Så mycket tjänar svenska chefer

Kvinnliga chefer tjänar fortfarande mindre än manliga kollegor trots högre utbildning. Dessutom jobbar chefer alltmer övertid jämfört med för fyra år sedan, enligt Ledarnas nya lönerapport med färsk statistik. ”Det finns stora grupper av chefer som har väldigt lite betalt i förhållande till det uppdrag de faktiskt har,” säger Annika Elias, ordförande för Ledarna.

Motivation
Publicerad
Foto: Adobe stock

Medianlönen för svenska chefer ligger på 45 500 kronor – men det är som bekant skillnad på chefer och chefer. I Ledarnas nya lönestatistik över de bäst respektive lägst betalda chefsyrkena skiljer inte mindre än 61 100 kronor medianlönen åt. I uträkningen har vd-löner uteslutits, eftersom nivåerna varierar så mycket att siffror kring det skulle blivit missvisande.

De tio högst avlönade chefsyrkena

(medianlön per månad inom parantes)

Finanschef (91 200)

Divisionschef (87 000)

Kommunchef (73 300)

Affärsutvecklingschef (71 500)

Jurist (69 600)

Affärsenhetschef (68 400)

Produktmarknadschef (66 000)

Försäkringschef (66 000)

Affärsområdeschef (66 000)

Försäljningschef (65 000)

De tio lägst avlönade chefsyrkena

(medianlön per månad inom parantes):

Brandförman/styrkeledare (33 800)

Kostekonom (33 800)

Kundverkmästare (33 400)

Kökschef (32 700)

Receptionschef (32 000)

Trafikledare (31 500)

Lageransvarig (31 300)

Processoperatör (31 100)

Husfru (30 500)

Städledare (30 100)

Skillnaderna i lön har att göra med många faktorer. Även var i Sverige man är bosatt spelar som bekant stor roll för vad man kan tjäna som chef, inte minst sett till den lokala arbetsmarknadens struktur och till exempel pendlingsmöjligheter.

Ledarna har mätt de geografiska löneskillnaderna på län, och bäst betalda är chefer i Stockholms län med en medianlön på 52 000 kronor i månaden. Lägst medianlön har sörmländska chefer, med 40 200 kronor i månaden.

Den som är ute efter mer i lönekuvertet känner säkert igen följande råd: Byt jobb – och arbetsgivare. Det stämmer, enligt rapporten. Medianlönen är högre i län där man rör sig mer mellan olika arbetsgivare.

Och svenska chefer verkar medvetna om den saken – 25 procent av deltagarna i undersökningen svarade att de bytt jobb under det senaste året. Dock stod rörligheten internt hos samma arbetsgivare för 16 procent, medan bara 9 procent hade gått till ett nytt företag eller organisation.

Vad ligger då bakom lönen? Svaret är närmast klichéartat: Hårt arbete. För chefen jobbar allt fler timmar per vecka, visar Ledarnas siffror för de senaste fyra årens rapporter. Enligt 2013 års siffror arbetade 48 procent av cheferna mer än heltid – 41 eller fler timmar per vecka. För 2016 har den andelen stigit till 59 procent – motsvarande alltså tre av fem chefer som jobbar mer än heltid.

Matchas denna längre arbetstiden av en motsvarande löneökning?

”Nej, jag skulle inte säga att vi ser något sådant samband. Många chefer har ju dessutom ingen övertidsersättning, man löser ofta in övertid med små belopp. Så det handlar om gratis arbetstid helt enkelt. Jag skulle också vilja tolka det som ett kvitto på det som cheferna ofta säger till oss, att de har svårt att hinna med jobbet på sin vanliga arbetstid,” säger Annika Elias.

En faktor som inte heller belönas är utbildning – det visar inte minst löneskillnaden mellan könen, som består. Medianlönen för kvinnliga chefer som grupp är 1000 kronor lägre än för deras manliga kollegor.

Detta trots att en betydligt högre andel kvinnor än män har högre utbildning – över hälften av männen, 53 procent, slutade skolan efter gymnasiet, medan 45 procent av kvinnorna har läst mer än tre år på högskola.

Till viss del förklaras löneskillnaden könen emellan av offentliga sektorns generellt lägre lönenivå, med hög andel kvinnliga anställda och chefer. Mest inom offentliga sektorn tjänar medianlönschefen inom landstinget, med 45 000 in på kontot varje månad. Detta kan jämföras med privata sektorns median på 47 000 kronor, statliga arbetsgivares 44 000 kronor och kommunala chefers 43 000 kronor.

Men medianlönen för en man som är chef är alltid högre än för en kvinna, oberoende av utbildningsnivå och i vilken sektor de jobbar.

”Det borde vara så rationellt att får du högre utbildning får du högre lön. Men kvinnor halkar ändå efter sina manliga kollegor. Kvinnor tjänar konsekvent mindre när de jobbar som chefer än män som jobbar som chefer,” säger Annika Elias.

En annan stor skillnad mellan privat och offentlig sektor är mängden förmåner utöver den kontanta lönen. Hela 46 procent av cheferna i privata sektorn har någon form av rörlig lönedel, typ bonus. 38 procent har bilförmån och 39 procent sjukvårdsförmån. I den offentliga sektorn är sjukvårdsförmånen den största, vilket 20 procent av cheferna åtnjuter. Bara 5 procent har bonus, och lika stor andel bilförmån.

29918 personer deltog totalt i undersökningen, som gjordes i form av en webbenkät till Ledarnas yrkesverksamma medlemmar i september och oktober 2016.

Fortsätt läsa kostnadsfritt!

Vi behöver bara en minut…

Så roligt att du vill fortsätta läsa! Det får du strax göra, utan att betala något.

Skapa ditt gratiskonto
  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!

Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.