Du kan dö av för hög arbetsbelastning
Uppemot 800 personer beräknas dö i förtid varje år på grund av ohälsosam arbetsbelastning. ”Trots att de strukturella problemen länge påvisats för arbetsgivarna inom välfärden ser vi inget trendbrott”, säger Arbetsmiljöverkets generaldirektör Lars Lööw om deras alarmerande rapport.
Vad
Produktivitet och ekonomiska mål prioritera på arbetsplatserna – på bekostnad av arbetsmiljön. Enligt Arbetsmiljöverkets senaste fokusrapport har drygt 630 000 sysselsatta en allt för hög arbetsbelastning. Det kan leda till för tidig död.Nytta
Myndighetens generaldirektör Lars Lööw pekar på att rapporten visar på ett tydligt samband mellan en ständigt för hög arbetsbelastning och hälsoproblem – och att dessa signaler måste tas på allvar.
En av tio medarbetare uppger att de alltid har en för hög arbetsbelastning, visar Arbetsmiljöverkets senaste fokusrapport.
Det motsvarar ungefär 630 700 sysselsatta.
Ingen återhämtning på jobbet
Över hälften av dessa uppger att de sällan eller aldrig får återhämtning i form av raster eller pauser. Många saknar också stöd i prioriteringar och relationer på arbetsplatsen.
Och det leder till hälsoproblem.
Åtta av tio är ofta mentalt uttröttade, närmare sju av tio är fysiskt uttröttade.
”Det förebyggande arbetsmiljöarbetet måste ges en högre prioritet. I förlängningen tror vi att det även leder till en bättre verksamhet.”
Enligt Arbetsmiljöverkets beräkningar kan uppemot 800 personer dö i förtid varje år av för hög arbetsbelastning.
Myndighetens generaldirektör Lars Lööw pekar på att rapporten visar på ett tydligt samband mellan en ständigt för hög arbetsbelastning och hälsoproblem, och att dessa signaler måste tas på allvar.
”Det är oacceptabelt att det är så många, framför allt inom välfärden, som mår dåligt och blir sjuka till följd av för hög arbetsbelastning. Först och främst för att arbetstagarna själva har rätt till en bra arbetsmiljö, men också för att arbetet de utför är så viktigt för vårt samhälle och för att de allt högre sjuktalen leder till stora kostnader”, säger Lars Lööw.
Sedan tidigare har statistik från ISA, Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan visat att antalet pågående sjukfall på grund av stress ökat kraftigt de senaste tio åren.
Så drabbar den höga arbetsbelastningen
En av tio svarande i undersökningen uppger att de alltid har en för hög arbetsbelastning.
* Åtta av tio är ofta mentalt uttröttade.
* Närmare sju av tio är fysiskt uttröttade.
* Det är vanligare med arbetsorsakade besvär som smärta och värk.
* Färre tror att de kan arbeta kvar i sina yrken fram till pensionsåldern.
Källa: Rapporten Fokus på för hög arbetsbelastning, Arbetsmiljöverket 2025.
Stressrelaterad ohälsa ökar bland chefer
En helt nyutkommen rapport från Skandia, ”Sveriges sjukaste yrken 2025” visar dessutom att den psykiska ohälsan på grund av stress ökar allra mest bland chefer.
”Vi har länge påtalat de strukturella arbetsmiljöproblemen för arbetsgivarna inom välfärden, men trots det ser vi inget trendbrott. Undersköterskor, lärare och andra som jobbar med sjuka, äldre och barn mår dåligt av sina jobb. Det krävs nya, konkreta åtgärder för att bryta det här mönstret”, säger Arbetsmiljöverkets generaldirektör Lars Lööw.
Närmare 37 procent av de som uppger att de alltid har för hög arbetsbelastning arbetar inom utbildning, vård och omsorg.
