Så påverkas du av sjuknärvaron

Det spelar mindre roll vad vi egentligen kallar det: ”sjobba”  – nyord myntat i samband med Chefs undersökning i ämnet för ett par år sedan – flexsjuka eller det inom forskningen använda begreppet sjuknärvaro: Allt detta arbete som utförs i gränslandet mellan att vara för sjuk för att (egentligen) jobba och för frisk för att inte klaga (alltför mycket). Helt enkelt, det krav många känner på att göra sitt jobb oavsett förkylningsgrad.

Först och främst: Varför går vi till jobbet trots att vi är sjuka? Arbetsmiljöverkets senaste statistikrapport från 2018 visade på några olika orsaker. Den vanligaste, att man är av uppfattningen att ”ingen annan kan göra mitt jobb”, var också den anledningen som flest män valde som förklaring till sin sjuknärvaro.

För kvinnor var i stället anledningen ”jag vill inte belasta mina kollegor” vanligare. Längre ner på listan återfanns skäl som att man gillar sitt jobb, att man inte har råd att vara sjuk, inte vill bli sedd som lat eller att man ser en stolthet i att inte vara sjukskriven.

I Chefs egen undersökning från 2016 dominerade argumentet ”Jag har en nyckelposition och det finns ingen annan som kan göra mitt jobb.” Dessutom svarade knappt hälften, 49 procent, att de alltid eller ofta går till jobbet när de är sjuka. Och på frågan om man jobbar hemifrån trots sjukdom svarade ännu fler – 64 procent – alltid eller ofta.

Dock verkar det inte som att sjuknärvaron har ökat över tid. Det enligt Klas Gustafsson, forskare på Karolinska och en av författarna till en färsk studie om sambandet (japp, det finns ett samband) mellan förtidspension och sjuknärvaro hos sjuksköterskor och annan vård- och omsorgspersonal.

”Det är intressant, det är ganska stabilt. Men i en del andra studier kan man se att det har blivit lite högre i vissa grupper. Då handlar det om personer i 40-årsåldern, framför allt bland kvinnor,” säger han.

Så vad gör sjuknärvaro med oss långsiktigt, förutom att höja smittorisken på arbetsplatsen? Klas Gustafsson har, tillsammans med kollegan Staffan Marklund, forskat även på detta. I studien Consequences of sickness presence and sickness absence on health and work ability från 2011 framgår att ju mer sjuknärvaro en person hade under ett år, desto högre var sannolikheten för att andra hälsoproblem, smärtor i t ex rygg eller axlar, lägre mentalt välbefinnande, lägre arbetsförmåga och sjukfrånvaro noterades under året efter. Detta gällde personer som själva rapporterat att de varit sjuka på jobbet minst två gånger under ett år, oberoende av kön, ålder eller utbildningsgrad.

I studien refereras också till andra forskningsresultat, som en dansk studie där man noterade att sjuknärvaro är förbundet med långtida sjukfrånvaro i framtiden. I en studie som gjorts i Nederländerna visade forskare också att höga krav på jobbet leder till mer sjuknärvaro – och att detta kan kategoriseras som riskbeteende som kan orsaka bland annat utbrändhet.

Så vad är viktigast för chefen att tänka på när det gäller sjuknärvaro? Jo, dels kan låg sjukfrånvaro vara ett tecken på att sjuknärvaron är hög. Risken finns att produktiviteten minskar – småsjuka medarbetare orkar helt enkelt inte lika mycket som annars. Men vad man kan göra åt sjuknärvaron är inte heller helt lätt att komma tillrätta med. Det bottnar, som mycket annat normbeteende, i det outtalade:

”Det har helt enkelt med olika arbetsplatskulturer att göra,” säger Klas Gustafsson.

Råden blir därför de som brukar dyka upp när de handlar om saker som sitter i väggarna:

För som en av deltagarna i Chefs undersökning från 2016 skrev: ”Är man sjuk själv så är man just det – sjuk. Det är svårt – jag vet av egen erfarenhet – men det är ju som bekant ’de gör inte som du säger, de gör som du gör’ som gäller för ledarskap. Det är ju faktiskt det yttersta ansvaret, att vara ett föredöme.”