Företaget utan chefer: ”Gör oss snabbrörliga”

Det chefslösa företaget är en tankemodell som går ut på att släppa på tyglarna. Ta bort lagren av beslutsnivåer, så att medarbetarnas kreativitet flödar. En förlängning av det berömda svenska medbestämmandet, om man så vill.

”Det gör oss mer rörliga och lönsamma. Vi får ut mer av varje individ”, säger en av förespråkarna, Johan Waller på managementföretaget Centigo med cirka 240 anställda. Bolaget drivs utan gängse chefshierarki och hjälper andra företag att utvecklas åt samma håll.

Johan Waller är övertygad om att världen snurrar allt fortare, och att företagen måste få fler att ta ledaransvar för att hänga med och överleva.

”Så mycket ineffektivitet finns inbyggd i de traditionella organisationerna. Folk går och väntar på direktiv, eller utför uppgifter som de vet är idiotiska, bara för att någon sagt åt dem att göra det.”

”Kraven ökar hela tiden. Liksom antalet beslut som måste tas varje dag. Men chefer och ledningsgrupper hinner bara med en begränsad mängd. Därför, menar jag, bör vi skapa kulturer där ansvar och beslutsfattande sprids åt alla håll i företagen. Vi kallar det nätverksbaserat ledarskap.”

På Centigo låter man ambitionerna styra. Medarbetarna har frihet att själva bestämma vilka uppdrag de åtar sig, och hur de ska utföras, inom ramen för en gemensam värdegrund. I stället för formella chefer finns två ”sponsorer” per anställd, kolleger som stöttar, pushar och ger råd. Och varje anställd är sponsor i sin tur.

Vägarna från idé till beslut är snabba och informella. Budgetar, årsplanering och ledningsgrupper är icke-existerande. Prioritering och godkännanden sker inom varje team, där folk på ett prestige-löst sätt kan kliva i och ur olika roller.

Som konkret, lyckat exempel nämner han lokalbokningstjänsten Meetrd, ett bolag inom affärssfären som skapats på uppstuds.

”Idén är sprungen ur det här klimatet: Låt oss testa det! Vi har gjort massor med saker som inte funkat också, men det viktiga här är att folk vågar experimentera och har viljan att driva och övertyga.”

Centigo har under flera år placerat sig på rankningsföretaget Universums topp tio-lista över Sveriges bästa arbets-givare, vilket Johan Waller framhåller som ytterligare ett tecken på den chefslösa styrningens förtjänster.

Hur fungerar ansvarsutkrävandet, om något går snett?

”Det finns alltid en ansvarig, för varje affär, erbjudande eller projekt. Det här är inte polsk riksdag. Men ansvaret är inte hierarkiskt ordnat, och kan variera över tid och ambitionsnivå hos den enskilda.”

Rent tekniskt sett är det de cirka 30 delägarna, eller partner, som bär det yttersta ansvaret för företaget.

Plattare hierarkier har varit en internationell management-trend i åratal. När amerikanska e-handelsföretaget Zappos skrotade de gängse titlarna och chefsstrukturerna fick det -stor uppmärksamhet i affärs-pressen. Att även introverta, ungdomar och andra med -mindre ”typiska” chefsegenskaper har fått utrymme att lyckas framhålls som ett plus. Men en före detta anställd vittnar i Fortune om att ex–perimentet skapat ”kaos och osäkerhet”.

En given invändning är: Om nu chefslösa företag är en sådan lysande idé, varför ser vi inte fler av dem? Johan Waller menar att det bara är en tidsfråga:

”Hittills har konkurrensen inte krävt att stora organisationer går för full potential. Storlek har gett så många andra fördelar. När konkurrensen nu hårdnar kommer även dessa ineffektivitetshål att behöva täppas till. De nya organisationsmodellerna syns framför allt i mindre bolag och i tillväxtsektorer som spelbranschen, där konkurrensen om personal är stenhård.”