För mycket AI? Så tränar du ditt mentala operativsystem

Projektlistan för dagen är lång. Möten ska hållas, mejlsvar skrivas. AI har blivit en viktig kollega, du promptar och låter AI ta hand om flera av dina rutinuppgifter. Det frigör timmar och minuter du kan lägga på annat.

Den danske författaren och psykologen Rasmus Thy Grøn menar att AI erbjuder mycket som är positivt, men han höjer ett varningens finger för att låta AI bli standardsvaret på allt:

– Vi måste hålla vår hjärna alert. Den största risken är inte att AI tänker för mycket åt oss, utan att vi själva börjar tänka för lite. Låt AI bli en sparringpartner i stället för en ersättare.

Det är lätt att förstå lockelsen med AI. Ställ en fråga och få ett blixtsnabbt svar. Be om en analys och på några sekunder finns den på din skärm. Men – när svaren blir enkla är risken också stor att vi blir lata och inte använder vår fulla potential som tänkande människor, anser Rasmus Thy Grøn.

Han ger exempel på tre frågor som alla arbetsgrupper borde ställa sig: Vilket problem försöker vi egentligen lösa? Vilken lösning är relevant i vår konkreta situation? Och vilka konsekvenser är vi beredda att acceptera? Frågor som är viktiga att medarbetarna äger och inte överlåter åt AI.

Vilka blir då ledarens viktigaste uppgifter i det nya landskapet? Att inspirera till nya tankar istället för att leverera färdiga svar, menar Rasmus Thy Grøn. Och det är ingen engångsinsats. Organisationer måste gång på gång träna sin förmåga att tänka klart, kritiskt och kreativt. 

– Ju mer vi låter AI göra, desto viktigare blir det att veta vad vi själva behöver fortsätta tänka och ta ansvar för.

Att reflektera, se alternativa lösningar och våga testa idéer är inget som kommer gratis. Förändringsarbete handlar ofta om att förändra beteenden och processer. Men för att förstå varför vi agerar som vi gör behöver vi också titta på vårt mentala operativsystem – tankar och känslor som styr hur vi tolkar situationer och fattar beslut.

– Många organisationer belönar snabbhet: svara så fort du kan, fatta ett beslut och gå vidare. Jag önskar att fler skulle se genomtänkt reflektion som en mänsklig X-faktor som vi behöver slå vakt om, säger Rasmus Thy Grøn.

Han anser att träning av det självständiga tänkandet också gynna en organisations innovationskraft. Att låta olika typer av idéer växa fram och testas i en tillåtande miljö skapar ett förtroende medarbetare emellan. 

– Poängen är att om vi aldrig vågar testa – och ibland misslyckas – finns det sannolikt också gränser för hur mycket nytt vi kan lära oss. 

Det viktiga, enligt Rasmus Thy Grøn, är att inte att sätta AI före människan eller tvärtom. Det handlar om att bli bättre på att förstå när vi behöver det ena eller andra.

På EGN, Executives’ Global Network, känner man igen resonemanget.

Här möts chefer, ledare och specialister regelbundet i förtroliga nätverk för att diskutera utmaningar i arbetslivet.

Teddy Westlund, marknadschef på EGN Sverige, menar att många felaktigt tror att värdet i ett professionellt nätverk ligger i att någon annan kan lösa deras problem.

– Visst kan någon runt bordet ha varit med om samma sak. Men ofta är det viktigaste något annat: en fråga som får dig att tänka ett varv till eller ett perspektiv du själv inte hade sett.

Han ser en stor fördel med att EGN:s nätverksträffar tillför erfarenheter, sammanhang och perspektiv från verkliga situationer. Det fördjupar samtalen.

– För oss handlar det inte om att välja mellan AI eller människans egen förmåga. Det intressanta är hur vi använder båda för att tänka bättre och fatta klokare beslut.

Vi återvänder till Rasmus Thy Grøn och låter honom blicka framåt:

– I en värld där svaren blir allt enklare att hitta kan förmågan att ställa bättre frågor, utmana det självklara och tänka tillsammans med andra bli en av organisationens viktigaste tillgångar.