Låt småfurstarna ta över på jobbet

Utan att riktigt tänka på det fastnar vi alla i härskartekniker. Vi kanske tjuvhåller på information, vi talar om »vi« när det i själva verket borde vara »jag«, vi skapar osäkerhet genom tystnad.

Oftast är det bara vår egen osäkerhet som talar. Vi vill ju egentligen inte verka med hjälp av dessa härskartekniker. Men likväl finns de där. De flesta av oss har en liten härskare inom sig.
En topplista över de vanligaste härskarteknikerna skulle förmodligen ge oss många déjà vû-upplevelser.

»Vi blir alla besvärliga människor i vissa situationer«, skriver författarna Helén Thomsson och Ylva Elvin-Nowak i sin bok 11 nyanser av tystnad.
Att vi så ogärna vill se oss själva som an-vändare av härskartekniker beror förmodligen på att det är något med ordet »härskare« som väcker ett starkt obehag. Huvudet fylls av bilder på Machiavelli, blodtörstiga historiska ledare eller Darth Vader från filmerna om Star Wars. En härskare är en ond ledare, utan en hållbar plan för sitt ledarskap men med en besvarad kärlek till makt. Respekt vinns genom stryk eller skrämsel. Ungefär.

Kombinera de skräckbilder som ordet »härskare« frammanar i våra huvuden med vetskapen om att vi alla är härskare, så har du en och annan sömnlös natt framför dig. Och ett jättejobb. För hur ska du få bukt med alla härskare omkring dig? Hur slår du ner upprorsmakarna?

Hur ska du hantera de här Darth Vader-typerna, de som i varje andetag vill förgöra det eller dem som står i sin väg? För ingen vill väl ha en härskare i sin närhet? Schas, bort med dig, Darth Vader!
Men är det verkligen, för att parafrasera Mikael Wiehe, en arbetsplats fri från härskartekniker som vi vill ha, till varje tänkbart pris? Är vi riktigt säkra på det? Hur farliga är egentligen dessa småfurstar? Vilken skada tillfogar de din grupp?

Kan det inte rent av vara bra att ha ett antal småfurstar omkring dig? Kan inte den drivkraft som ligger bakom medarbetarnas härskartekniker vara till nytta för dig och din grupp? Om medarbetarnas vilja att komma framåt innebär att de omedvetet tar till härskartekniker, måste du då hålla tillbaka dem?
»Ingen blir besvärlig i ett vakuum«, skriver Helén Thomsson och Ylva Elvin-Nowak.
Ingen blir besvärlig av sig själv, alltså. Det är vår omgivning som bidrar till det.
Men ingen kan leda i ett vakuum heller.

Begreppet »härskarteknik« tog klivet in i arbetslivet på 1970-talet. Berit Ås, professor i socialpsykologi och Norges första kvinnliga partiledare, formulerade de fem härskarteknikerna Osynliggörande, Förlöjligande, Undan-
hållande av information, Dubbelbestraffning och Påförande av skuld och skam. Hon skrev ner dem när hon själv deltog i ett möte och upptäckte hur flera män kommunicerade till varandra att det hon sa inte var viktigt. När hon började efterapa dessa sätt – till exempel hämta kaffe eller börja pilla med en penna för att markera ointresse när någon pratar – fann hon att det hjälpte henne att få gehör för sina åsikter.

På senare tid har härskarteknikerna kommit att uppdateras och anpassas till nutid, inte minst tack vare Helén Thomssons och Ylva Elvin-Nowaks nämnda bok och retorikexperten Elaine Bergkvists bok Härskartekniker, som kom häromåret.

Härskarteknikerna har fått förnyad kraft som gruppens fiende nummer ett. Men är inte denna väpnade jakt på härskartekniker bara ett uttryck för vår stora konflikträdsla?
För härskarteknikerna kan ju lika gärna vara en förutsättning för att få din grupp
på fötter.

Precis som föräldern då och då låter bli att medla i en konflikt mellan två syskon, för att de själva ska få lära sig att hantera konflikter, kanske gruppen kan må bra av att få hantera sina egna härskare? Kanske måste gruppens individer först få vara lite besvärliga mot varandra för att de ska kunna utvecklas tillsammans.

Naturligtvis är det ditt jobb som chef att se till att ingen kommer till skada av härskarteknikerna. Du måste hela tiden vara på din vakt, vara medveten om att härskarteknikerna finns överallt – och hela tiden! – och identifiera dem då de uppenbarar sig.
Naturligtvis ska du kliva in och säga ifrån när någon går för långt, när användandet av härskartekniker övergår till maktmissbruk. Du kan gå in och styra samtal som är på väg att spåra ur genom att fråga »vad menar du egentligen?«.
Men innan du kallar in det stora härskarutplånande försvaret och brottar ner Darth Vader, kanske gruppen kan må bra av att få utmanas lite, att tvingas stå lite på tå, att tvingas bita ifrån?
Så kanske ska du luta dig tillbaka och låta småfurstarna ta över gruppen?
Eller rättare sagt; låta småfurstarna tro att de tar över gruppen? För fortfarande är det ju du som chef som sitter på den verkliga makten.
Utan att vara det minsta ond.