Du har tid att träna 500 timmar

Jag har en kompis som heter Marcus Norman. Han får ofta frågan: Hur hinner du? Marcus är runt 30, har sambo och ett tidskrävande jobb och ska i sommar köra en Ironman vilket innebär 3 km simning, 18 mil cykling plus en maraton, allt i ett svep. Marcus tränar 3 timmar per dag.

Så frågan borde i själva verket vara: Hur fan orkar du? Det Marcus gör är grymt imponerande – fysiskt. Tidsmässigt handlar det bara om en sak, prioritering. Tid är det mest demokratiska vi har. Alla har rättvist tilldelats 24 timmar per dygn, no more, no less. Och de flesta av oss kommer att leva sisådär 25 000 dygn. Så nog hinner man träna om man vill.

Precis som Marcus har jag fått hur-hinner-du-frågan fler gånger än en. I mitt fall handlar det om att vara vd för ett börsbolag, familje­far, skriva tre böcker, träna yngste grabben i bandy två pass i veckan, lite eget spel i division två, gå på bio med min fru, träffa polarna och träna. Inte för att klara en Ironman, men i alla fall för att överleva ett Haglöfs Åre Extreme Challenge. Och – bör jag kanske tillägga – jag har en fru, en dotter och två söner som påstår att de älskar mig och som bara då och då klagar över en frånvarande pappa och man.

Hur hinner jag, hur hinner Marcus? Svaret är relativt enkelt. Det handlar om att välja bort, planera och fokusera. Välja bort är grunden till allt. I mitt fall handlar det om att inte träffa alla externa som vill träffa mig i jobbet. Om att omedelbart »döda« cc:a chefen-kulturen och bara svara på mail som är absolut nödvändiga att svara på. Att omvandla 60-minutersmöten till 45-minuters. Att använda kvarten däremellan till att läsa, skriva eller förbereda nästa möte. Att använda all spilltid i taxi, flyg och på resor till att skriva eller jobba.

Vi åkte till Åre över julen, sju timmar enkel resa. Anne körde upp och jag hem. På sju timmar och en ciggladdare till datorn hann jag redigera många sidor på boken plus förbereda en kommuniké som skulle ut dagen före julafton.

Både jag och Marcus har valt bort tv-tittande. Svensken tittar på tv två timmar per dag. Även med två vilodagar per vecka kan det lätt omvandlas till 500 träningstimmar per år. Jag tror att Charlotte Kalla snittar 800 timmar. Rimligen bör man kunna byta ett antal tv-timmar mot åtminstone ett Vasalopp, och få ett bättre liv på köpet.

Och sedan finns det all annan ställtid man kan konvertera till träningstid. En timmes löpning eller cykling till jobbet ett par dagar i veckan i stället för 45 minuters bilkö. Det behövs inte mer för att hålla formen. Lägger man till ett lördagspass så grejar man Haglöfs Åre Extreme Challenge … Det finns alltid tid.

Sista pusselbiten är fokus. Min fru lärde mig att barntid är barntid. Stäng av telefonen och låt telefonsvararen ta alla samtal, du kan alltid ringa tillbaka senare. Detsamma gäller jobb, träning och skrivande. En timmes fokus ger alltid mer än dubbla tiden trams.

Så än en gång: Fråga inte hur Marcus har tid. Fråga hur han orkar. Orkar stiga upp i ottan, orkar byta fredagsölen mot två timmars simmande bland badande tanter, orkar kliva upp ur den supersköna tv-soffan och knyta på sig skorna när regnet vräker ner och det är beckmörkt ute.

Att fråga hur Marcus har tid att träna så mycket, är detsamma som att säga: »Ironman, det skulle jag aldrig ha tid med …« Att fråga hur han orkar, det är detsamma som att säga: »Fan, vad imponerad jag är!«
Hur orkar du, Marcus?