Här får personalen en livsvårdstimme

På Panang Kommunikation jobbar företaget – 15 personer inklusive ledningen – med temaår i cykler om tre.

Sedan byrån grundades för sju år sedan har man alternerat mellan att satsa på friskvård, kompetenshöjning och volontärarbete för de anställda och avsatt tid och budget för sådana aktiviteter. 2017 var det åter dags för friskvård.

”Senast vi körde det kom många igång på ett bra sätt. Vi hade både pt och kostrådgivare och vi är fortsatt ganska  aktiva fysiskt. Men trots det har vi åkt på sjukskrivningar under de senaste åren. Det är ett stundtals stressigt yrke i en stressig bransch, så jag började fundera på om behovet verkligen var fysiskt”, säger vd Jonas Grenfeldt.

I stället för den vanliga friskvårdstimmen bestämde han sig för att testa vad han kallar livsvårdstimme.

Ett dilemma blev att ringa in vilken typ av aktiviteter som skulle räknas som livsvård.

”För friskvårdstimmen har regeln varit att man måste bli svettig. För livsvårdstimmen är hållpunkten att man inte ska använda den till att lösa livspusslet – till exempel springa ärenden på en extra lunchtimme eller gå tidigare för att hinna handla mat innan man hämtar ungarna. Det ska i stället vara något som man känner att man mår bättre av.”

Gränsen är alltså inte glasklar. Hämta barnen tidigare på dagis eller skola för att hinna umgås mer är till exempel godkänt – och också något som Jonas Grenfeldt själv gör ibland på sin timme, liksom att löpträna. Sådan ’klassisk’ friskvård är också fortfarande okej att ägna tiden åt.

”Många friskvårdar fortfarande och kör på med träningen som vanligt. Det finns de som tar en långlunch med vänner eller gamla kolleger för att hinna umgås. Någon rider eller tar en promenad och vi har en som volontärarbetar på den här tiden, för det tycker hon berikar hennes vardag.”

Och projektet verkar uppskattas av medarbetarna.

”Den enda farhågan vi hade var att de som tränade skulle sluta med det och i stället sitta och äta glass i solen – men det som har hänt är i stället att de som tidigare inte utnyttjat friskvårdstimmen, som kanske inte är sådana som tränar enligt sin egen självbild, nu faktiskt använder tiden”, säger Jonas Grenfeldt.

I slutet av året ska livsvårdstimmen utvärderas – extra viktigt eftersom det grundar sig i en helt egen idé utan några förebilder eller för den delen dokumenterade resultat.

”Vi försöker annars jobba vetenskapsdrivet med de här frågorna – vi tar till exempel tio minuters rast varje timme för att vi vet att man mår bättre av det. Men just detta är bara ett eget påfund.”

Att mäta resultaten är knepigt.

”Det är svårt att dra objektiva slutsatser från ett år med detta, men jag hoppas att det kan göra skillnad om tjugo år och kanske förebygga sånt som ofta kommer med stillasittande arbete. Det hade varit häftigt
om ett storbolag som SSAB eller Ericsson införde något liknande så att man fick ett ordentligt mätunderlag.”

Och vem vet – kanske sprider sig livsvårdstimmen till andra arbetsgivare. Flera större organisationer och några kommuner har i alla fall kommit på studiebesök till Panang.

”Det är en jätteutmaning som alla står inför, när många, trots fler hjälpmedel och mer effektivitet, mår allt sämre. Om det här kan hjälpa till att förebygga psykisk ohälsa är det hur häftigt som helst.”

Själva planerar byrån att fortsätta med livsvård, förutsatt att det fortsätter att fungera bra. Och en positiv effekt i form av tydlig employer branding har man faktiskt kunnat registrera:

”Vi har fått mycket uppmärksamhet och märkt en ökning av spontanansökningar, kanske för att det märks att vi tar hand om de som jobbar här. Vi känner oss som en arbetsplats som många skulle vilja jobba på.”