Lutande toalett ska korta anställdas besök

Ingenjören Mahabir Gill fick idén till den lutande toastolen efter att själv ha haft problem att hitta lediga bås och ibland till och med upptäckt sovande anställda på företagstoaletter.

Hans uppfinning Standard Toilet, som godkänts av branschorganisationen British Toilet Association, är utformad för att öka påfrestningarna på användarens benmuskler efter ungefär fem minuter – dock inte på ett sätt som äventyrar hälsan, uppger Gill för tidskriften Wired.

Stolen ska också främja en god hållning – men dess främsta syfte är att minska tiden anställda tillbringar på toa, ofta med mobiltelefonen som sällskap, och på så sätt öka produktiviteten för arbetsgivaren.

En undersökning från mjukvaruföretaget Protecting.co.uk visar på att anställda i London kan tillbringa så mycket som en knapp halvtimmes arbetstid per dag på toaletten. Wired skriver också att bensinstationer och lokala myndigheter i Storbritannien redan visat intresse för produkten.

Redan i dag finns olika typer av smarta toaletter i bruk runtom i världen – till exempel kan man mäta besöksdata på offentliga faciliteter. Ett av de mer extrema exemplen kommer från Kina, där ansiktsigenkänning används för att fördela toapapper på toaletter vid Himmelska fridens torg.

Chef har också tidigare skrivit om andra sätt att kartlägga medarbetarbeteende, till exempel genom sensorer som anställda bär med sig som läser av hur de rör sig, hur ofta de pratar med kollegor och så vidare.

När det gäller toalettbesök på arbetstid i Sverige har det visserligen funnits konflikter kring tillgång till toaletter och begränsningar som uppkommit under ensamarbete och andra förhållanden. För ett par år sedan hotades en butik i Mall of Scandinavia av vite då anställda tvingades jobba ensamma timtal i sträck – med närmaste toalett flera minuters promenad bort.

Men att begränsa tiden en anställd tillbringar på toaletten när den väl besöks – det har inte varit aktuellt här i landet:

”Är arbetsbelastningen så tuff att man behöver återhämta sig på detta sätt är ju det en riskfaktor för arbetsmiljön. Pauser för att uträtta behov är en naturlig del i att klara av sitt jobb. Jag känner inte igen att vi skulle fått någon anmälan om detta,” säger Sonya Aho, pressekreterare på Arbetsmiljöverket.