Undersökning: Svenska chefer lider av sömnbrist

I bilen hem från ett lednings­möte i Småland trodde Sophie Lööf-Mårtensson plötsligt att hon fått en hjärtinfarkt.

”Jag hade småbarn hemma och hade dessutom konstant sömnbrist för att jag reste så mycket. Vi kunde börja fem på morgonen, köra tio timmar till möten i Norge och vara hemma igen klockan 22”, berättar hon.

Kollegan som körde bilen lyckades få in henne genom dörren på första bästa vårdinrättning – som visade sig vara en tandläkarmottagning i Eksjö.

Där kollapsade Sophie Lööf-Mårtensson på golvet och blev skickad med ambulans till Eksjö lasarett.

”Det visade sig att jag var helt utbränd. Jag låg sjukskriven i fyra månader och var så utmattad att jag inte ens kunde öppna locket på leverpastejburken”, berättar Sophie Lööf-Mårtensson som vid den här tiden var varumärkeschef på ett större företag i Västergötland.

Så dramatiskt är det inte för de flesta, men när Chef och Novus Opinion frågar 500 chefer hur de sover är svaren alarmerande nog. Över hälften, 52 procent, bedömer att de får mellan fem och sex timmars sömn per natt en vanlig arbetsvecka.

”Det är för lite för de allra flesta människor”, konstaterar sömnexperten, psyko­logen och HR-konsulten Fredrik Hillvesson och räknar upp de kända effekterna av att inte vara utsövd när du har ett chefsjobb att sköta:

• Svårare att fatta beslut.

• Problem att behålla humöret och tålamodet.

• Minskad förmåga till empati.

• Svårare att hålla flera saker i huvudet samtidigt.

• Sämre minne.

• Förlorat omdöme.

• Du tär på dina relationer.

• Risk för viktökning.

• Sämre immunförsvar, ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes.

• Minskad motståndskraft mot stress och lättare för att bli utbränd.

Runt sju timmar per natt behöver de flesta för att må bra. Sömnbehovet följer normalfördelningskurvan, det vill säga de allra flesta ligger runt genomsnittet medan en liten grupp behöver runt tio timmar och en annan liten grupp kan klara sig på ner mot fyra timmar.

Dag Hammarskjöld, Winston Churchill, Margaret Thatcher och John F Kennedy är exempel på chefer med ovanligt litet sömnbehov. Att de samtidigt är världskända och framgångsrika spär lätt på myter och förväntningar.

”Att vara kortsovare stämmer tyvärr bra med bilden av att vara lite bättre och starkare än alla andra”, säger Fredrik Hillvesson.

Men de flesta inser nog att kroppens sömnbehov inte är något tecken på hur smart, viljestark och högpresterande du är eller inte är. Biologin sätter sig över sådant prestigetänkande.

Faktum är att vi människor överlever betydligt längre utan mat än utan sömn. Att med tvång hindra någon från att sova klassas som tortyr av Amnesty.

Ändå är det få chefer som berättar öppet om sina sömnsvårigheter. Ett undantag är förre folkpartiledaren Per Ahlmark, som inleder sina nyutkomna memoarer med en uppriktig skildring av hur han plågats även under de mest krävande regeringsåren på 1970-talet.

”För det första har jag svårt att somna in och vaknar lätt av oro, farliga tankar på nästa dag eller ljud som tränger in i rummet. För det andra behöver jag mycket sömn – blir trött, retlig, långsam och alltså ineffektiv om jag inte får mina sju till åtta timmar per natt. För det tredje är jag extremt ljudkänslig”, berättar Per Ahlmark.

Han beskriver hur denna sårbarhet har påverkat både yrkesinsatserna och livskänslan.

”Att till exempel mosig av sömnbrist delta i en tv-duell nästa dag är ingen höjdare, oberoende av hur snillrik eller korkad opponenten är.”

Per Ahlmarks vittnesmål stämmer väl med sömnexperten Fredrik Hillvessons bild.

”Den absolut vanligaste tanken handlar om konsekvenserna dagen efter. Man går igång lätt på negativa känslor och får prestationsångest”, säger han.

Just chefer brukar också ha en del att oroa sig över.

