10 tecken på missbruk.

10 tecken på missbruk

Ett missbruk är svårt att upptäcka. Du kanske bara anar att något inte är som det ska, men vet inte vad. Här är tio tecken på att en medarbetare kan vara illa ute.

1. Svänger upp och ned i humöret
Ena stunden är Kalle väldigt glad för att i nästa vara väldigt nedstämd, eller så kan han ena stunden vara mentalt närvarande och i nästa frånvarande. Oro och rastlöshet förekommer också. Liksom omotiverad ilska som kan krevera i raseriutbrott.

Varför? 
Humörsvängningar är ett generellt tecken på drogmissbruk, både alkohol och knark. Det kan vara abstinensbesvär, en utebliven spelvinst – eller en nyss inkammad – eller känslor, förbundna med missbruket, som skam, skuld, oduglighet och liknande.

Kan också vara: 
Kris i familjen, överansträngning, dålig kärleksrelation och så vidare.

marknadsbit-svarasamtal_oversikt
Seminarium 21 nov

Så förebygger du konflikter på jobbet

Seminariet för dig som vill vända potentiella konflikter till konstruktiva konversationer. Ledarskapsexperten Anna Lundwall leder övningar, scenarion och rollspel.verktygen för att ta tag i de jobbiga samtalen du helst sluppit.

2. Är borta korta perioder 
Du registrerar att Kajsa börjar tänja på flexen och komma allt senare, tar långa pauser eller helt enkelt är borta oftare. Sjuk på måndagar blir allt vanligare.

Varför? 
Missbruk leder oftast till rubbad sömn, magbesvär och huvudvärk också. Det gör att personen drar ut på morgnar och helger. Plötslig bortovaro på dagen kan betyda att behovet att spela, dricka eller knarka måste tillfredsställas till varje pris.

Kan också vara: 
Tecken på stressjukdomar som migrän eller värk eller också problem på hemmafronten.

3. Presterar allt sämre 
Kvaliteten på jobben sjunker, det blir inte lika bra som förr. Kalle orkar mindre, hinner mindre, produktiviteten tar stryk.

Varför? 
Kalle har bara missbruket i huvudet. Mår inte bra, sover för lite, har dålig ork. Är han nätspelare går tiden åt till detta framför datorn (om han kan spela i smyg).

Kan också vara: 
Signal om för hög arbetsbelastning. Början till utbrändhet.

Hälften av svenskarna dricker mer på sommaren.

Läs också: Sommar, sol - och sprit: Hälften misstänker problem med alkohol

4. Tappar intresset
Du märker en tilltagande brist på koncentration. Kajsa verkar ganska likgiltig inför sina uppgifter och resultat. Hon verkar inte bry sig längre.

Varför? 
Drogen eller spelet tar uppmärksamheten. Allt annat är underordnat. Till det kommer tröttheten och allt sämre hälsa.

Kan också vara: 
Har hållit på med samma sak för länge, behöver nya uppgifter och en nytändning.

5. Drar sig undan
Kalle är inte med i gänget på samma sätt, sitter inte och snackar vid kaffestunden. Han går hem direkt efter möten och sammankomster.

Varför? 
Rädslan för att folk ska märka något, gör att Kalle drar sig tillbaka. Skamkänslor finns med. Längtan efter att spela, dricka eller ägna sig åt knarket bidrar också. Samvaron med kamraterna blir mindre viktig.

Kan också vara: 
Sorg efter till exempel ett dödsfall eller en separation.

6. Ljuger och småtrixar
Kalle och Kajsa håller sig inte till sanningen. Det kan bli många dimridåer och bortförklaringar som gäller orsakerna till den återkommande frånvaron, den stängda dörren, det plötsliga utbrottet.

Varför? 
Det gäller att hela tiden styra bort omvärldens nyfikenhet och misstankar. ”Jag har inga problem” är det vanliga mantrat som upprepas för att inte behöva se sig själv. Lögnerna och manipulationerna blir nödvändiga för att få fortsätta. Kan inte hålla isär vad han eller hon sagt och ger förklaringar som verkar orimliga.

Kan också vara: 
En personlighetsförändring av något skäl, kanske sjukdom.

svara-samtal-apor-pratar

Läs också: Därför klarar vissa chefer svåra samtal bättre

7. Har trasslig ekonomi
Kalle ber om förskott på lönen, lånar pengar hos arbetskamrater eller erbjuder sig att sälja sina prylar, typ stereo eller tv till lågt pris.

Varför? 
Det här kan signalera att personen har hamnat i spelberoende. Pengar är livsviktigt för att ha till insatser i den ursinniga jakten på den stora vinsten. Men alla typer av missbruk kostar. Förr eller senare rasar ekonomin ihop. Stöld blir en sista utväg för att kunna fortsätta.

