Ny EU-lag tvingar bolagen kvotera

Nu är EU-länderna överens om krav på könskvotering i storbolagens styrelser. En lag på minst 40 procent av det underrepresenterade könet kan därmed kan bli verklighet i Sverige inom ett par år. Fel väg att gå, tycker Svenskt Näringsliv.

Mångfald
Publicerad

Det är EU:s arbetsmarknadsministrar som röstat för lagförslaget om könskvoterade styrelser i de större börsföretagen. Förutom Polen var det bara Sverige som sade nej – trots att den svenska regeringen är för förslaget. Förklaringen är att den svenska EU-linjen styrs av den borgerliga nej-majoriteten i riksdagen.

I och med beslutet kan det inom några år bli svensk lag på att börsbolagen måste fylla sina styrelser till minst 40 av det underrepresenterade könet, det vill säga kvinnor. Fackförbundet Ledarna, som förespråkat lagstiftad kvotering i många år, jublar. Ordföranden Andreas Miller ser slutet för ”gamla, ingrodda patriarkala normer med outtalad kvotering för män.”

Svenskt Näringsliv riktar å andra sidan kritik mot förslaget:

”Den här åtgärden är ett oskäligt ingrepp i äganderätten och därför principiellt skadlig”, säger organisationens avdelningschef för arbetsmarknad, Carina Lindfeldt, till Fokus.

I Sverige har andelen kvinnor i börsbolagens styrelser ökat från 18 procent 2003, till över 38 procent i dag, sjätte högst i Europa och därmed redan i närheten av den andel som kvoteringen ska garantera.

Maija Inkala, talesperson för stiftelsen Allbright som arbetar för jämställdhet inom arbetslivet, anser att förändringen måste komma inifrån. Hon pekar på att jämställda styrelser inte garanterar jämställda ledningsgrupper.

”Det finns en risk att vi behandlar symptomet och inte själva problemet”, säger hon till Fokus.

Fortsätt läsa kostnadsfritt!

Vi behöver bara en minut…

Så roligt att du vill fortsätta läsa! Det får du strax göra, utan att betala något.

Skapa ditt gratiskonto
  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!

Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.