Migrationsverkets chef – så är han

Aldrig tidigare har det kommit så många asylsök­ande till Sverige som nu, och Migrationsverket är myndigheten som ska se till att mottagandet sker på ett värdigt och rättssäkert sätt.

Men många kommuner vägrar att ta emot flyktingar med hänvisning till bostadsbristen, medan andra tar emot allt fler.

Det här har retat upp Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson. Han har öppet kritiserat de kommuner som inte vill ta emot flyktingar och hotat med att Migrationsverket kan komma att aktivt styra var nya förläggningar ska öppnas för att fördela bördorna jämnare. Plus att Migrationsverket ska driva egna flykting­boenden för att motverka att privata företag gör miljonvinster.

Huruvida detta är lagligt tvistar de lärde om, men Anders Danielsson är beredd att ta fajten. Och bakom honom står medarbetarna – stolta över att ha en chef som står för sina principer.

Här är några kommentarer: ”Anders har ett stort personligt mod och engagemang och vågar säga vad han tycker.”

”Han har en moralisk kompass som han inte ruckar på, även om det skulle få konsekvenser för honom själv.”

”Största förtjänsten är att han vågar vara rak mot politikerna. Han går sin egen väg, men har myndighetens bästa för ögonen.”

”För mig är det idealet för hur en myndighetschef ska vara.”

I detta avseende råder det ingen tvekan om att Anders Danielsson har sina medarbetare bakom sig. Men när det handlar om det interna ledarskapet blir bilden mer kluven. Anders Danielsson var chef för Säpo när han i april 2012 utnämndes till generaldirektör för Migrationsverket. Kanske var det hans polisiära bakgrund som gjorde att medarbetarna på Migrationsverket först var tveksamma till sin nye chef.

”När han utsågs fick vi höra lite ironiska ’lycka till’ från andra myndigheter. Men det har kommit på skam.”

Anders Danielsson efterträdde då Dan Eliasson (som gick till Försäkringskassan) och som just var klar med förberedelserna för ett nytt arbetssätt – lean – men som lämnade skutan precis när det skulle införas. Kvar stod en organisation som famlade efter ledning. In trädde Anders Danielsson.

Situa­tionen passade honom förmodligen ganska bra, för är det något som Anders Danielsson kan (och gillar) så är det att få sätta tänderna i en organisation som hackar.

”Anders är en förändringsbenägen chef”, vittnar en tidigare medarbetare.

”Men hans iver att förändra och otålighet när han tyckte att det gick för långsamt var svår att förhålla sig till. På Säpo ställde han mest till oreda, tycker jag.”

Andra medarbetare från förr upp­skattar honom desto mer: ”Jag tycker att han var en fantastisk chef, utvecklingsorienterad och en stor humanist. Han drevs av en strävan att göra Säpo till demokratins försvarare. Jag tyckte i alla fall att det var en rolig resa tillsammans med honom.”

Men Anders Danielsson hade ingen tanke på att okritiskt ta över sin företrädares, Dan Eliassons, organisation. I stället gjorde han en egen analys av verksamheten och kom till resultatet att en genomgripande organisationsförändring var vad som be­­hövdes.

På Migrationsverket tog man emot nyheten med stoiskt lugn.

”Det här är en helt nödvändig om­­organisation om du frågar mig”, säger en medarbetare.

”När Anders kom hit började han ställa raka, enkla frågor och upptäckte säkert snabbt vad som var fel hos oss, nämligen för många chefer.”

”Man kan säga att han kom i grevens tid”, säger en annan.

”Det är ett helt nödvändigt jobb han gör, och det har funnits brister som tidigare ledningar borde ha tagit tag i.”

Det är en åsikt som flera av Chefs källor delar och dessa understryker också att åtgärderna brådskar. För en utomstående kan det verka ogenomtänkt att genomdriva en stor omorganisation samtidigt som arbetsbördan är större än någonsin, och antalet anställda växer för varje dag.

”Jo, det kan man tycka”, instämmer en.

”Å andra sidan vet vi inte hur det ser ut om tre, fyra år. Då kanske vi blickar tillbaka på 2014 och undrar: ’Varför passade vi inte på att organisera om oss då, när det var lugnt?’”

Tanken är att den nya organisationen ska vara på plats nu i början av januari, men tidpunkten är inte helig. Anders Danielsson har varit tydlig med vad som är prio ett: att Migrationsverket måste klara sitt uppdrag. Om det ligger i farozonen får organisationsfrågorna vänta. Den tydligheten uppskattas av de flesta, även om det finns kritiker.

”Hela omorganisationen har föregåtts av ett omfattande förarbete som har tagit för lång tid. Jag tycker att han kunde ha kommit till skott tidigare”, säger en.

Men det kan finnas förklaringar, medger samma person:

”Han har ju stor erfarenhet av verksamhetsutveckling från sina tidigare arbetsplatser och vet vad som krävs. Det kan vara en förklaring, men jag tycker i alla fall att det kunde genomförts snabbare.”

