Oro för fylleslag? Så tryggar du julbordet

ANNA SJÖSTRÖM, KBT-TERAPEUT och en av Sveriges främsta experter på riskbruk av alkohol, tar till stora ord för att få chefer att tänka en gång extra kring årets julbord.  

”Företag ska kunna ha fest, även med alkohol, men ingen ska riskera att fara illa. Allt handlar om att företag ska göra det lätt att göra rätt. Ett julbord är något man ska se fram emot, inte behöva återhämta sig ifrån.” 

Hon menar att vi behöver modernisera synen på alkohol i arbetslivet i stort.  

Det är lätt att tro att vi redan har gjort det, då flera företag, och framförallt myndigheter och statliga verk infört nolltolerans, det vill säga det bjuds inte på någon alkohol alls till julbordet. Stockholms stad, Skanska, SVT, Netgroup Energi, Anderstorp Hydraulik och Systembolaget är några exempel. 

Men mer än varannan svensk (53 procent) svarar att de har varit på ett julfirande där det druckits för mycket. Detta gäller dock julfirande generellt och inte bara i företagssammanhang. Och så många som var tionde person har avstått från att medverka på grund av mycket alkohol. Samtidigt svarar var femte person (21 procent) att alkohol är viktigt eller ganska viktigt i julfirandet, enligt en undersökning gjord av Novus på uppdrag av Systembolagets dotterbolag IQ 2023.  

”Min erfarenhet är att alkohol på julbordet är en regel snarare än ett undantag. Speciellt om vi pratar om det privata näringslivet. Där serveras det alkohol på de flesta julbord, även om fler och fler begränsar hur mycket man bjuder på”, säger Anna Sjöström, som i många år jobbat med alkoholrelaterade frågor och i januari kommer ut med boken ”Alkohol på jobbet – från tafs & tjafs till tydlighet”  

En mer modern syn på alkoholen är, enligt henne, att se det ur ett hälso- och säkerhetsperspektiv och skapa förutsättningar för medarbetarna att göra sunda val. 

”Det är en fråga som inte bara ska uppmärksammas när en enskild medarbetare har utvecklat problem och behöver rehabilitering. Idag kretsar de flesta insatserna på arbetsplatsen kring att tidigt upptäcka personer med problem och erbjuda hjälp. Mycket få arbetsgivare ser alkoholfrågan som en arbetsmiljöfråga som påverkar trivsel och trygghet på arbetsplatsen.” 

Hon möter ofta arbetsgivare som vet att något är fel kring alkoholkulturen, men som saknar verktyg att sätta ramar.  

”Policys och handlingsplaner (om de finns) är ofta skrivna för att hantera när någon bryter mot reglerna och har utvecklat problem. Och speciellt i mindre organisationer glömmer man lätt bort att informera om reglerna.” 

Arbetsgivaren borde satsa mer på förebyggande åtgärder på samma sätt som man jobbar med stress, kost och motion. Det är betydligt mer kostnadseffektivt än att behöva rehabilitera medarbetare där ett enskilt ärende kan kosta hundratusentals kronor, menar Anna Sjöström. 

Större hänsyn behöver tas till de som inte kan eller vill dricka alkohol. Forskning visar att alkoholstarka kulturer stänger ute viktiga grupper. Nyktra, gravida, unga medarbetare och personer som lever med beroendeproblematik undviker inte sällan julfesterna. Resultatet blir en kultur där vissa tar plats medan andra känner sig obekväma eller direkt otrygga.  

”För mig är inkluderingsperspektivet ett av de starkaste skälen till att förändring behövs. Ett tryggt julbord är ett kvitto på vilken arbetsplats man vill vara och vilken kultur man bygger för framtiden”, säger Anna Sjöström.