Undersökning: Semestern – en stressfälla för chefen

Sex av tio chefer jobbar på semestern. Det visar Chefs undersökning av 1 872 chefers semestervanor. Hälften av cheferna nöjer sig med några sporadiska avstämningar, 29 procent jobbar lite varje vecka medan hela 18 procent faktiskt jobbar lite varje dag. 

”Det är inte förvånande”, säger Aleksander Perski, docent vid Stressforskningsinstitutet.

”Det optimala vore att stänga av helt och syssla med annat på sin semester, men en del människor behöver en känsla av kontroll och tappar man det mår man inte heller bra”, säger han.

Det var lättare förr när vi höll oss mer inom landets gränser och Sverige mer eller mindre stängde ner i juli månad. I dag upplever många chefer krav på närvaro. Jobbar man internationellt kan det vara ännu svårare att hålla sig borta.

Petra Brask, som är effektivitetskonsult och föreläser mycket på företag, hör ofta sina kursdeltagare prata om semesterskulden – att man är beredd att jobba lite på semestern för att slippa en saftig efterräkning när man väl kommer tillbaka.

”Mejlkorgen svämmar lätt över åt alla håll och kanter under en tids frånvaro. Bara tanken på det kan stressa mer än om man går in och checkar av under tiden”, säger hon.

Aleksander Perski poängterar att om man jobbar på semestern är det viktigt att vara systematisk och sätta upp begränsningar.

Men man bör också ifrågasätta sina motiv. Varför väljer man att jobba under sin ledighet? Självklart känner sig många tvungna till det, men det finns även andra bakomliggande faktorer, menar våra två experter.

”Många överdriver sitt engagemang i kontakten med jobbet”, säger Aleksander Perski.

Petra Brask instämmer:

”Att inte jobbet klarar sig utan oss är en inställning som vi behöver få distans till. När började vi ta oss själva på så stort allvar? Man bör ifrågasätta om det är så mycket som vilar på ens axlar att man inte kan ta semester i lugn och ro. När det är neddragningar och någon är sjuk tvingas organisationer klara sig”, säger Petra Brask och jämför det lite kaxigt med att det är som att plocka upp en båt ur vattnet – det blir inget hål.

”Visst, det är inte samma sak när 95 procent går på semester, men då får man se till att göra en organisation för det. Man måste våga skapa en förståelse för att människor behöver vara lediga.”

Men Petra Brask menar även att jobbet är ett intresse och en passion, och att mejlen kollas av ren och skär nyfikenhet.

”Många känner också press på sig under semestern, man ska ha så roligt, vädret ska bli så bra – och som man har längtat! Mitt i alla dessa nya krav kan det faktiskt vara skönt att gå in och koppla upp sig mot jobbet. Där finns en tydligt definierad roll att luta sig mot.”

Två tredjedelar av deltagarna i Chefs undersökning känner sig stressade inför semestern, och en tredjedel säger att de har svårt att gå ner i varv när semestern väl är påbörjad. Att jobba lite kan också vara ett sätt att trappa ner successivt.

Eller som en av deltagarna i undersökningen säger:

”Jag svarar på mejl och checkar med kontoret för att se om jag behövs, som ett sätt att gå ner i varv.”

Medan andra gör exakt tvärtom, söker sig till radioskugga på landet eller reser långt bort.

”Vi åker gärna till en tidszon långt bort, till exempel USA eller Kanada. Det hjälper mig att koppla av”, svarar en annan chef.

Stressforskaren Aleksander Perskis grundregel för att varva ner är att personer som lever passiva liv behöver aktiv semester, medan den som kör på ordentligt till vardags mår bar av att gå emot tendensen att vara aktiv även på semestern och i stället satsa på att göra så lite som möjligt.

Att en tredjedel av cheferna i undersökningen har svårt att gå ner i varv har även att göra med den stora arbetsbördan inför sin frånvaro. Även om några deltagare berättar om hur de trappar ner i veckorna innan känner nog många igen sig i det accelererande klimax man jobbar sig mot de sista dagarna innan det blåses i semestervisslan.

”Svårast att varva ner är det för personer som är på väg mot något slags utbrändhet. Tillhör man gruppen redan slutkörda tar det mycket lång tid. Men sedan tar det bara tre veckor efter att man är tillbaka från semestern innan man är lika slutkörd som före semestern”, säger Aleksander Perski.

Det finns relativt lite forskning om semesterns effekter. Det man har sett är att det är viktigt med regelbunden återhämtning och vila över hela året. Men för många är det ännu svårare att ta ut semester någon annan gång under året. 95 procent av cheferna i undersökningen tar ut merparten av sin semester på sommaren.

Aleksander Perski menar att semestermönstret förändrar sig generellt, från den långa svenska semestern till att vi blir mer som övriga Europa och USA där semestern är kortare och mer upphackad.

Men ändå är det bara två av tio deltagare i Chefs undersökning som inte tar ut en lång sammanhållande semester. 71 procent är långlediga i tre veckor eller mer.

”Jag är glad över att fyraveckorssemestern finns kvar. Vi har en kort ljus period och det är viktigt att få i sig sol och hinna stänga av”, säger Aleksander Perski.

”Det är stor skillnad på människor när de kommer tillbaka efter en lite längre semester. Det är nästan som att komma till en ny arbetsplats. Inte bara en gång har jag hört folk berätta hur de fick en idé när de satt på landet. Så ta inte ifrån din organisation den skatt som det är att vara ledig. Det är då som hjärnan blir mer kreativ”, säger Petra Brask.

Vad gör cheferna på semestern då?

28 procent reser utomlands, 21 procent är i eget eller hyrt sommarhus, 18 procent renoverar och fixar, 13 procent hälsar på släkt och vänner, 10 procent har en aktiv friluftssemester och 7 procent tillbringar tid i båt, husvagn eller camping. Endast 2 procent gör inget av ovanstående.

”Varför kan man inte svara ’gör ingenting’?”, säger Petra Brask lite strängt.

”Det finns ju till och med ett populärt ord för det, ’staycation’. Undersökningen antyder att semestern måste vara aktiv.”

”Det verkar ändå vara en stor grupp som sköter sig ganska väl”, säger Aleksander Perski.