Ja till könskvotering i styrelser

I juli 2026 kommer minst 40 procent av bolagsstyrelserna bestå av kvinnor. Det har EU-parlamentet nu beslutat. Men Sverige kommer med största sannolikhet att undantas från den nya lagen, då vi förväntas uppnå det ändå.

Mångfald
Publicerad

Det omstridda beslutet om könskvotering i styrelser är nu taget. EU-parlamentet har röstat ja till den slutliga versionen av det förslag som EU:s jämställdhetskommissionär Vivane Reding kämpat för i tio års tid.

De 27 EU-länderna tog ställning till förslaget redan i våras, vilket Chef redan berättat om.

Vår dåvarande regering ställde sig då positiv till förslaget men majoriteten i riksdagen motsatte sig att frågan skulle regleras på EU-nivå, vilket ledde till att Sverige, tillsammans med Polen sa nej. Estland, Slovakien och Ungern avstod från att rösta.

Lagtexten kommer inte explicit att skriva ut att det är kvinnor som ska få fler styrelseposter, då lagen inte kan handla om positiv särbehandling. Utan det är ”det underrepresenterade könet” som ska garanteras minst 40 procent av platserna. 

Idag består de europeiska bolagsstyrelserna av 31,5 procent kvinnor i genomsnitt, med stor variation mellan medlemsländerna, enligt EIGE:s undersökning av de största börsnoterade företagen i EU, juni 2022.

Sverige undantagna reglerna

I Sverige har vi i genomsnitt 36 procent kvinnor i styrelserna. Och just av den anledningen kommer vi med största sannolikhet att vara undantagna den nya EU-lagen.

Det finns nämligen ett förbehåll: de medlemsländer som redan har ett fungerande system på plats (som till exempel Tyskland med sin lag om könskvotering) kan behålla det förutsatt att det är lika effektivt som det föreslagna systemet. Målet är att 40 procent av icke verkställande styrelseledamöter ska utgöras av det underrepresenterade könet senast i juli 2026. Alternativt 33 procent av alla styrelseledamöterna.

Amanda Lundeteg. Foto: Hilda Forsell

Även om Sverige är undantagna lagen kommer vi att omfattas av rapporteringsskyldigheten att en gång om året ange fördelningen mellan kvinnor och män i sina styrelser, samt vilka åtgärder som vidtas för att uppnå målet. Medlemsländerna kommer årligen att offentliggöra en förteckning över de företag som har uppnått direktivets mål.

”Det tog tio år att få fram det här något tandlösa förslaget”, säger Amanda Lundeteg, vd på Stiftelsen Allbright, och skrattar.

”Men det är ändå bäst om vi kommer dit utan kvotering och det ser vi ut att göra.”

Ljusglimt i svenskt jämställdhetsarbete

För just representationen på styrelsenivå är enda ljusglimten i det svenska jämställdhetsarbetet, enligt henne.

”Vi är fyra procentenheter från 40/60 spannet. Allt talar för att Sverige kommer att nå målet utan kvotering. Vi har däremot betydande problem på ledningsgruppsnivå, där det råder totalt stopp på utvecklingen av kvinnor. Det till och med backar på viktiga områden som affärsområdes- och försäljningschef”, säger hon med hänvisning till Allbright-rapporten som släpptes i förra veckan.

Amanda Lundeteg tror ändå att svenska bolagsägare och valberedningar kommer att känna press från den nya EU-lagen och hoppas på en fortsatt diskussion.

”Förhoppningsvis får det en indirekt påverkan genom att de svenska bolagen väcks till liv av de tydliga signalerna från EU. Det är klart illavarslande att Sverige generellt har tappat i jämställdhet mot flera andra länder. Men jag hoppas att vi efter det här kan få en större diskussion som inte begränsas till för eller mot kvotering, utan istället kan handla om hur vi ska göra för att komma framåt.”

Läs webbartiklar kostnadsfritt

0:-

  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!

Skapa ditt gratiskonto

Se alla våra erbjudanden