PG Gyllenhammar: ”Jag är stolt över mina misstag”
Presentationen ”Sveriges ledande och mest internationellt kända företagsledare” är förmodligen ingen underdrift. Under nio år blev han utsedd till Sveriges mest beundrade person.
Ändå tycker Pehr G Gyllenhammar, som under 22 år var Volvos koncernchef, att han i dag själv mest är hågkommen för sina misstag, som till exempel den misslyckade sammanslagningen mellan Volvo och Renault.
Han sade det i tv-programmet Min sanning i vintras. Och han står fast vid det nu, då han intervjuas av Cissi Elwin Frenkel under Chefgalan 2014 på scenen i Vinterträdgården på Grand Hôtel.
”Misstagslistan blev längre och längre. Och det var misstag. Men jag talade också om mina misstag. Jag var lite stolt över min misstagslista, för det var inget annan som hade en sådan. Det gav ett mänskligt drag åt någon som ibland kunde vara lite snabb”, säger han.
Han tycker att cheferna inte är tillräckligt bra på det i dag. Att de skyller ifrån sig.
”Jag ser mer och mer av det. Det tycker inte att det var deras fel, det var medarbetarnas fel. Inom bank och finansvärlden är det legio att medarbetarna får bota för chefernas misstag. Det är en skandal.”
PG Gyllenhammar, som blev vald till Sveriges mest beundrade person under nio år, tycker inte att näringslivets ledare i dag är tillräckligt synliga. Han saknar i varje fall ett synligt engagemang hos dem.
”Affärsnyheterna tar mycket mer plats i media idag. Där porträtteras företagsledare. De har blivit kändisar. Men de pratar bara om sina siffror. Men talar inte om samhällsfrågor”, säger han.
Borde de det?
”Det är en läggningssak. Men det är intressant att veta vad företagsledarna tycker om sina anställda om omgivningen och samhället. Är man nu ledare så har man ett ansvar gentemot sina anställda. Har man inte värderingar är det svårt att bli synlig som ledare.”
Under samtalet återkommer PG Gyllenhammar flera gånger till den koncernnämnd som han tillsatte ganska snabbt efter att han blivit koncernchef. Den bestod främst av medarbetare och gjorde att Gyllenhammar, som inte hade någon bakgrund i industrin, fick kontakt med dem som tillverkade bilarna.
När han besökte dem chockerades han över deras arbetsvillkor. Inte för att det var smutsigt eller dåliga arbetsvillkor, utan för att ”man bad människor göra en robots jobb”.
”Det var inte huvudet de använde, utan kroppen och händerna. Många var intresserade av produkten – att göra en bil är intressant! – men det gjordes så fragmenterat att de blev en börda. Det ville jag ändra på. Så vi skapade arbetslag som fick jobba med fler moment i processen än bara ett.”
Handlade det om att skapa en mening?
”Nej, det måste handla om processerna. Att vara vinstdrivande ska vara A och O, men det kunde göras på ett annat sätt. Men tanken var att ett helt lag skulle kunna bygga en bil. De lärde sig hela bilen, det tyckte det att var intressant”, säger PG Gyllenhammar.
Han lovordar arbetarna inom Volvo, de stod alltid på hans sida.
”Tjänstemännen var lite ljumma, de är de alltid, men arbetarna gillade mig. Det är med dem som med taxichaufförerna i Stockholm, de är chosefria och när de talar får man en känsla av att det är sanningen. Så var det med arbetarna också.”
Hur får man respekt utan att skrämmas?
”Det är en balans. För mig var det inte medvetet. Människor ser snabbt om de får respekt för en. Respekten får man när man framstår som någon som vill och som bryr sig om och som inte är kejserlig.”
Just kejserlig var en beskrivning som ibland förekommer i samband med PG Gyllenhammar.
”Det fanns de som tyckte att jag var svåråtkomlig. Men arbetarna såg aldrig så. De hade respekt för mig.”
Han har svängt i frågan om kvotering.
”Jag har aldrig varit positiv till kvotering, men utvecklingen går för långsamt. Det finns så mycket duktiga välutbildade kvinnor. Att de inte kommer fram är bedrövligt.
Vad beror det på?
”Gamla fördomar. Det kanske inte blir bra, jag vågar inte riktigt. Men det finns så mycket kompetenta kvinnor.”
Som företagsledare, var det en fråga som var högt på agendan för dig?
”Det var inte bara fråga om kvinnor och män utan vilket sorts människor som blir befordrade, om man blir det utifrån kompetens eller tradition. Där var vi noga med att försöka upptäcka talanger där de fanns. Jag hade stor hjälp av koncernnämnden. De valde bra människor som så småningom blev chefer. Det var ett sätt att upptäcka vad de stod för. De var begåvade och djärva, mycket djärvare än tjänstemännen”, säger han.
Nu är PG Gyllenhammar åttio år gammal och lever sitt liv utanför offentligheten. Saknar han den?
”Nej, faktiskt inte. Det var intressant när det var en del av det jag sysslade med.”
PG Gyllenhammar hävdar att han fortfarande jobbar 100 procent, ”även lördag och söndag”
”Någon gång kan jag spela golf, men jag gör det inte så bra längre. Men jag kan aldrig sluta vara aktiv.”
Fortsätt läsa kostnadsfritt!
Vi behöver bara en minut…
Så roligt att du vill fortsätta läsa! Det får du strax göra, utan att betala något.
- Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!
Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.