Gör rätt sorts fel – och bli smartare 

Det finns misslyckanden och så finns det misslyckanden. 

Vissa är precis så dåliga som vi tenderar att tro att de är, när vi står där med blossande kinder och känner oss sämst i världen.

Men så finns det de som ger oss värdefulla lärdomar och som kan leda till innovation och utveckling. 

Amy Edmondson, prisbelönt professor vid Harvard Business School, har ägnat en stor del av sitt yrkesverksamma liv åt att studera misstag och misslyckanden. 

Hon är också den som myntade begreppet psykologisk trygghet, vilket är just vad du behöver för att våga ta risken att misslyckas, erkänna att du gjort det och göra något bra av det. 

”Jag tror att förmågan att hantera misslyckanden för att skörda dess frukter – och nog så viktigt, för att så ofta som möjligt undvika fel sorts misslyckanden – börjar med insikten att alla misslyckanden inte är jämbördiga”, skriver hon i den nyutkomna boken Rätt sorts fel – konsten att misslyckas väl. 

Amy Edmondson har definierat tre olika sorters misslyckanden: De enkla, de komplexa och de intelligenta.

Och det är den sista sorten, de intelligenta misslyckandena, som du bör eftersträva, uppmanar hon. De kan öka din egen och din organisations chanser till utveckling och tillväxt. 

Men innan vi går in på dessa kan det vara bra att ha med sig förståelse för hur svårt det är att misslyckas.

Även om vi har fått lära oss att det är bra – bland annat genom så kallade ”failure parties” som Fuckup Nights, som arrangerades av den globala sammanslutningen med samma namn för att bryta tabu kring misslyckanden – vet vi hur svårt det är att se misslyckandet i vitögat.

Ofta skäms vi, känner oss dåliga och gör allt vi kan för att täcka upp och låtsas som att inget har hänt.

Enligt Amy Edmondson beror det på det sociala stigma som är kopplat till misslyckanden.

Lägg därtill att vi har en instinktiv känslomässig reaktion på misslyckanden, som har med vår överlevnad att göra, och att det skapar förvirring då vi saknar ett enkelt praktiskt ramverk för att skilja mellan olika typer av misslyckanden. 

Psykologisk trygghet hjälper oss att hantera den instinktiva rädslan och stigmat genom att rama in misslyckandet med sunda förklaringar, som bygger på förståelsen att inga framsteg görs utan misstag.

I forskarvärlden är det fullständigt självklart att 95 procent av alla experiment misslyckas, påpekar hon. Såväl idrottsmän som forskare och uppfinnare tvingas lära sig att tänka på misslyckanden på ett sunt sätt. 

Så här skiljer Amy Edmondson mellan de olika typerna av misslyckanden:

Den första sorten kallar hon enkla misslyckanden. Dessa görs i känd terräng, har oftast en enskild orsak och beror på ouppmärksamhet, antaganden, övermod eller försummelse. De är improduktiva, oftast inte helt ödesdigra men ödslar tid, energi och resurser. Att till exempel missa ett inbokat telefonmöte kring en tidskänslig fråga kan vara ett enkelt misslyckande som kan ha orsakats av att du glömt ladda mobilen. Felet är dock oavsiktligt.

”De ger oss möjligheter att öva på att inte må så dåligt över de misstag som sker. Att förebrå sig själv för misstag är varken konstruktivt eller hälsosamt. Misstag, och de misslyckanden de leder till, är en del av livet”, skriver Amy Edmondson.

Hon lägger till att det främsta motivet till att lära sig hur enkla misslyckanden fungerar är att förebygga så många som möjligt av dem.  Att fela är mänskligt, att förebygga enkla misstag är gudomligt, sammanfattar hon.

Komplexa misslyckanden, som är den andra sorten, utgör de verkliga monstren som ofta lurar i verksamheter, privatliv eller organisationer. Och de ökar på alla håll just nu, menar hon.

”Den mest uppenbara orsaken till moderna komplexa misslyckanden är den alltmer komplexa informationsteknologin, som bär upp varje aspekt av tillvaron och livet i dag. Fabriker, distributionskedjor och verksamheter i många andra industrier förlitar sig på sofistikerade datorstyrningar där en liten bugg i en del av systemet kan få oöverskådliga följder”, skriver hon. 

De komplexa misslyckandena inträffar i välkänd terräng, där det finns god tillgång på befintlig kunskap och erfarenhet. Men man missar, ignorerar eller tonar ner de små varningssignalerna på vägen. 

Komplexa misslyckanden har inte bara en utan ofta flera orsaker, och är många gånger förföljda av otur, det vill säga utsatta för yttre eller okontrollerbara faktorer. 

Den tredje varianten är de intelligenta misslyckandena och det är dessa som du kan ha glädje av. De är rent av nödvändiga för nya upptäckter och framsteg inom såväl vetenskap och teknologi som i våra personliga liv.

De sker i ny terräng, det vill säga du befinner dig på djupt vatten med många okända parametrar och stor osäkerhet. Men de sker i syfte att nå ett önskat mål och är underbyggda av tillgänglig kunskap. Man har också avsatt tid för förberedelser, gjort sin hemläxa. 

Men många misslyckanden förblir av denna anledning ointelligenta.

Forskning om entreprenörskap visar att många nystartade företag misslyckas eftersom de inte har gjort grundläggande efterforskningar. Enligt det rådande mantrat i startup-världen om ”fail fast” som lägger alltför stor vikt vid handlingskraft och åsidosätter förberedelser, menar Edmondson.

Det intelligenta misslyckandet bör dock vara så litet som det är möjligt, och ger ändå värdefulla insikter.

Misslyckanden tar både tid och resurser i anspråk, samtidigt som de kan skada ens anseende. Därför är det bra om nya idéer och projekt kan testas på innovations- och utvecklingsavdelningar, samt forskningslaboratorier.

Och i liten skala, gärna som pilotprojekt. 

Det är också viktigt att skrota projekten i tid när det är uppenbart att de inte fungerar, i syfte att begränsa misslyckandets storlek och kostnad.

Amy Edmondson berättar om hur Astro Teller, chef för innovationsföretaget X inom Alphabet (Googles moderbolag) delar ut misslyckandebonusar till alla anställda som erkänner att ett projekt inte fungerar. 

”Han förstår att det inte längre är ett intelligent misslyckande när alla tecken börjar tyda på att projektet är dödsdömt”, skriver Edmondson i boken. 

Men det viktigaste av allt, det helt avgörande, är att man tar till sig lärdomarna av misslyckanden och använder dem som vägledning när nästa steg tas. 

Dina misslyckanden blir intelligenta först då de är resultat av genomtänkta experiment, och inte av något som görs slarvigt eller på måfå.

Det är då du får utdelning i form av innovationskraft, produkt- eller verksamhetsutveckling – och ökad konkurrenskraft.