depp

Det avgör om chefen arbetar förebyggande mot psykisk ohälsa

Arbetsmiljölagen är glasklar: Förebyggande arbete mot psykisk ohälsa är en del av chefens ansvar. Så vad krävs för att chefen ska kunna ta det ansvaret? Det har en ny studie – världens största i ämnesfältet – från Göteborgs universitet tagit reda på. ”Det handlar om att rusta chefen för det arbetet,” säger Monica Bertilsson, författare och universitetslektor.

Enligt arbetsmiljölagen har chefen ansvar för medarbetarnas hälsa och säkerhet, bland annat genom att förebygga ohälsa och även ett stort ansvar vid rehabilitering. Inom ramen för forskningsprogrammet New Ways – Mental health at work har nu en studie vid Göteborgs universitet låtit 2921 chefer svara på frågor om preventiva åtgärder mot vanlig psykisk sjukdom som depression och ångest.

Monica Bertilsson, lektor i folkhälsovetenskap och författare till studien som publicerats i Journal of Occupational and Environmental Medicine, beskriver syftet:

Vad vi vill är att arbetslivet ska förebygga psykiska sjukdomar istället för att åtgärda efteråt. I det arbetet är chefen en central person, så det handlar också om att rusta chefen för arbetet. Vi tar fram kunskap så att man i nästa skede kan sätta in interventioner eller åtgärder som leder till att chefer blir bättre rustade.”

 

nyttjobb-4

Läs också: 6 avgörande områden – för en god arbetsmiljö

I studiens enkätdel – en ytterligare del med kvalitativa intervjuer om chefers erfarenheter och strategier pågår just nu – har man ställt framför allt två frågor till cheferna. Den ena handlar om huruvida de har sett över arbetsplats och arbetsuppgifter, och är baserad på föreskrifterna om organisatorisk och psykosocial arbetsmiljö som kom 2016. Fråga två rör om cheferna har initierat samtal om ångest och depression på arbetsplatsen.

”En undersökning som Riksförbundet Hjärnkoll gjorde visade att bland svenska tjänstemän har två tredjedelar aldrig pratat om psykisk ohälsa på arbetsplatsen,” säger Monica Bertilsson.

Resultatet då? Jo, hälften av cheferna hade under de senaste två åren sett över medarbetares arbetsuppgifter och arbetssituation för att förebygga psykisk ohälsa. 57 procent hade initierat samtal om psykisk ohälsa för att öka förståelsen för ångest och depression. Oftast i enskilda samtal, men ibland även i hela arbetsgruppen.

arbetsmiljo_hjarta_hand

Läs också: 6 bästa tipsen för att rivstarta med arbetsmiljöarbetet

Det visade sig att det som hade störst betydelse för att chefernas preventiva arbete kommit igång var att chefen jobbade i en organisation som arbetar generellt med frågan, genom föreläsningar om depression och ångest eller stressrådgivning. Av deltagarna i studien var det 12 procent vars arbetsplatser erbjöd föreläsningar om depression/ångest och 37 procent som erbjöd stressrådgivning. Men befann de sig i en sådan organisation så ökade sannolikheten att de såg över arbetsuppgifter och arbetssituation i syfte att förebygga psykisk ohälsa med 79 procent, och benägenheten att initiera förebyggande samtal om ångest och depression ökade med hela 84 procent.

”Då är det lätt att tänka att det oftast är stora organisationer, men så är inte fallet. Vi kunde också justera resultatet efter företagens storlek,” säger Monica Bertilsson.

Här finns dock en fallgrop. En annan grupp, också på 37 procent, av cheferna i studien jobbade på en arbetsplats där det hållits föreläsningar om stress. Men Monica Bertilsson understryker att den typen av föreläsningar inte hade något samband med preventiva åtgärder mot just depression och ångest i deras studie– och tipsar om hur man bör göra istället: ”Stress i arbetslivet är ett mycket mer generellt ämne, och insatser mot det kan vara viktigt för att det inte ska leda till de här sjukdomarna. Men när man planerar för en sådan föreläsning, se till lägga ett uppdrag där föreläsaren specifikt möter de här besvären – depression och ångest – och inte håller sig på det övergripande stressrelaterade området.”

