”Tillit inte fråga om någon fri lek”
I Lunds kommun är tillitsbaserat ledarskap ett uttalat prioriterat mål, och att man ska bli en av Sveriges ledande kommuner på det. Fördelarna är många, anser Torbjörn Hanö, rektor på Polhemskolan i Lund.
”I en kontrollkultur kommer folk att försöka dölja sina misstag. Men om det händer något som inte är bra i en tillitsstyrd verksamhet då kommer folk att berätta det – och man löser problemen tillsammans.”
Det säger Torbjörn Hanö, rektor på Sveriges största gymnasieskola, Polhemskolan i Lund.
Men detta är bara en av flera anledningar till att han vigt sitt ledarskap åt tillitsbaserad styrning och ledning.
Resultatet är, enligt honom, lika givet: arbetsglädje, låg sjukfrånvaro och näst intill obefintlig personalomsättning. Men framför allt; att 97,8 procent av eleverna på Polhemskolan tar examen.
Torbjörn Hanö började redan tidigt 2000-tal, då han jobbade för Malmö Stad, fundera på hur man skulle kunna leda mer utifrån tillit och mindre utifrån kontroll.
”Regler och tillit måste balanseras. Men de som vet bäst vad man ska göra är de professionella.”
När han började som rektor på Polhemskolan för 13 år sedan fick han en vapendragare i utbildningsdirektören Stefan Norrestam och när Tillitsdelegationen satte ord på vad som är ett tillitsbaserat ledarskap gick de från ord till handling.
”Det är ett gott ledarskap, kort och gott, och vi har sakta men säkert blivit bättre på det och kunnat kommunicera det tydligare. Så rörelsen kom underifrån men nu har man även från politikerhåll förstått att det är ett bra sätt att leda.”
I Lunds kommuns årsredovisning står det att tillitsbaserat ledarskap är ett av fyra prioriterade mål och att Lund ska bli en av Sveriges ledande kommuner inom tillitsbaserad styrning.
Det tillitsbaserade ledarskap som Torbjörn Hanö har utvecklat tillsammans med sin ledningsgrupp och personal utgår från tre viktiga principer.
3 principer för tillitsbaserat ledarskap
1. Alltid eleven (eller motsvarande kunden/patienten) i centrum. Eleverna ska lyckas i skolan och bli bra samhällsmedborgare. ”Det kan man tycka är självklart men i kommunens styrning är ibland annat viktigare, som it- systemen och enkäter från hr. Staten är också bra på att tvinga på oss massa saker som inte gynnar eleverna, anser jag”, säger Torbjörn Hanö.
2. Lärande är oerhört viktigt. Om man ska bli en lärande organisation måste man organisera för lärande. ”Vi pratar ständigt lärande”, säger han. I sitt systematiska kvalitetsarbete frågar de därför medarbetarna vad de har lärt sig under den gångna perioden som de vill ta med in i framtiden.
3. Man måste få lov att testa nya saker, utan att bli uthängd och straffad för det. Innovation bygger på att testa och pröva sig fram. Torbjörn Hanö vill gå så långt som att uppmuntra folk att göra fel, för att de ska våga. ”Vi försöker lära alla att om det blir fel, då löser vi det.”
Från början gick ledningen ut med tydlig info till alla medarbetare på ett stormöte om hur de ville styra och vilka principer de skulle jobba efter. De uppmanade också alla att tala om så fort ledningen själv avvek från den inslagna vägen.
Och så skickade de en enkät till alla arbetslagsledare för att undersöka om ledningen själva följde sina egna direktiv och om det fanns något som de kunde göra bättre.
”I dag kommer folk spontant och pratar om hur vi leder”, säger Torbjörn Hanö.
”Men det är inte fråga om någon fri lek.”
”Det finns regler inom alla verksamheter och dem ska vi följa. Regler och tillit måste balanseras. Men de som vet bäst vad man ska göra är de professionella. Kemilärarna är bäst på att veta hur deras lektioner ska läggas upp, precis som kökspersonalen vet bäst hur man kokar hundra kilo pasta.”
”I en kontrollkultur kommer folk att försöka dölja sina misstag.”
De har dock inte slutat mäta.
”Vi kontrollerar och mäter resultatet av vad vi gör, men vi går inte in på detaljer. Vi använder oss av Skolinspektionens enkät. De år de inte gör den, genomför vi enkäten själva, och jämför från år till år”, berättar rektorn, och tillägger:
”Vi kollar såklart närvaro – och den viktigaste mätpunkten, hur många elever som klarar sig genom gymnasiet. När jag började för 13 år sedan var det 92 procent, nu är vi uppe i 97,8 procent.”
Vad innebär det att leda med tillit?
Tillit är enligt Svensk Ordbok: ”Övertygelse om (någons) kärlek och omtanke, även övertygelse om någons trovärdighet.” Tillitsbaserad styrning handlar om att skapa förutsättningar för att tillvarata kunskap och engagemang i mötet mellan medarbetare och brukare i offentlig förvaltning (enligt Tillitsdelegationen). Mindre fokus på kontroll, mer handlingsutrymme för medarbetaren att fokusera på verksamhetens syfte och brukarens behov. Samt att alla i organisationen ansvarar för att göra sig själva tillitsvärdiga och bidra till samverkan.
Fortsätt läsa kostnadsfritt!
Vi behöver bara en minut…
Så roligt att du vill fortsätta läsa våra artiklar! Det får du strax göra, utan att betala något.
- Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis och utan tidsbegränsning!
Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.
