”Var tusan är alla kvinnor?” – kvinnor i näringslivet ryter ifrån

”Var tusan är alla kvinnor?”

Det frågade sig Jina Zachrisson när hon återvände till Sverige efter en karriärsejour i finansbranschen i London.

”Varför har vi inte kommit längre? Det gnagde i mig. Även i länder som på papperet inte är lika jämställda som vi är i Sverige, är andelen kvinnor i maktpositioner större; inom finans, näringsliv, och inom politiken”, säger Jina Zachrisson, Managing Director på Goldman Sachs i Sverige, till Chef.

”Hur kommer det sig att vi i Sverige fortfarande inte har en kritisk massa kvinnliga makthavare – och var är alla seniora kvinnor i min bransch?”, fortsätter hon.

Hon hade fler frågor än svar. Och bestämde sig för att leta upp svenska kvinnor högst upp på karriärtrappan.

Resultatet blev boken Maktskifte?, där Jina Zachrisson har intervjuat fler än 50 kvinnor inom främst näringslivet på temat jämställdhet, och som lanseras på Internationella kvinnodagen 8 mars.

Namn som medverkar är bland annat techgiganten Susanne Najafi, det tidigare språkröret Maria Wetterstrand, styrelseproffset Sarah Mcphee, Bambusers vd Maryam Ghahremani, förbundskapten Pia Sundhage, och Caroline Farberger, styrelseordförande för investmentbolaget Wellstreet och tidigare vd för ICA Försäkring. 

Kunde du hitta en röd tråd i kvinnornas berättelser?

”Nästan ingen av kvinnorna trodde själva att de skulle göra karriär när de var unga. De såg inte sig själva som karriärister, vilket sannolikt är förknippat med jantelagen i Sverige. Några berättade om nätverk de var med i med amerikanskor, där höjer man snarare ambition och makt.”

”Många sa också att även om vårt välfärdssamhälle är fantastiskt, så kan den långa föräldraledigheten missgynna kvinnliga karriärister. Ju fler barn en kvinna får, desto mer riskerar hon att halka efter, speciellt om hon även tar merparten av ansvaret för barn efter ledigheten. Vi borde pusha männen att vara mer föräldralediga än vad de är, och även låta männen förstå att de inte behöver göra karriär”

”Rekryterande chefer är i högre utsträckning män och de hänger kvar i många branscher. En kvinna berättade att hon hade jobbat mycket med män som hade hemmafruar. De var mer medvetna om sina brister. Medan många svenska män betraktar sig själva som jämställda, ’vet’ vad kvinnor vill ha, och anser sig inte behöver jobba så mycket med jämställdhetsfrågor.”

Vad kan vi göra åt saken?

”Det gör inte tillräckligt ont att inte se på jämställdhet som en affärskritisk fråga. I slutändan handlar det om att behöva ge bort makt. Ersätta en man med en kvinna. Det är inte helt lätt. Särskilt inte om man är den mannen själv som behöver ersättas.”

”I min bransch, finans, är vi värdelösa på att sälja in jobbet till kvinnor. I jobbannonser ser vi benhårda kravspecifikationer och branschjargong. Män har ofta inga problem att söka ett jobb de är underkvalificerade för, medan kvinnor i regel inte gör det, de drar sig för att söka tjänster de inte förstår eller uppfyller kraven för.”

”Många i mina intervjuer nämnde också att kvinnor ofta frontas i företagens marknadsföring, trots att företagen själva inte har en kritisk andel kvinnliga ledare bland de anställda. Det var de oerhört känsliga för, speciellt om de själva blir föremål för uppmärksamhet för att de är kvinnor i ett mansdominerat bolag. Sluta uppmärksamma kvinnor i toppositioner för att de är kvinnor!”

Vad skulle du vilja se för konkreta politiska åtgärder?

”Personligen tror jag att kvotering skulle hjälpa. Likaså lagstadgad föräldraledighet, 50/50. Men jag hittills inte hittat någon som håller med mig.”

”Jag tror också att jämställdheten i finansbranschen skulle få en rejäl skjuts om vi kortade börsens öppettider. I dag stänger börsen kl. 17.30, vilket för många är svårt att kombinera med ett närvarande föräldraskap.”

Hur kan chefer och ledare agera förebilder?

”Om du är man och chef: Var nitisk med att inte bara ta föräldraledighet, utan också visa att du gör det. Föregå med gott exempel. Lämna jobbet tidigare för att hämta på förskola. Görs det inte på toppen, blir det svårt för mellanchefer och juniora att ta efter.”

”Uppmuntra till flexibilitet. Tillhandahåll de anställda med barnpassning och nannytimmar om det behövs.”

”Vi behöver också komma ihåg att om en kvinna erbjuds mer mandat och visar tveksamheter kring det, så betyder det inte att hon inte är kvalificerad. Det kan lika gärna handla om att hon funderar på hur hon ska hinna med, om hon också har stort ansvar för barn och familj.”

Vad kan en ung kvinna i karriären göra för att slå sig fram?

”En kvinna som jag intervjuade menade att man behöver medvetandegöra för unga kvinnor i karriären att det visserligen är viktigt att göra ett bra jobb – men det räcker inte. Det är minst lika angeläget att ha bra relation till chefen som sätter ens lön. Bara för att du lägger in flest arbetstimmar, betyder det inte att du per automatik blir befordrad. Upprätthåll ett gott nätverk. Ha koll på internpolitiken. Skaffa dig mentorer.”

Har du kunnat se några ljusglimtar under arbetet med din bok?

”En majoritet av kvinnorna jag intervjuade var seniora. Det går framåt, men det går för långsamt. Positivt är att den nya generationens chefer vekar vara programmerade på ett lite annat sätt; hur de ser på könsrollerna och ansvarsfördelningen hemma.”

”Samtidigt finns det många branscher som inte går framåt. Många tech-bolag har boomat på senare år. De startas och drivs av unga män som söker kapital från män och sedan rekryterar män.”

Hur har du själv lyckats ta dig fram?

”Jag började i Stockholm som säljare i finansbranschen. Flyttade till London, tog jobb som aktiemäklare på investmentbanker, sedan kom jag till Goldman Sachs.”

”Nästan alla kvinnor jag har pratat med till boken har resonerat: ’Mitt kön har inte påverkat mitt jobb’. Så trodde jag också, men det är klart att jag har anpassat mig till att passa in i mansdominerade miljöer. Jag har uttryckt mig på ett annat sätt; blivit bättre på att gå direkt rakt på sak på ett sätt som män ofta gör. Klätt mig formellt snarare än feminint. Sådana små saker. Det är klart att det har påverkat mig också, att ’växa upp’ i en mansdominerad bransch.”