Dålig organisation – större hälsofara än väntat

Stress, stora personalgrupper, brist på stöd och knappa resurser. Chefer i offentlig sektor har det tufft. Forskning visar att dålig organisation skapar större problem än tidigare känt. Kvinnliga chefer är värst drabbade.

Klockan är närmare 22 när Helena äntligen kommer hem. Vid det laget ligger barnen och sover, så några godnattkramar blir det inte den här kvällen. Stående vid kylskåpet slevar hon i sig lite fil och avverkar några sista jobbmejl på mobilen.

Helena är dödstrött efter ännu ett maratonpass som chef inom kommunal omsorg. Stressvärken molar i nacke och högerarm. Snart stupar hon i säng – bara för att vakna igen frampå småtimmarna, med hjärnan på högvarv inför alla pro-blem som tornar upp sig när den nya arbetsdagen gryr.

Så där håller det på. Ibland ångrar hon att hon blev chef.

Helena är långtifrån ensam om att uppleva otillräcklighet och frustration i rollen som chef i offentlig sektor. Kanske är hon inte tillräckligt duktig, rentav inkompetent? Självtvivlet gnager. Men snarare än att anklaga sig själv, borde hon kanske vända blicken utåt och uppåt.

Ny forskning visar nämligen att brister i arbetsgivarens organisation av offentlig verksamhet kan vara en större bov i dramat kring chefers otrivsel och stress än tidigare känt.

”Det är inte rimligt att en chef inom kommunal äldreomsorg har 80 medarbetare under sig. Ändå är det så det ser ut på många håll. Med följd att cheferna varken har tid att bolla dagliga dilemman med sina medarbetare, eller ägna sig åt långsiktigt strategiarbete. Brister i struktur spiller ner i chefernas arbetsmiljö, och inverkar negativt på prestation, motivation och hälsa.”

Det säger Linda Corin, forskare i arbetsvetenskap, som tillsammans med sociologiforskaren Lisa Björk granskat förutsättningarna för chefskap inom skola, omsorg och teknisk service i sju kommuner i Västra Götaland.

Hela 60 procent av cheferna upplever otrivsel på jobbet på grund av faktorer som stress, isolering, utsatthet och känslan av att vara motarbetad, visar forskningsrapporten som tagits fram på uppdrag av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS.

Överbelastning och fragmenterade arbetsdagar är vanliga, liksom icke schemalagd ”brandsläckning” – täcka akuta bemanningskriser, beställa snöskottning, åtgärda krånglande it-utrustning och stopp i toaletterna … Alltsammans problem som går att koppla till dålig organisation, enligt forskarna.

”Mellan sju och 19 procent av chefernas arbetstid, uppåt en arbetsdag per vecka, går åt till vad vi kallar illegitima arbetsuppgifter, långt från chefernas kärnuppdrag. Som att sätta upp hyllor. Att få fram en snickare kan kräva så mycket administration att det till slut blir enklare att sätta upp hyllan själv. Men det är dåligt använda resurser, med tanke på vad chefer kostar i lön. Oskäliga arbetsuppgifter orsakar dessutom extra mycket stress, som gör oss dummare och sämre på att fatta beslut. Vilket knappast är önskvärt för människor i chefsposition”, säger Linda Corin.

Störst obalans mellan krav och resurser, och därmed med stress och otrivsel, återfinns bland första linjens chefer inom äldreboenden, hemtjänst och förskola.

Det är kvinnodominerade arbetsplatser där varje chef ansvarar för 30 personer i genomsnitt, nästan dubbelt så många som kollegerna inom manligt dominerad teknisk verksamhet som chefar över 17.

Cheferna i de kvinnodominerade sektorerna har dessutom sämre vardagsstöd i allt från vaktmästerisysslor till rekrytering, it-support och ekonomi. Kvinnor tycks kort sagt värderas lägre än män.

”Att det ser ut som det gör är varken logiskt eller rimligt, men kan ha historiska orsaker. Att vårda barn och äldre var obetalt och underskattat kvinnoarbete i hemmen innan välfärdsstaten byggdes ut. Tyvärr ses även dagens professionella omsorg, som i huvudsak befolkas av kvinnor, lite över axeln. Vi har många exempel på omsorgschefer som försökt hävda sin expertis inför politiker och ledning, argumentera för rimligare arbetsvillkor, bara för att mötas av mothugg av typen ’det här löser du inom befintlig budget, du som är så duktig!’. Inom omsorgsyrkena är man van att svälja sådant, och acceptera förhållanden som aldrig skulle godtas inom industrin. Jag hoppas att vår forskning kan vara en ögonöppnare kring hur stora skillnaderna verkligen är”, säger Lisa Björk.

För att skapa drägligare chefsvillkor, rekommenderar forskarna fler stödfunktioner och ökad handgriplig hjälp med administration och teknik. Cheferna bör få större tillgång till sina överordnade för återkoppling, inte lämnas i sticket av en otydlig organisation utan i stället omges av något mer ändamålsenligt och skräddarsytt, med raka rör och klara besked om vad som egentligen förväntas av dem. Allra viktigast är dock att få ner storleken på personalgrupperna per chef, menar forskarna.

KOMMENTERA ARTIKELN

Vad tycker du? Kommentera artikeln här nedan. Det gör du via tjänsten Ifrågasätt som också är ansvarig för kommentarsfunktionen. Kommentarerna visas på chef.se i anslutning till texten. För att kommentera behöver du först skapa ett konto och logga in. Håll god ton och håll dig till ämnet. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. Även Chef kan ta bort kommentarer. Chef förbehåller sig även rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

Skapa ett gratiskonto, läs Chef digitalt för

0:-

  • Tillgång till våra låsta artiklar gratis!

Skapa ditt gratiskonto

Se alla våra erbjudanden