Jobbhälsorapporten: Fördomar mot äldre motbevisade

När Feelgood släppte sin jobbhälsorapport för 2024 i veckan visar den tydligt att de fördomar som florerar kring medarbetare och chefer över 50 år är helt felaktiga.

”Vi kan revidera bilden av 50plus”, säger Åsa Rex Nygård, marknads- och kommunikationsdirektör Feelgood på presskonferensen när rapporten släpptes.

När det kommer till arbetsförmåga och engagemang hos personer 50 år och äldre visar Jobbhälsorapporten att:

Korttidsfrånvaron är betydligt lägre hos äldre medarbetare (50–69 år) jämfört med yngre (25–39 år). Det är nästan dubbelt så vanligt med upprepad korttidsfrånvaro i den yngre åldersgruppen medan skillnaden är liten när det gäller längre frånvaro.

Engagemang och arbetsglädje är högre hos äldre medarbetare än yngre. Äldre är mer positiva till jobbet än de yngre, sett till flera olika aspekter. Det gäller trivseln på arbetet, att arbetet känns meningsfullt och att arbetet är engagerande. Samtidigt arbetar de äldre heltid i hög och likvärdig utsträckning som de yngre och de ser mer positivt på samarbetet med arbetskamraterna.

Äldre medarbetare har bättre balans mellan arbetsliv och privatliv. God balans mellan krav och resurser i arbetet är grundläggande för att må bra i arbetet, och ett skydd mot stress och sjukfrånvaro. Det skiljer drygt tio procentenheter till de äldres fördel när det gäller balans mellan krav och resurser i arbetet. De äldre anser i större utsträckning än de yngre att de har rimlig balans mellan privatliv och arbete och ork kvar för fritidsaktiviteter efter jobbet. De äldre är också i hög utsträckning mer tillfreds med livet.

Även fördomar som att äldre skulle vara mindre förändringsbenägna kommer på skam. I undersökningen är det ytterst få som uppger att förändringar inom företaget påverkat dem negativt.

”Att en del tänker att äldre medarbetare är ”fast i gamla vanor” och inte vill eller kan anpassa sig till nya arbetssätt eller teknik är också feltänkt”, säger Charlotte Valleskog, chefspsykolog Feelgood.

”Många har utvecklat en hög grad av anpassningsförmåga genom sina långa yrkesliv och kan använda sina erfarenheter för att navigera i förändringar på ett effektivt sätt”, fortsätter hon.

Det slående i HALU-rapporten är att när det finns tydliga åldersskillnader är det oftast till de äldres fördel.

”Äldre anger att de har både bättre balans och bättre återhämtning. Man har generellt mer egentid över 50 år. Det minskar risken för överbelastning och ohälsa, vilket förmodligen är en del i att de är mindre korttidssjukskrivna än yngre”, kommenterar Feelgoods chefsläkare Charlotte Wallin i rapporten.

Pluskommissionen, som drivs av ålderismaktivisten John Mellkvist, har tidigare konstaterat att äldre (55 till 74 år) är en betydande outnyttjad arbetskraftsresurs och att det kostar samhället cirka 70 miljarder kronor årligen i förlorad BNP.

Trots det visar flera studier att arbetstagare blir systematiskt bortvalda redan efter 40 års ålder.

Feelgood hoppas att det som framkommer i deras rapport kan bidra till att arbetsgivare inte bara uppvärderar äldres insatser i arbetslivet, utan också höjer ambitionerna för möjligheten att förlänga arbetslivet.

Hälso-, arbetsmiljö- och livsstilsundersökning (HALU 2024) som genomförs av företagshälsovårdsbolaget Feelgood omfattar 17 650 arbetare och tjänstemän i åldern 20 – 59 år, varav 92 procent arbetar heltid och 21 procent är chefer.

Rapporten i övrigt visar att när det kommer till upplevd hälsa överlag ligger den yngsta åldersgruppen bäst till.

Bland 20–39 åringarna är det 73 procent som upplever hälsan som bra.

Lika många är det bland cheferna, där 72 procent upplever en bra och mycket bra hälsa.

De flesta arbetstagare, tjänstemän och chefer trivs på sitt jobb.

Graden av hur man trivs på sitt jobb ökar med åldern, och de äldsta uppger att de ofta trivs på sitt arbete i högre grad än de yngsta. Även här toppar cheferna med att i högst grad trivas på arbete, före tjänstemän och arbetare.

Trivseln på jobbet hänger ihop med tillfredställelsen med tillvaron i stort. Bland de som ofta trivs på arbetet är 79 procent också ofta tillfreds med tillvaron.

Lika många upplever en påtagligt positiv arbetssituation när det kommer till delaktighet och möjlighet att påverka arbetet och att arbetet känns meningsfullt.

När det kommer till en påtaglig negativ arbetsbelastning i den meningen att den är alltför hög är det endast sex procent som uppger att de har det. En siffra som varit oförändrad sedan 2010. 

Chefer rapporterar en högre arbetsbelastning, före såväl arbetare som tjänstemän.

De så viktiga friskfaktorerna i arbetet har ökat några få procentenheter sedan 2010 när det kommer till stöd och uppskattning från chefen, samt arbetsklimat och kollegor medan balans och återhämtning är relativt oförändrad.

Balans och återhämtning är också den enda friskfaktorn där chefen ligger sämre till än medarbetarna.