För– och nackdelar med att lista för– och nackdelar

Enligt Harvard Business Review daterar den populära metoden tillbaka till en av USA:s grundare Benjamin Franklin och år 1772, när han rådde en forskarkollega att dela ett papper i två kolumner och skriva ner faktorer som talade för och emot ett beslut.

HBR-skribenten Chris Charyk landar i slutsatsen att listor av denna typ endast bör användas som förberedande hjälp.

Här är för- och nackdelarna med att lista för- och nackdelar – döm själv:

Läs också: 11 tips – hitta motivationen efter semestern

Fördelar med metoden

Den borgar för noggrannhet: När man verkligen tänker igenom alla aspekter av ett beslut minimeras risken att kritiska faktorer utelämnas.

Den ger distans: Starka känslor som kan uppstå när ett viktigt beslut ska fattas får en chans att klinga av under arbetet med en sådan här lista. Dessutom får beslutsfattaren en möjlighet att distansiera sig och göra beslutet till ett externt problem istället för att det ska vara nära förknippat med hen själv.

Den är enkel och många känner till den: Det krävs inga särskilda kunskaper för att göra en lista och de flesta förstår vad proceduren innebär.

Läs också: Sju sätt att älska ditt jobb – igen

Nackdelar med metoden

Den är sårbar för tankefel: En kognitiv bias är psykologiska tankemönster som kan ge en skev verklighetsuppfattning – vilket påverkar omdöme och beslutsfattande. Här är några sådana mönster som kan vara riskfaktorer i samband med att lista för- och nackdelar:

• Framing-effekten: Ett alltför begränsat urval av möjliga scenarion.
• Överdrivet självförtroende: Sannolikheten att man överskattar sitt eget omdöme.
• Kontrollillusionen: Ställs du inför uppgiften att föreställa dig olika scenarion – se upp för det vanliga tankefelet att tro att du kan kontrollera det okontrollerbara!

Den lutar sig för mycket mot analytiskt tänkande: Listmetoden bygger på att ta hänsyn till objektiva fakta – och strunta i intuitionen. Men just magkänslan kan var en viktig faktor vid beslutsfattande. En del studier har faktiskt förknippat den med bättre beslut.

Läs också: Därför ska chefen tänka tio år framåt