Till högsta chefens viktigaste uppgifter hör att motivera sina medarbetare, på hela arbetsplatsen. Det kan vara svårt nog i en organisation som ligger samlad på en och samma adress – så gissa om det är svårt när medarbetarna finns över hela landet. Anders Danielsson har lyckats halvbra, om vi får tro intervjupersonerna.

”Det fungerade inte speciellt bra i början”, säger en medarbetare. ”Han var väldigt anonym i början och gjorde inga speciella avtryck. Nu har han blivit lite mer synlig, tycker jag.”

”Men det är inte säkert att det är hos honom som bristerna ligger”, påpekar en annan.

”Ledningen kring honom måste också fungera, så kanske felet är att söka där.”

Anders Danielsson ärvde sin företrädares ledningsgrupp. Och meningarna går verkligen isär om hur han har förvaltat arvet.

”Han ärvde ju sin ledning och nu kommer den att ändras radikalt för att få en grupp som stämmer med den nya organisationen. Det kunde han ha gjort tidigare, om jag ska vara ärlig”, säger en röst.

”Han är inte den som flyttar på folk, utan låter det gärna rulla på”, instämmer en tidigare medarbetare. En sak som tilltalar många är hur bestämt han såg till att Migrationsverkets huvudkontor i Norrköping återfick status av verkligt huvudkontor. Under företrädarens tid fanns ett kontor i Stockholm, där ledningen brukade samlas till sina möten.

”Anders bestämde att ledningsgrupps­mötena skulle hållas i Norrköping med orden ’Här kommer jag att vara, och då ska ni också vara här’.” ”Det där var en viktig signal på många sätt. Inte minst för medarbetarna i Norrköping. Annars sprider sig lätt en känsla av att man inte duger”, påpekar en.

Som beslutsfattare klassar de flesta Anders Danielsson som mer snabb än långsam. Men han har en akilleshäl, som flera lyfter fram: Han har en tendens att ändra sig.

”Man kan få olika besked från ena veckan till den andra”, berättar en. ”Det har hänt flera gånger och när det in­­träffar skapar det osäkerhet. Vi tittar alla frågande på varandra, och naturligtvis blir det prat efteråt.”

”Han tar ofta beslut ganska snabbt, men ett större problem är att han ändrar sig”, säger en annan. ”Jag har fått en känsla av att han ändrar sig alldeles för lätt.” Anders Danielsson beskriver sig själv som en coachande chef, där andra tar besluten. Men den ledarstilen har inte riktigt gått hem i alla led.

”Det känns som om han distanserar sig från organisationen”, säger en kritisk röst.

Vare sig det är Anders Danielssons sätt att markera att han inte behöver vara med och peta i alla frågor eller ett bristande tålamod, är det många som står undrande inför sättet.

När Anders Danielsson tillträdde tillsatte han snabbt en operativ chef, medan han själv har intagit en mer strategisk roll.

Och det råder delade meningar i organisationen om det är bra eller dåligt.

”Fördelen är att en så här stor organisation behöver en gd som tänker framåt och strategiskt. Nackdelen är att vi hade vant oss vid att ha en chef som vi upplevde förstod vår vardag. Det tar tid att vänja sig”, resonerar en medarbetare.

”Det handlar bara om olika ledarstilar, så det har jag ingen åsikt om. För mig är det viktiga att resultatet blir det önskade”, säger en pragmatiker.

”Jag tycker inte att han tar sitt ansvar, utan delegerar för mycket. Tyvärr blir resultatet att det råder osäkerhet om vem som har ansvar för olika frågor”, säger en.

Bra eller dåligt, det har i alla fall fått till följd att han ofta överlåter åt andra att uttala sig för Migrationsverket. Mer än vad medarbetarna tycker är lyckat, faktiskt. Man skulle gärna se mer av sin chef i medierna.

”Ju varmare han har blivit i kläderna, desto bättre klarar han medierna”, tycker flera och en person späder på: ”Jag tycker att han företräder oss bra externt. Han duckar inte, utan står även för det obekväma och känns både över­tygande och pålitlig.”

Anders Danielsson är en mycket tydlig chef, det är de flesta överens om.

”Han är rak i kommunikationen. Har ett enkelt språk och virrar inte in sig i resonemang. Ett favorituttryck är: ’Hur svårt kan det vara?’”, säger en.

Flera uppskattar det, men ibland kan den före detta polischefen upplevas som lite väl hård i tonen.

”Han kan nog uppfattas som omild och barsk”, tror en.

Just Anders Danielssons sätt att uttrycka sig har väckt reaktioner.

”Varför använder han till exempel ut­­tryck som ’abdikera från min post’ – det är så onödigt eftersom det ger ett auktoritärt intryck som inte stämmer med hur jag uppfattar honom”, påpekar en.