Det handlar om undersköterskor (29 procent), universitets- och högskolelärare (28 procent), samt grundskolelärare, fritidspedagoger och förskolelärare (21 procent).
”Det är oacceptabelt att det är så många, framför allt inom välfärden, som mår dåligt och blir sjuka till följd av för hög arbetsbelastning.”
Arbetsmiljöverkets rapport påvisar inga större skillnader bland de som drabbas sett till ålder, kön, utbildningsnivå eller anställningsform.
Däremot är det något vanligare att kvinnor i åldern 30 – 49 år uppger att de alltid har en för hög arbetsbelastning.
Illavarslande arbetsmiljöförhållanden
De som uppger att de alltid har en för hög arbetsbelastning uppger följande arbetsförhållanden som kan påverka hälsan negativt.
* Obekväma arbetstider.
* Sämre återhämtningsmöjligheter. Över hälften har svarat att de alltid har en för hög arbetsbelastning uppger att de sällan eller aldrig får återhämtning i form av raster eller pauser.
* Bristande stöd i prioriteringar och relationer på arbetsplatsen.
* Obalans mellan vad som förväntas presteras och förutsättningarna att göra det.
Källa: Rapporten Fokus på för hög arbetsbelastning, Arbetsmiljöverket 2025.
Ekonomi går före arbetsmiljö
Boven i dramat är att produktivitet och ekonomiska mål prioritera på arbetsplatserna, på bekostnad av arbetsmiljön.
Istället för att försöka komma till rätta med organisatoriska och strukturella problem läggs fokus på individen, visar forskning vid Institutet för stressmedicin.
Institutet har redan tidigare fått i uppdrag av Arbetsmiljöverket att undersöka vad som hindrar arbetsgivarna inom välfärden att vidta åtgärder som får effekt mot ohälsosam arbetsbelastning.
”Det förebyggande arbetsmiljöarbetet måste ges en högre prioritet. I förlängningen tror vi att det även leder till en bättre verksamhet”, säger Lars Lööw, och tillägger:
”Personal som mår bra på jobbet presterar också bättre. Det är även mer troligt att de stannar kvar i sina yrken och att de kan arbeta till pensionsåldern, vilket kan underlätta välfärdens utmaningar med kompetensförsörjning.”
”Det krävs nya, konkreta åtgärder.”
Arbetsmiljöverkets rapport baseras på svar från den senaste arbetsmiljöundersökningen, som besvarats av cirka 17 600 sysselsatta.
Ökning av antalet anmälda arbetssjukdomar
Mellan 2015 och 2024 har både antalet och andelen sjukskrivna med psykiatrisk diagnos ökat. Från omkring 943 000 pågående sjukfall 2015 till omkring till 1 160 000 pågående sjukfall år 2024. Ökningen utgörs i huvudsak av stressrelaterad psykisk ohälsa som exempelvis utmattningssyndrom samt olika former av ångesttillstånd och lindrigare depressioner.
Antalet anmälda arbetssjukdomar på grund av mycket hög arbetstakt eller arbetsbelastning har ökat från omkring 700 anmälningar år 2015 till nästan 2 900 år 2024. Tydligast är ökningen bland kvinnor, där antalet anmälningar har stigit från drygt 500 till över 2 300 under denna period.
Förutom att psykisk ohälsa orsakar stort lidande för enskilda medför det betydande kostnader för samhället.
Psykiatriska diagnoser är dessutom förenade med längre sjukskrivningar och det är också vanligare med återfall efter återgång i arbete, i synnerhet för kvinnor.
Källa: Rapporten Fokus på för hög arbetsbelastning, Arbetsmiljöverket 2025.
Fortsätt läsa kostnadsfritt!
Vi behöver bara en minut…
Så roligt att du vill fortsätta läsa våra artiklar! Det får du strax göra, utan att betala något.
- Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis och utan tidsbegränsning!
- Chefs nyhetsbrev med senaste ledarskapsnyheterna!
Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.