Kan också vara: 
Ekonomin i familjen är körd i botten på grund av till exempel för höga skulder.

8. Är onormalt trött
Det märks att Kajsa inte är i form. Verkar frånvarande, gäspar, hänger inte riktigt med i snacket och jobbar långsammare.

Varför?
Missbruket stör sömnen på många sätt. Oro och ångest över situationen hör också till. Sena vanor vid spelbordet eller framför datorns pokersajter vänder upp och ned på dygnet. Att sova känns inte så nödvändigt.

Kan också vara: 

Överansträngning, brist på motivation, problem hemma, sorg eller sjukdom.

9. Lägger möten på ställen där man kan spela och dricka. 
I dag är det helt okej att träffas professionellt på ett kasino eller ordna en roulettecup i baren på krogen. Ingen höjer på ögonbrynen. Arbeta – visst, men man måste ha kul också.

Varför?
Spel- och drogberoende dras till den här sortens miljöer. Och kan man förena jobb och begär så här märks det ju inte. Däremot kan det märkas om personen fastnar alltför länge vid spelbordet eller syns i baren ideligen.

Kan också vara: 
Helt tillfällig känsla av uppsluppenhet och lust att festa och testa sin tur i spel.

10. Är nedstämd och deprimerad 
Kajsa ser glädjelös ut och skratten är sällsynta. Kroppen sjunker ihop. Allt går långsammare, koncentrationen försämras. Det märks på människor när livsgnistan är på sparlåga.

Varför?
Besvikelse och förtvivlan över förlorade vinster. När det gäller alkohol och droger förändrar de ämnesomsättningen i hjärnan så att man blir nedstämd och får ångest som kan övergå i depression.

Kan också vara:
Tecken på utbrändhet, på vantrivsel, mobbning och sådant som personen själv inte har kontroll över.En ”vanlig” depression som kommer av årstidsväxlingar, starka känsloupplevelser som dödsfall, skilsmässa, livskriser.

Relaterade artiklar

Jannica Grönqvist, chef på Resebemanning, och strand i Thailand (montage)
Arbetsmiljö

”I Thailand kan jag vara mer kreativ”

Det började som en paus från vardagen och en önskan om ett friare liv. I dag har det blivit en livsstil. Fyra till sex veckor om året bor och arbetar Jannica Grönqvist i Thailand.
Stressforskaren Sören Hjälm utbildar chefer och ledare om stress hos Consensus. Foto: Pavel Koubek
Annonssamarbete Chef + Consensus

Lär dig kontrollera ditt ledarskap vid stress

Stress kan förgifta ditt ledarskapsbeteende. ”Chefer behöver träna på att hantera tuffa situationer”, säger stressforskaren Sören Hjälm som utbildar chefer hos Consensus. Lär dig fatta rätt beslut – inte beslut som styrs av stress.

stress-2-2
Arbetsmiljö

Undersökning: Stresshantering på jobbet får underkänt

Fler än var tionde svensk har varit sjukskriven för stress under de senaste tre åren, enligt en ny undersökning.

Kontorsljus på Atrium Ljunbergs kontor i Stockholm
Arbetsmiljö

Varde ljus – så får du piggare medarbetare i höstmörkret

Nu är det läge att se över dagsljusinsläppet och belysningen på kontoret. Med rätt ljus får du personal som både jobbar och mår bättre.
mobilnotiser2
Arbetsmiljö

Forskning: Så kan pushnotiser ändra ditt minne

Stressad av mobilens ständiga notiser? Nu finns ännu en anledning att stänga av dem. De kan nämligen ändra sättet du minns saker på och påverka hur du uppfattar information – även om du ignorerar dem. Det visar ny forskning från Ohio University.

hungrigmedarbetare1
Arbetsmiljö

”Hur hanterar jag medarbetare som går på diet?”

Mina medarbetare blir omotiverade och gnälliga när de är hungriga - vad kan jag göra?, frågar en läsare. Chefs expert Leif E Andersson, leg psykolog och ledarskapsutvecklare, svarar.
Viktoria Lindhé på &frankly Foto: Martina Huber
Annonssamarbete Chef + &frankly

Det här gillar medarbetare allra mest med chefen

När medarbetare ska berömma sin chef är det tre egenskaper som oftast lyfts fram.
Det finns också områden där många tycker att chefen borde vässa sig.

dubbelt-ledarskap
Arbetsmiljö

Forskning: Så får du delat ledarskap att funka

Delat ledarskap kan vara lösningen på för hög arbetsbelastning, visar svensk forskning. Dessutom blir beslutsgången snabbare och cheferna mer tillgängliga.