Som den reservofficer han är, kan Anders Danielsson ibland bli lite väl militärisk, tycker andra. Även om man tror sig se en glimt i ögonen.

”En gång stod han och plockade lite med papperen på en medarbetares skrivbord. När medarbetaren påpekade att det var hans, fick han svaret: ’Alla papper är mina papper.’ Och när han var ny fick cheferna höra: ’När jag säger hoppa, så frågar ni: hur högt?’” Av detta att döma kan hans sätt ge upphov till både missförstånd och konflikter.

”Anders kan säkert skapa friktion på jobbet genom sitt sätt att vara”, tror en medarbetare.

”Men så når han ju resultat också.” På tidigare arbetsplatser har man tyckt att Anders Danielsson kunde låta konflikterna gå lite för långt utan att ingripa.

”Jag fick en känsla av att han höll sig undan så länge konflikten inte riskerade att skada honom”, säger en iakttagare, men får mothugg:

”Jag har sett höga chefer drabba samman och Anders gå in och döma av, men på ett sätt som gjorde att den som fick ge sig ändå var hyfsat nöjd. Så om det är nödvändigt tvekar han inte.”

I riksdagen har flyktingpolitiken hamnat i fokus, trots övriga partiers försök att isolera Sverigedemokraterna. Från kommunalt håll hörs allt fler muttra att Sverige måste börja diskutera sin flyktingpolitik i termer av ”volymer”, och inte bara ”öppna sina hjärtan”. Samtidigt instämmer allt fler i Migrationsverkets kritik mot att kommunerna är dåligt förberedda för att ta emot asyl­sökande.

Man kan lugnt säga att Anders Danielsson och hans medarbetare inte kommer att ha svårt att få dagarna att gå de närmaste åren.

Betyg: 24/40

Ledarstil: 4/5

Tydlig och modig. En humanist. Medarbetarna uppskattar att han är beredd att gå långt för myndigheten och inte räds att ta fajt med kommunpolitiker. Kan ibland framstå som mer militärisk än han är. Mycket utvecklingsorienterad.

Delegering: 2/5

Delegerar ansvar och befogenheter, ibland i så hög grad att det är oklart vem som egentligen äger en fråga. Skapar osäkerhet. Har tillsatt en operativ chef för att själv jobba mer strategiskt.

Beslutsfattande: 2/5

Ryckigt. Fattar ofta snabba beslut. Medarbetarna klagar på att han ändrar besluten alldeles för ofta.

Motivera: 3/5

Upplevs av vissa som distanserad från verksamheten, som – ska tilläggas – är geografiskt spridd i landet. På senare tid har dock många sett en förbättring. Fått uppskattning för sitt sätt att återupprätta huvudkontorets status (i Norrköping) och vikten av närvaro där.

Konflikthantering: 3/5

Kan själv ge upphov till konflikter genom sitt sätt att upplevas auktoritär och lite hård. Har kritiserats för att låta det gå för långt innan han ingriper, men när han väl gör det tvekar han inte.

Kommunikation: 3/5

Rak, ibland hård i tonen. De flesta tycker att han gör bra ifrån sig i medierna, men den interna kommunikationen är mer haltande. Flitig bloggare när han kom, nu är det glesare mellan inläggen.

Rekrytering: 3/5

Prioriterar kompetens framför blind lojalitet. Håller just på att bygga upp sin nya ledningsgrupp som rimmar med den omorganisation han genomfört. Anders Danielsson har kritiserats för att inte ha gjort det tidigare.

Personlighet: 4/5

Hälsomedveten skåning. Har sprungit flera långlopp och spelar golf. Håller på Malmö FF som vann Allsvenskan 2014 och lär därför spinna som en katt när fotboll kommer på tal.

Summa: 24/40

Anders Danielsson svarar: ”Ledarskap är ett ständigt lärande”

”Jag är glad att jag uppfattas som en rak, tydlig, orädd och utvecklingsinriktad ledare som sätter myndighetens bästa främst. Jag är också glad att jag lyckas förmedla de värden jag står för.

Sedan måste man vara ödmjuk för att ledarskap är ett ständigt lärande. Mycket handlar om kommunikation. Som när jag som ny på Migrationsverket använde ordet hoppa i mitt första tal till alla chefer. Jag trodde att de uppfattade glimten i ögat men jag var ju ny, de kände inte mig och jag kände inte organisationen. Många tog mig på orden. Jag uttrycker mig ibland drastiskt men jag tror att de flesta har vant sig vid det nu och förstår mig bättre.

En del menar att jag borde styra mer i enskilda delar, men jag tror starkt på att delegera. Då får man verksamhet och medarbetare att utvecklas. Jag rör mig också mycket i medarbetarnas vardag, så bilden av distans känner jag inte riktigt igen mig i. I övrigt finns det alltid sidor man behöver jobba med. Men man måste vara sig själv. Det är nog det allra viktigaste!”

/Anders Danielsson, generaldirektör Migrationsverket