Trött person

Läs också: Sju signaler på för hög arbetsbelastning

En annan viktig ingrediens i en sådan utbildningsinsats är att få åhörarna att förstå hur arbetsförmågan påverkas.

”För det är där chefen kan sätta in insatser. Det är lätt hänt att man stannar vid att förklara symptom och funktionshinder. Men arbetsförmågan påverkas utifrån arbetsmiljö och arbetsuppgifter. Föreläsaren måste hjälpa till att förstå den bryggan,” säger Monica Bertilsson.

De andra största faktorn var att cheferna hade gått en chefsutbildning som inkluderade information om depression och ångest. Även här justerades resultatet så att man kunde utesluta att kunskap från andra erfarenheter av psykisk sjukdom i ens närhet påverkade, t ex att man vårdat personer med dessa besvär. Sannolikheten för översyn av arbetsplats och arbetsuppgifter ökade med 56 procent bland chefer som gått en sådan utbildning, och för samtal med 61 procent.

Dock var det bara 25 procent av cheferna i studien som faktiskt hade deltagit i en sådan utbildning.

”När siffran är så låg för chefsutbildningar där man tar upp depression och ångest, finns det en stor potential att tänka till kring vad det är för utbildningar chefer går och hur man rustar dem för det här specifika området,” säger Monica Bertilsson.

stressfyrfalt

Läs också: Enkla metoden: Ta tempen på jobbstressen

Relaterade artiklar

Kvinna som är trött efter ett videomöte
Arbetsmiljö

Kvinnor tröttare av digitala möten

En av sju kvinnor uppger att de blir mycket till extremt trötta av digitala möten. Betydligt färre män drabbas.

Framtidens hybridmöte kräver ny digital teknik
Annonssamarbete Chef + Office Management

Så tar du hybridmötet till nästa nivå

Mötestekniken på väg in i en ny och smartare era. Här får du veta mer om vad som krävs för att lyckas med framtidens digitala möten.
Zoom-fria fredagar
Arbetsmiljö

De inför zoom-fria fredagar – för att motverka pandemitröttheten

Fredagar utan videomöten – så vill en av världens största banker stävja pandemitrötthet och förbättra hälsan bland medarbetarna.
Collage: Orolig person i folksamling samt livspussel i form av ett pussel
Arbetsmiljö

Fler söker stöd för oro och relationer – färre för livspusslet

Ökad sjukskrivning, ökad efterfrågan på psykologsamtal och ergonomigenomgångar. De negativa konsekvenserna av pandemin för såväl arbetsgivare och medarbetare börjar synas.
digital kbt kan hjälpa mot oro över coronakrisen
Arbetsmiljö

Digital hjälp effektivt vid covid-oro

Ett helt nyutvecklat digitalt självhjälpsprogram för att hantera oro vid covid-19 har visat sig ha god effekt. Deltagarna hade också en signifikant förbättrad daglig funktion på arbetet, enligt forskarna på Karolinska institutet.
fragortillmedarbetare
Arbetsmiljö

Tre frågor du borde ställa till dina medarbetare just nu

Under covid 19-krisen är det lätt att missa viktiga aspekter av ledarskapet. Här är tre frågor du borde ställa till dina medarbetare som chef.
tva%cc%8akvinnorps
Annonssamarbete Chef + Försäkringskassan

Hallå chefen! Det finns ett viktigt hälsobidrag att söka

Många chefer missar ett viktigt bidrag för att förebygga ohälsa hos medarbetare. ”Rätt hjälp kan göra skillnad”, säger Rebecca Kolga på Försäkringskassan och uppmanar chefer att söka stödet på upp till 200 000 kronor per år.
Illustration med kvinna som har ett zoom-möte i ett stökigt rum med tomflaskor.
Arbetsmiljö

Fyra av tio chefer ser tecken på missbruk bland medarbetarna

Nästan 45 procent av cheferna märker tecken på missbruk bland sina medarbetare, visar Chefs undersökning. ”En anmärkningsvärt hög andel”, säger Anna Thulin, vd för expertorganisationen Alna.