Perfektionist – javisst? Se upp för perfektionsfällan!

Perfektionistiska chefer gör smör av grädde, menar Thomas Curran, brittisk forskare i socialpsykologi. Hans forskning presenteras i boken Perfektionsfällan som precis har kommit ut i Sverige. Chef träffade honom när han var på Sverigebesök.

Hälsa
Publicerad
Thomas Curran. Porträttfoto: David Chang

”Som chef är det extra viktigt att kunna avgöra när något är tillräckligt bra. Att ha förmågan att sätta punkt och släppa saker ifrån sig för att kunna ta itu med nästa uppgift – det är så framsteg görs”, säger Thomas Curran.

Han konstaterar att perfektionism skadar företags och organisationers produktivitet.

I den forskning han bedriver vid London School of Economics hittar han inget samband mellan perfektionism och produktivitet/prestation. Tvärtom kan det blockera kreativitet och innovation. 

I enkäter citerar rekryterare ofta frasen: ”Jag är lite av en perfektionist” som den mest överutnyttjade klyschan av alla i anställningsintervjuer.

Perfektionismen drivs också på av uttalanden som denna tweet från Elon Musk: ”Ingen har någonsin förändrat världen med en fyrtiotimmarsvecka. Man behöver lägga ner åttio [timmar] löpande, med toppar på hundra ibland.”

För att inte tala om ständigt cirkulerande memes som ”fake it ’til you make it”. 

”Det är det perfekta uttrycket för hur perfektionismen genomsyrar dagens arbetsliv”, skriver Thomas Curran i boken. 

Men perfektionism är per definition ett omöjligt mål. Det går inte att mäta, det är subjektivt och det ligger i sakens natur att det alltid är utom räckhåll för oss vanliga dödliga. 

”Det första klassiska tecknet är oförmågan att känna sig nöjd med sina framgångar.”

Det är lätt att tro att perfektionism är en grandios föreställning om att briljera, men perfektion kommer ur ett bristtänkande där man ser sig själv som otillräcklig och därför försöker dölja sin ofullkomlighet för andra. 

Thomas Curran. Foto: David Chang

”Att hela tiden känna sig otillräcklig är plågsamt”, säger Thomas Curran, som oroar sig över att perfektionismen ökar alarmerande, och med den, den psykiska ohälsan. 

Vad karaktäriserar de perfektionistiska chefer du mött i din forskning? 

”De är mycket kritiska och har väldigt höga krav. Och de oroar sig väldigt mycket för vad andra tänker om dem och de resultat de uppnår. Därför är de också högst motvilliga att göra misstag och misslyckas”, svarar Thomas Curran.

”Och vad gör människor som inte vill misslyckas? De slutar utsätta sig för risker – på bekostnad av möjligheten till framgång. Vi ser också att de undviker vissa situationer, de prokrastinerar och distraherar sig själva. De bränner också ut sig, eftersom de tror att det krävs perfektion för att lyckas”, fortsätter han. 

På vilket sätt påverkar detta hela organisationen?

”Perfektionistiska chefer ställer inte bara höga krav på sig själva utan även på sina medarbetare, och de är ofta snabba med att låta andra veta när de inte presterar tillräckligt bra. De blir också arga på sig själva över sina misstag, vilket ger medarbetarna en uppfattning om hur fel det är att misslyckas.”

”Perfektionistiska människor lägger också mycket tid på detaljer, vilket saktar ner projekten. När man är rädd för att göra fel och misslyckas utvecklas inte företagen.”

”Att hela tiden känna sig otillräcklig är plågsamt.”

Forskarna Paul Hewitt och Gordon Flett, båda professorer i psykologi, har presenterat en multidimensionell modell av perfektionism bestående av tre perspektiv:

Självorienterad perfektionism kommer inifrån och säger att jag måste vara perfekt och ingenting annat är perfekt.

Socialt föreskriven perfektionism kommer utifrån och innebär att man tror att andra förväntar sig att man ska vara perfekt.

Andra-orienterad perfektionism riktas utåt och grundar sig i tanken att andra ska vara perfekta. 

Den socialt föreskrivna perfektionismen är den som ökar mest i samhället, vilket inte är så konstigt med tanke på att arenorna för jämförelser har ökat explosionsartat i och med sociala medier.

För cheferna är dock inte någon av dem vanligare än de andra, hävdar Thomas Curran. Chefer har ofta en släng av alla tre sorterna. 

Vilka är då de viktigaste tecknen på perfektionism som man bör iaktta hos sig själv?

”En perfektionist tycker oftast inte att den är perfektionist. Vilket beror på att man bär på en känsla av att inte vara perfekt, och att man därför inte kan vara perfektionist. Men det är mer vanligt än man tror”, säger Thomas Curran.

”Det första klassiska tecknet, som jag tror att många kan skriva under på, är en oförmåga att känna sig nöjd med sina framgångar. När du lyckas eller gör något riktigt bra kan du inte njuta av det, för du tänker redan på nästa grej du måste klara av. Och när du får ett bakslag är du väldigt hård i din kritik av dig själv.”

Vad krävs av en ledare i en organisation för att minska kraven på perfektion?