Sophie Lööf-Mårtensson är i dag del­ägare i familjeföretaget Partex Marking Systems i Gullspång med totalt 140 an­ställda i flera länder. Hon har provat det mesta genom åren för att få sin sömn – guidad avslappning på cd, andningsteknik, öronproppar och mindfulness.

Favoriten sedan flera år är spikmattan.

”Jag ligger alltid på den en stund innan jag ska somna och det gör att jag lättare kopplar av. Annars skulle jag nog ligga och vrida mig mer och tänka på alla stora beslut och hur de anställda ska påverkas”, säger Sophie Lööf-Mårtensson.

”Jag är en kreativ person med mycket fantasi. Det är bra, men det gör också att hjärnan går på högvarv och att jag har lätt till oro.”

Enligt sömnexperten Fredrik Hillvesson är problemen vanliga hos dem som har höga krav på sig själva och gärna vill göra saker perfekt.

Med lite otur kan även sovandet i sig bli en prestation.

”Ängsligheten är ett stort problem. Man tänker ’vad är det för fel på mig?’ och blir fixerad vid sin sömn. Allt tillskrivs just ­sovandet, trots att man kanske har det dåligt privat eller på jobbet på ett sätt som också spelar roll”, säger han.

Sophie Lööf-Mårtensson kan ibland falla in i beteenden som hotar vilan – exempel-vis att ständigt vara tillgänglig.

”Det är jättesvårt att låta bli. Det krävs mycket disciplin för att inte kolla mejlen klockan halv elva och jag måste erkänna att jag gör det ibland ändå. Men jag ställer i alla fall telefonen på flygplansläge under natten.”

Att komma i säng när barnen väl har somnat kan också ta sin tid.

”Jag vill att allt ska vara undanplockat och rent innan jag går och lägger mig. Jag vill inte möta någon disk eller halvätna middagar när jag går upp på morgonen”, säger hon.

Sophie Lööf-Mårtenssons hemliga knep mot tröttheten är en bäddmadrass som hon har på kontoret och kan ta fram för att vila på en stund på lunchrasten.

”Då blir eftermiddagen nästan som en ny förmiddag”, säger hon.

Hur mycket av chefernas vakenhet är egentligen renodlade sömnproblem och hur mycket är symtom på annat? Det är svårt att avgöra själv, men stress är oftast inblandat. Dålig sömn är också ett mycket vanligt tecken på depression.

En känslomässig kris skakar om dina funktioner. Det är lätt att lägga sig till med dåliga sovvanor som sedan lever sitt eget liv även när krisen är över. Då kan systemet behöva startas om, som när datorn hänger upp sig.

Fredrik Hillvesson ingick tidigare i ett forskningsprojekt på Karolinska Institutet som utvärderade en metod för en sådan omstart. Tekniken kallas sömnrestriktion och går ut på att medvetet sova för lite under ett antal veckor för att få kroppen i balans.

Första veckan för du sömndagbok över när du lägger dig, när du går upp och hur stor del av tiden du bedömer att du har sovit. 80-85 procent sovtid brukar vara optimalt.

Om sömneffektiviteten är under 80 procent ska du under andra veckan bara vistas i sängen när du sover och dessutom på fasta tider, låt säga mellan klockan 24 och 06. Då skapar du en sömnskuld och anpassar dig efter tiden, vilket får kroppens egen klocka att ställa in sig.

Vecka tre räknar du på nytt. Om du nu sover 85-90 procent eller mer lägger du på en kvart per vecka. När du känner dig pigg på dagarna har du lyckats.

”Många tycker att det är en tuff behandling. Men det är ofta det som ger resultat”, säger Fredrik Hillvesson.

När Per Ahlmark summerar sin egen livslånga kamp mot sömnproblemen väljer han till sist de mest försonande ögonblicken:

”När jag äntligen finner en plats på jorden utan vrål och trafikrytande, utan motorgalna grannar vars förvildade söner testar sina mopeder – då får jag äntligen uppleva hur en befriande tystnad strömmar ut över bygden och in i min kropp.”

”Då kan jag avsiktligt under en halvtimme låta bli att somna in för att i stället förlänga njutningen och lyxen av att själv avgöra när sömnen, ljuvligt långsamt och med yttersta mildhet, ska föra mig in i det enda himmelrike som jag numera tror på.”

Läs mer: Fem vanliga misstag vid dålig sömn.
TEXT: Martin Kreuger