Lantmännens draknäste förverkligar idéer

Ett instrument som analyserar spannmål, en teknik för att framställa billigare foder och en metod för att tillverka förpackningar på ett grönare sätt. Det är några av de innovationer som kanske aldrig skulle ha sett dagens ljus om det inte hade varit för ett projekt på Lantmännen, kallat Växthuset.

Sedan tidigare har företaget en forskningsstiftelse där de delar ut 15 miljoner kronor per år till högskolor, universitet och företag med innovativa idéer. Men för cirka två år sedan insåg Lantmännen att de behövde utveckla sin satsning på innovation ytterligare.

”Många av de här idéerna förblir idéer och utvecklas inte till affärer. Vi förstod att det saknades något. Då funderade vi lite, jag och mina två medarbetare, Emma Nordell och Jakob Söderström, och startade någonting som heter Lantmännens växthus. Ursprunligen var det Emma som kläckte idén och Jakob som tog den vidare”, säger Mats Larsson, forsknings- och utvecklingschef på Lantmännen.

Projektet sker i samarbete med affärsinkubatorn STING, Stockholm Innovation, som har lång erfarenhet av att jobba med startuper.
Rent konkret består Växthuset av en sju veckor lång utbildning med både föresläsningar och workshops. Under utbildningens gång träffas deltagarna vid sju till­fällen mellan klockan 14.00 på eftermiddagen och 20.00 på kvällen. Förutsatt att den närmaste chefen säger ja kan deltagarna använda en del av sin arbetstid till detta.

Mats Larsson, forsknings- och utvecklingschef på Lantmännen.

Föreläsningarna behandlar allt från IP-rättigheter, det vill säga hur en innovatör kan skydda sin idé, till hur han eller hon presenterar den på ett säljande sätt.

”Många som har en bra idé, till exempel en forskare, går in för idén och tänker att ’det här är ju jättebra, varför är inte alla intresserade av det här?’. Det är så lätt att det blir fluffigt. Man måste lära sig att tänka utifrån och in”, säger Mats Larsson.

Under workshopdelen får deltagarna jobba med sin affärsidé tillsammans med en affärscoach. Målet är att ta fram en så kallad business model canvas, en översiktlig beskrivning av affärsidén utifrån olika aspekter.

Efter de sju veckorna får samtliga deltagare presentera sin idé för ett antal chefer på Lantmännen i något de kallar ”Draknästet”, inspirerat av tv-programmet med samma namn (för att läsa en intervju med en av tv-versionens ”drakar”, se sidan 39).

De personer som ingår i Draknästet gör en noggrann bedömning av de olika idéerna på en sexgradig skala, exempelvis hur relevant idén är för Lantmännen.

”Det handlar om hur pass utvecklad tekniken är, hur mogen affärsidén är, hur unik den är och hur den kommersiella potentialen ser ut. Men till syvende och sist är det magkänslan som är det viktigaste. Känns det bra så är det bra”, säger Mats Larsson.

När bedömningen är gjord får innovatörerna tummen upp eller tummen ner. För dem som får tummen upp kan nästa steg se lite olika ut.

”Det kan handla om att de får pengar, exempelvis genom att vi från forskning och utveckling finansierar en fortsättning eller att vi beviljar ytterligare pengar från vår forskningsstiftelse. Så det finns alla möjligheter att ta saker och ting vidare. Men även om många idéer lyckas är det inte alla som gör det.”

Deltagarna i Växthuset är personer vars idéer företaget har fått upp ögonen för. Ofta handlar det om anställda på Lantmännen, men det kan även vara personer utifrån.

Hittills har projektet lett fram till flera produkter som redan finns ute på marknaden. Förutom de tidigare nämnda exemplen arbetas det just nu med ett projekt som Mats Larsson ännu vill hålla hemligt.

Med tanke på att Växthuset bara har två år på nacken har det med andra ord gått fort.

”Men det är också det som är meningen. Ofta håller forskare på väldigt länge med sina nystartade bolag innan de förstår hur de egentligen ska göra och vad som är själva affärsidén. Vi försöker undvika det och köra på direkt.”