Stor studie: Hopp viktigaste ledaregenskapen

Förmågan att ingjuta hopp i medarbetarna.

Det är den i särklass viktigaste ledaregenskapen, enligt en ny Gallupundersökning, gjord i 52 länder.

På frågan vad framgångsrika ledare bidrar med i sina medarbetares liv, som får dem att lita till deras beslut och vilja gå i den riktning de stakar ut, uppger 56 procent av de tillfrågade just hopp.

Det övertrumfar såväl tillit (33 procent), medkänsla (7 procent), som stabilitet (4 procent).

När börsen är orolig, lågkonjunkturen inte vill släppa sitt grepp och många av de stora världsledarna ägnar sig åt omstörtande verksamhet, blir passivitet och hopplöshet lätt människors spontana reaktion.

”Som chef och ledare måste man göra allt man kan för att göra och ge hopp”, säger lyckoprofessorn Micael Dahlen vid Handelshögskolan i Stockholm. 

”Det är alltid viktigt, men än viktigare nu när världen är mörk och svår. Jobbet är en stor del av människors liv och då också en viktig hamn för gemenskap. När det sker polariseringar ute i samhället och folk känner sig utsatta och ensamma, kan de hitta hopp i gemenskapen på arbetet.”

Micael Dahlen och många andra forskare med honom använder sig av ordet kinestetisk energi, rörelseenergi, när de pratar om hopp.

Han betonar att hopp inte är något vi har eller är, utan något som vi gör, något vi är på väg mot.

”En upplevd framåtrörelse är oerhört viktig för vårt välmående. Vi ser det i alla våra studier, på såväl samhälls- och organisations- som individnivå.”

När det kommer till organisationer finns det studier från Oxford som visar att såväl produktivitet, som börsvärde har samband med medarbetarnas mående.

”Vi har sett det i flera företag genom åren, nu senast på Northvolt. Hur medarbetarna började må dåligt väldigt snabbt när det kom en osäkerhet kring hur det egentligen gick, från att de tidigare varit en stor fyr som lyste upp vägen framåt”, säger Micael Dahlen.

Gallups undersökning visade också på ett tydligt samband mellan människor välmående och närvaron av positiva ledarskapsegenskaper.

De 38 procent som kände att deras behov av hopp tillgodosågs av en ledare, uppgav att de mådde mycket bra (blomstrade).

Camilla Lif, präst i Katarina Kyrka i Stockholm och välkänd röst i P3:s Spanarna, höll precis en predikan om hopp, där hon berättade att hon förbjudit sig själv att säga ”Det är mörka tider nu”.

Det med hänvisning till att vi genomlevt det många gånger tidigare i världshistorien och att det kommer det hända igen.

Hon vill istället mana till hopp, som grundas i just vetskapen om att vi klarar svåra saker, klarar av att leva utan att veta allt om framtiden och att det finns en kraft i världen som vill oss gott.

”Chefen och ledaren behöver vara hoppfull – det vill säga ha förmågan att se längre tidsbågar och större perspektiv med tillförsikt. Vara vis och lugn, varm och tydlig.”

Det är en disciplin som vi behöver öva oss på menar hon och instämmer i Micael Dahlens syn på hopp som något man gör, en handling.

Camilla Lif citerar bland annat den amerikanska författaren Rebecca Solnit som beskriver hoppet så här:   

”Hoppet är inte en lott som du kan sitta i soffan och knipa handen runt och känna dig lyckligt lottad. Hoppet är en yxa man hugger ner dörrar med i en nödsituation.”

För att gjuta hopp i sina medarbetare, råder Camilla Lif, chefer att påminna om tidigare utmaningar som arbetslaget eller mänskligheten har klarat av, fira små och stora saker, skapa ett klimat där ingen ska vara rädd att göra fel, arbeta med beredskap.

”Och få medarbetare att förstå att alla har en uppgift: att göra det man gör i tjänst för sina medmänniskor. Oavsett om man arbetar med försäkringar, fotvård, musik, juridik, ekonomi eller gudstjänster så kan man oftast göra gott för medmänniskorna i och genom sina arbetsuppgifter. Och det är viktigt.”

Micael Dahlen tar upp vikten av att stärka känslan av gemenskap genom att ordna mötesplatser och mötespunkter där medarbetarna arbetar med varandra och ”gör det där hoppet”.”

”Ledarna har en viktig roll i att ordna olika manifestationer som förkroppsligar och kommunicerar men som också leder produktionen av hoppet. Inte bara säga ’yes, we can’, utan även samla människor så att de tillsammans kan göra hopp.”

Lyckoprofessorn är precis hemkommen från World Happiness Summit i USA där ”The World Happiness Ranking 2024” offentliggjordes.

Sverige ligger kvar i toppen (på fjärde plats) tillsammans med våra nordiska grannländer Finland (första plats även i år), Danmark (andra plats) och Island (tredje plats).

Ett av flera teman för konferensen var just hopp.

”Med hopp kommer agens. Och med agens kommer hopp. Kan man göra och påverka då känner man också större hopp till att man kan förändra situationen. Och känner man hopp blir man mer benägen att göra något, man blir aktiv istället för passiv”, säger Micael Dahlen.

Som chef är det därför viktigt att medvetandegöra var och ens självledarskap och ge möjligheter till handling. Att visa och leda människor till att ta egna initiativ.

”Även om det här med självledarskap lätt låter floskelartat handlar det om att låta hoppet omfamna självledarskapet så att var och en får energi och ork att agera.”