Chefs undersökning: Är svenska chefer redo för AI?

I och med coronakrisen ställde många företag snabbt om till videomöten och webbinarier. Att jobba på distans var plötsligt inget större problem. Vi tvingades helt enkelt vässa vår digitala kompetens. Så kanske denna mognad kan öppna för det stora tekniksprånget, där artificiell intelligens (AI) blir en del i vardagen?

Klart är i alla fall att AI redan nu påverkar mänskligheten i allt högre grad, därmed också ledarskapet och Sveriges chefer. De globala investeringarna i AI-teknik beräknades före coronakrisen växa till den ofattbara summan tusen miljarder kronor under år 2023 – men bland svenska chefer råder ännu osäkerhet kring vad AI är, och nyttan med den, visar en undersökning från Chef. En tredjedel av cheferna säger sig bara ha delvis kännedom om AI, enligt undersökningen.

”Det finns i Sverige en viss naivitet kring AI och tempot i utvecklingen. En uppfattning om att AI är något vi kan småtitta på och närma oss lite försiktigt, medan man i omvärlden i högre grad driver AI mot tillämpning”, säger Martin Svensson, meddirektör (co-director) vid det nationella AI-centret AI Innovation of Sweden. För att Sverige ska stå sig i den globala konkurrensen behövs ett djupare engagemang, anser han:

”Chefer har ett stort ansvar för att våra organisationer tar till sig AI, att medarbetarna inspireras, utbildar sig och börjar jobba med frågan. Arbetet med AI bör inte stanna hos enskilda it-chefer eller produktansvariga, utan genomsyra hela verksamheten”, säger han.

Även om de flesta chefer är positiva till AI och den tekniska utvecklingen i samhället i stort, ser omkring hälften av dem bara liten nytta av AI i verksamheten i dag. För en femtedel av cheferna framstår AI delvis som ett problem, och upphov till bekymmer som stress, förvirring och merkostnader, framgår av Chefs undersökning som besvarats av drygt 500 personer.

En av cheferna säger:
”Människor behöver mänsklig kontakt för att få sina individuella behov rätt tillgodosedda och må bra ur ett helhetsperspektiv. Det kan inte automatiska mjukvarusystem leva upp till.”

”Jag är inte överraskad”, kommenterar Martin Svensson den teknikskepsis som undersökningen till viss del ger uttryck för, och understryker att AI är komplext och inte sällan svårgripbart även för experterna. Han väljer ändå att tolka undersökningsresultatet som positivt, då den andra sidan av myntet är att uppåt hälften av cheferna åtminstone till en del upptäckt nyttan med AI-teknik.

”Vi befinner oss bara i början av processen. AI är svårt, kräver nya arbetssätt och kan helt klart framkalla förvirring. Med tanke på att det än så länge är ganska få AI-projekt som tillämpats fullt ut, tycker jag att det intresse som framgår av undersökningen är uppmuntrande”, säger han.

Bara 5 procent av cheferna tror att AI-tekniken i hög (4 procent) eller väldigt hög grad (1 procent) kommer att ta över deras jobb inom några år. Enligt chefernas bedömning är det snarast medarbetarna som har anledning att oroa sig: 14 procent av cheferna tror nämligen att medarbetarna i hög eller väldigt hög grad kommer att fråntas sina arbetsuppgifter av AI inom en nära framtid.

Hur oroliga bör chefer och medarbetare vara över att AI ska göra dem arbetslösa?
”Ett av de grundläggande syftena med AI är att tekniken ska kunna ersätta det jobb som människor uträttar. På lång sikt kommer det absolut att ske en strukturomvandling då många jobb ’AI-fieras’ och folk, även högt utbildade, måste omskolas”, säger Per Högselius som är professor i teknikhistoria vid KTH.

Han fortsätter:
”Historiskt sett har sådana strukturomvandlingar inte lett till att människor blir permanent arbetslösa, de flesta fångas upp av andra branscher. Men omställningen ger också ett maktskifte, där de som utvecklar, programmerar och underhåller de tänkande maskinerna får större inflytande och kan kalla sig vinnare, medan de som blir arbetslösa helt klart kommer att känna sig som förlorare. Det kan givetvis komma att få stora sociala och politiska följdverkningar. Jag tror att man kan snegla här på omställningen av banksektorn när den datoriserades: här uppstod en ny mäktig yrkesgrupp i form av it-specialister som utvecklade avancerad mjukvara för bankernas datorsystem, samtidigt som datorerna gjorde väldigt många banktjänstemän överflödiga.”