”Min medarbetare bara gråter”

Svar:
”Ja det är en svår balansgång. Ibland kan det vara bra att påminna sig om att det inte alltid är en motsättning mellan medkänsla och att ställa krav.

Att underprestera på jobbet urholkar ju Annelis självkänsla ytterligare och det mildrar inte den oro hon känner för sin försämrade privatekonomi.

Jag undrar hur Anneli presterade innan svårigheterna började?

Medarbetare som presterar bra har större marginaler när de får det jobbigt privat.

För den som däremot ligger på gränsen kan dipparna blir både djupare och längre. Om det är fallet med Anneli, finns det en risk att hennes privata bekymmer blir en ursäkt för både henne och dig att undvika den diskussionen.

Även om det är känsligt får Annelis gråt inte bli en anledning att avstå från att prata med henne. Ibland handlar det om att sitta kvar och vänta tills gråten lagt sig för att sedan fortsätta samtalet. Att hantera Annelis privata kris är inte ditt ansvar, du måste ha fokus på arbetssituationen. Däremot är det bra om du kan erbjuda henne professionellt stöd. I bästa fall har ditt företag ett avtal med vårdgivare som tillhandahåller kristerapi.

De flesta kolleger står ut med en tillfälligt ökad arbetsbelastning om de förstår orsaken och litar på att den är tidsbegränsad.

Just nu verkar ingen se något slut på Annelis svårigheter och det ökar allas frustration. Därför måste du börja skissa på en handlingsplan för att göra något åt situationen, steg för steg. Tänk på att ge feedback till både Anneli och hennes ­kolleger och gör det oftare än du kanske tror behövs.”

Per Naroskin, psykolog och psykoterapeut