”Det viktigaste är att skapa psykologisk trygghet. Försäkra dig om att du skapar en kultur där människor känner att det är okej att göra misstag och ställa dumma frågor. Om en medarbetare oroar sig för att ha gjort fel, är det av yttersta vikt att det är lätt att prata öppet om det så att misstaget kan rättas till så fort som möjligt. För dig som chef är det också viktigt att vara transparent med dina egna misslyckanden, så att alla förstår att inte heller den som leder är perfekt.”

 ”Vad gör människor som inte vill misslyckas? De slutar utsätta sig för risker – på bekostnad av möjligheten till framgång.”

På frågan om bästa sättet att sluta vara perfektionist svarar Thomas Curran att för hans del handlade det om att skriva den här boken.

”Och att skaffa barn! Du kan inte vara perfekt när du har barn. Du kan inte sitta uppe hela nätterna och finputsa dina uppgifter. Du måste sova. Det finns helt enkelt inte tid. Självklart ska du anstränga dig, men du behöver också skicka ut det du gör i världen. Och leva med oron.”

Saker och ting går inte alltid bra, men det är helt okej, menar Thomas Curran. Vi behöver leva med det obehaget, åtminstone i korta stunder, för det lär oss vad det innebär att vara människa. 

”Att vara människa innebär att vara bristfällig. Att kunna misslyckas. Varje gång du vågar släppa ifrån dig något kommer du att få feedback, du gör om det och får ännu mer feedback och på så sätt blir du successivt bättre och mer och mer bekväm med att leverera.”

För att möta den yngre generationen där kraven på perfektionism är som störst, behöver du från första dagen inpränta att misslyckanden ingår i en lärprocess, enligt Thomas Curran.

De unga tror att du förväntar dig perfektion så påminn dem ofta om att du har anställt dem av en anledning, att du vet att de är kompetenta och kapabla. 

”Många av de saker vi säger är egentligen sunt förnuft sett ur ett humanistiskt perspektiv, men perfektionister behöver få höra det.”

I sin bok sätter han perfektionismen i ett större sammanhang, för han vill betona att det inte är en personlig fixering utan att det ligger i vår kultur eftersom perfektionismen finns överallt; på tv, bio, på datorn, i reklamen och i våra mobiler.

Vi går dessutom mot ett än mer osäkert arbetsliv med gig-ekonomi och kortare anställningar utan trygghet. 

”Att vara vuxen i våra tiders arbetsliv innebär att vara otrygg. Hur mycket du än tjänar, eller rättare sagt, hur hårt du än jobbar kommer det aldrig att vara nog – jobbet blir aldrig riktigt färdigt.”

Elon Musks prat om 100-timmarsveckor till trots anser Thomas Curran att bevisen för att fyradagarsveckan gynnar produktiviteten är övertygande. 

”Varenda studie som jag har tagit del av visar att om man ger människor mer tid med familj och vänner kommer de tillbaka mer produktiva och fokuserade till arbetet. Vi behöver tänka annorlunda kring hur vi får människor att prestera för att komma bort från omöjliga krav på perfektion. Om vi sätter människan i första rummet kommer företagen att frodas.”

Är du perfektionist?

Paul Hewitt, professor i psykologi vid University of British Columbia, och Gordon Flett, professor i psykologi vid York University i Toronto, har tagit fram en skala för självskattning av perfektionism.

Multidimensional Perfectionism Scale består av 45 påståenden.

Thomas Curran har gjort en förenklad variant där du kan testa hur perfektionistisk du är. Svara om påståendena ”stämmer helt”, ”stämmer”, ”stämmer delvis”, ”stämmer inte” eller ”stämmer inte alls”. 

Självorienterad perfektionism

1. Jag måste vara perfekt när det gäller saker som är viktiga för mig.

2. Om jag misslyckas eller inte håller måttet är jag hård mot mig själv.

3. Jag kräver en utomordentligt hög standard av mig själv.

4. Om jag inte presterar eller framstår som perfekt, känner jag mycket skuld och skam.

5. Jag strävar efter att vara perfekt.

Socialt föreskriven perfektionism

1. Om jag inte håller måttet, väntar folk på att kritisera mig.

2. Alla andra är perfekta, och dömer mig om inte också jag är perfekt.

3. Mina närstående accepterar inget mindre än perfektion.

4. Folk blir upprörda på mig om jag inte gör saker perfekt.

5. Alla förväntar sig att jag ska vara perfekt.

Andra-orienterad perfektionism

1. Jag har svårt att tolerera undermåliga prestationer av folk omkring mig.

2. Om folk inte gör sitt allra bästa låter jag dem höra det.

3. Alla borde excellera i det som är viktigt för dem.

4. När någon närstående misslyckas eller inte håller måttet är det viktigt att tala om det för dem.

5. Jag ogillar att omges av människor med låga krav.

-> Om du svarade ”stämmer” eller ”stämmer helt” för en, två eller alla tre uppsättningar av frågor, ligger du antagligen högt i varje dimension av perfektionism.

-> Om du pendlade mellan ”stämmer” och ”stämmer delvis” ligger du förmodligen någonstans i mitten.

-> Om de flesta av dina svar var ”stämmer inte” eller ”stämmer inte alls” ja, då är du sannolikt inte särskilt perfektionistiskt lagd.

Skapa ett gratiskonto, läs Chef digitalt för

0:-

  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!

Skapa ditt gratiskonto

Se alla våra erbjudanden