som det farligaste.

”När det är fråga om aktivt destruktivt ledarskap blir ledaren ofta en yttre fiende. Då behöver inte chefens beteende ha lika stor effekt, förutsatt att stark sammanhållning råder i gruppen. Men om det destruktiva ledarskapet är passivt blir ledaren otydlig och det blir oklart vem som har ansvar för vad. Medarbetare kan bli osams och småchefer kan poppa upp. Det är svårare att värja sig mot”, sade Maria Fors Brandebo i Chefs intervju.

Även Erik Berntson, docent i psykologi vid Stockholms universitet, får pengar av Afa för att studera hur chefstäthet, administrativt stöd och tydliga mål påverkar arbetsmiljö, sjukfrånvaro och viljan att stanna på en arbetsplats.